Ny lag om gymnasial lärlingsanställning och ändring i skollagen
Riksdagen har fattat beslut om en ny lag om gymnasial lärlingsanställning i enlighet med förslag i proposition 2013/14:80 Gymnasial lärlingsanställning. Den nya lagen innebär att en elev som genomgår gymnasial lärlingsutbildning inom ett av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna vara anställd i en ny anställningsform, tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning. Dessa arbetstagare är undantagna från lagen om anställningsskydd, LAS.
Lärlingsutbildning är en studieväg med samma behörighetsregler, kunskapskrav och examensmål som den gymnasiala utbildningen som bedrivs på en skola. Lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att under en handledares ledning på en arbetsplats få kunskaper inom yrkesområdet. I och med den nya lagen lan eleven genomföra lärlingsutbildningen som anställd eller elev.
Den tidsbegränsade gymnasiala lärlingsanställningen innebär i korthet följande:
- Anställningen kan avse hela eller delar av den arbetsplatsförlagda praktiken.
- Anställningen upphör som regel när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas.
- Anställningen för den gymnasiala lärlingen kan upphöra tidigare om anställningsavtalet löper ut eller om part frånträder utbildningskontraktet.
- Arbetsgivaren ska skriftligen informera arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet, om anställningstiden är minst tre veckor. Denna informationsskyldighet har samma innebörd som motsvarande regel i lagen om anställningsskydd (6 c §).
- Lagen om anställningsskydd är inte tillämplig på denna anställning.
- Semesterlagen innehåller särskilda regler om semesterrätt för gymnasiala lärlingar.
Ändring i skollagen
Riksdagen har också fattat beslut om en ändring i skollagen som innebär att en elev inom den gymnasiala lärlingsutbildningen som utför arbete enligt ett s k utbildningskontrakt i gymnasieskolan inte ska anses som arbetstagare, om inte arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning.
Tidsbegränsad anställning genom avtal om gymnasial lärlingsanställning får ingås mellan en elev som genomgår en gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap 11 § skollagen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av sådan utbildning.
Om en elev utför arbete utöver det arbetsplatsförlagda lärandet kan det vara fråga om ytterligare en anställning som har ingåtts enligt LAS eller eventuellt kollektivavtal. Om lärlingen arbetar extra på till exempel helger eller skollov utförs således det arbetet inte inom ramen för den gymnasiala lärlingsanställningen.
Ändring i semesterlagen
En anställning enligt den nya lagen ska omfatta hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet. En sådan anställning omfattar alltså inte helger eller skollov. För att eleven ska hinna fullgöra sin utbildning under terminerna ändras semesterlagen så att arbetstagare i gymnasial lärlingsutbildning enbart ska ha rätt till semesterledighet om detta har avtalats särskilt. En arbetstagare i gymnasial lärlingsutbildning har under pågående anställning rätt till semesterersättning för den semesterlön som tjänats in men inte tagits ut. Denna semesterersättning ska utbetalas senast en månad efter vårterminens slut.
En gymnasial lärlingsanställning omfattar som angetts ovan endast det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för lärlingsutbildningen. En sådan anställning omfattar därför inte skollov. En gymnasial lärling fullgör sin utbildning under läsåret. Det är således inte möjligt för en gymnasial lärling att ta semester från sitt arbete under tid som ligger utanför läsåret eller under lovdagar. Den ledigheten fyller dock sådan funktion med tid för vila och rekreation som semesterledighet fyller för andra arbetstagare. Därför behöver det finnas en särskild regel avseende semester för arbetstagare i gymnasial lärlingsutbildning.
Kollektivavtal
Ett avtal om gymnasial lärlingsanställning är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rättigheter enligt lagen om gymnasial lärlingsanställning. Avvikelser från lagen får dock göras genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.
En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.
Skadestånd
Om arbetsgivaren bryter mot lagen, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd.
Ikraftträdande
Lagen om gymnasial lärlingsanställning och övriga ändringar i skollagen, lagen om anställningsskydd och semesterlagen träder ikraft den 1 juli 2014.