Pandemin tydliggör att LAS måste förnyas

LAS-utredningen tar flera viktiga steg i rätt riktning. Vissa delar skulle behöva justeras, däribland förslagen rörande kompetensutveckling. Samtidigt vore en överenskommelse mellan parterna att föredra, anser Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Regeringens utredning har lagt fram sina förslag på hur lagen om anställningsskydd (LAS) ska kunna förändras. Uppdraget till utredningen innefattade fyra deluppdrag rörande turordningsregler, kompetensutveckling, kostnader för mindre företag vid uppsägningar samt anställningsskydd för personal med olika anställningsvillkor.

– Utredningen tar viktiga steg i rätt riktning. Dagens LAS är en lagstiftning som andas 70-tal och har sedan länge behövts moderniseras, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Januariavtalet är tydligt med att arbetsmarknadens parter ska få chansen att själva komma överens om hur en reformering av LAS ska se ut innan det blir aktuellt att genomföra utredningens förslag. Parterna kommer under sommar och höst att återuppta förhandlingarna.

– Även om utredningen på det stora hela är bra, så är det alltid bättre om vi kan komma överens om vad som ska gälla. Vi vet av erfarenhet att de regler som parterna har utformat blir bättre än lagstiftning. Min förhoppning är fortfarande att vi ska nå en överenskommelse med facken, säger Stefan Koskinen

Vad gäller utredningens uppgift att se över hur kostnaderna, framför allt för mindre företag, skulle kunna minskas vid uppsägningar har utredarna bland annat tittat på under vilka förutsättningar som en anställning ska bestå under en tvist.

– Utredningens förslag till lösning innebär att det blir billigare att säga upp personal för de arbetsgivare som gör rätt och följer lagen, medan det blir högre skadestånd för de som gör fel. En fullt rimlig avvägning som utredningen landat i, säger Stefan Koskinen.

Vidare föreslår utredningen att samtliga företag, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från turordningen. Idag kan två personer undantas och detta endast i företag med upp till 10 anställda.

– Det nya förslaget är bra. Företag måste kunna parera motgångar och omställningar och samtidigt behålla nyckelpersoner i verksamheten. Situationen med corona har gjort det väldigt tydligt att det är en överlevnadsfråga för företag att kunna behålla rätt kompetens. Och när krisen väl är över kommer det vara minst lika viktigt att de vågar anställa igen, säger Stefan Koskinen.

När det gäller deluppdraget att ta fram förslag kring arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling föreslår utredningen en lagstadgad rätt till kompetensutveckling för alla som varit anställda i minst sex månader.

– Kompetensutveckling är viktigt och det är rimligt att försöka hitta ett fungerande regelverk kring detta. Däremot är inte utredningens förslag särskilt väl genomarbetat. Jag är övertygad om att parterna kan komma fram till ett bättre förslag som faktiskt ger mer kompetensutveckling och mindre byråkrati, säger Stefan Koskinen.

Den del av utredningen som väckt flest frågor är enligt Stefan Koskinen förslaget på att skjuta på ikraftträdandet till i juni 2022, istället för till årsskiftet 2020–2021:

– Detta är fullständigt obegripligt. Sverige måste återstartas så snart det är möjligt för att inte 100 000-tals ska fastna i långtidsarbetslöshet och då behöver förändringarna vara på plats så att företagen vågar att anställa.