Tjänstesektorn är en integrationsmotor i Järvaområdet
Under onsdagen på Järvaveckan publicerade Almega en ny rapport under ett seminarium. Rapporten är en unik yrkeskartläggning som visar vilka yrken som bryter utanförskapet i utsatta områden som Rinkeby, Husby och Hjulsta. Tjänstesektorn dominerar och den behöver stärkas om vi ska förbättra integrationen. Rapporten återfinns längst ner.
– Den privata tjänstesektorn är en integrationsmotor i Tensta, Husby och Rinkeby. Det är tydligt att tjänsteföretag är med och bryter utanförskapet. Nära hundra procent av kvinnorna som bor i området jobbar i tjänstesektorn, säger Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation på Almega.
– Men det är problematiskt att kompetenskrisen i tjänstesektorn breder ut sig, samtidigt som arbetslösheten bland nyanlända är hög. För att öka sysselsättningen måste jobben med låga krav på utbildning bli ännu fler, säger Andreas Åström.
Många branscher har svårt att tillsätta personal, och Almegas medlemmar närvarar under veckan för att rekrytera hela 200 nya medarbetare. Problemet är samtidigt att för många utrikes födda stannar i ingångsyrken och inte kommer vidare till bristjobb som fortfarande har relativt låga krav på utbildning.
– Ingångsyrkena behöver bli fler och att fler behöver gå vidare från ingångsyrke till bristyrke. Det är bara så vi kan förbättra integrationen, få fler i arbete och samtidigt stoppa företagens kompetenskris, avslutar Patrick Joyce, chefekonom på Almega.
- 54 procent av de nyanlända männen arbetade 2017. Av de som arbetade fanns 21 procent i restaurangyrken, 17 procent i städning och rengöring, 11 procent i lager och föraryrken, 9 procent i bygg och hantverk och 8 procent i vård och omsorg.
- 34 procent av de nyanlända kvinnorna arbetade 2017. Av de som arbetade fanns 37 procent i städning och hemservice, 27 procent i vård och omsorg, 8 procent i förskola och skola samt 6 procent i restaurangyrken.
- 62 procent av alla män arbetade 2017. Av de som arbetade fanns 20 procent inom föraryrken och lager, 11 procent inom städning och rengöring, 10 procent inom restaurangyrken, 10 procent inom vård och omsorg samt 4 procent inom bygg och hantverk.
- 52 procent av alla kvinnor arbetade 2017. Av de som arbetade fanns 32 procent i vård och omsorg, 17 procent i skola och förskola, 13 procent inom städning och hemservice, 6 procent inom restaurang och 6 procent i butiksyrken.
- Kompetensavdrag gör att fler kan gå från ingångsyrke till jobb i bristyrke. Almega föreslår att ett kompetensavdrag införs, med syftet att få arbetsgivarna att investera i personalutbildning i bristyrkesutbildningar. Kompetensavdraget kan riktas till arbetsgivare som har behov av personal i bristyrken som bland annat undersköterskor, barnskötare, föraryrken och i hotell- och restaurangbranschen. Som integrationsverktyg gör kompetensavdraget även att företag kan rekrytera arbetslösa, nyanlända och unga som inte har alla kvalifikationer som krävs för jobbet. Nyanställningar kan kombineras med utbildningsinsatser som höjer individens produktivitet och yrkeskompetens.
- Bättre villkor för tjänstesektorn skapar fler jobb för utrikes födda. En varaktig ökning av sysselsättningen för utrikes födda och boende i utsatta områden beror på vilka reformer av företagandets villkor som kommer att genomföras. Trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden måste sänkas. Almega föreslår både att överenskommelsen om etableringsjobben genomförs snarast och att ett HEM-avdrag införs för alla tjänster som utförs i eller i anslutning till hemmet. Avdraget bör vara 100 000 kronor per person och år.
- Fördubbla deltagarantalet i aktiva arbetsmarknadsinsatser under 2019. De senaste åren har antalet arbetslösa i Arbetsförmedlingens mest kostnadseffektiva insatser och nystartsjobben halverats. Detta drabbar de utrikesfödda som utgör en majoritet av de arbetslösa. Almega kräver att dubbelt så många arbetslösa aktiveras under 2019 för att fler ska få jobb och för att företagens personalbehov ska tillgodoses.
- Reformera etableringen av nyanlända. För att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden behöver Arbetsförmedlingens etableringsprogram reformeras. Insatserna ska bli mer intensiva och flexibla. Nyanlända med utbildning eller yrkeserfarenhet bör få praktisera direkt och varva det med språkinlärning. De som får arbete ska fortsätta läsa svenska på kvällar och helger. Nyanlända med sämre utgångsläge ska få mer tid i etableringen. Dessutom bör asylsökande som antagligen kommer att få uppehållstillstånd kunna delta i etableringsinsatser.
- Uppmuntra nyföretagande bland invandrare. Nyanlända som varit företagare i hemlandet måste i högre utsträckning än idag se nyföretagande i Sverige som en möjlighet. Arbetsförmedlingen har varit dålig på att fånga upp personer som drivit företag i andra länder. Trots den stora flyktinginvandringen sedan 2015 har inte nyföretagandet bland invandrare ökat i den uträckning som borde ha kunnat ske. Almega kräver att reformeringen av Arbetsförmedlingen leder till att fristående utförare får i uppdrag att få fler företagare från andra länder att också starta företag i Sverige.