Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Almega lämnar följande synpunkter till promemorian Slopad Skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård.

Almega anser

Almega avstyrker förslaget om att införa skattskyldighet för förmån av hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren för anställda.

Almega tillstyrker förslaget om avdragsrätt avseende kostnad för hälso- och sjukvård i enlighet med motiveringen given av Näringslivets Skattedelegation (NSD).

Sammanfattning

I promemorian föreslår regeringen att skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad ska slopas, inskränkningar i den rådande skattefriheten avseende vård och läkemedel utomlands samt att avdragsrätt införs för arbetsgivarens utgifter för hälso- och sjukvård.

Förändringarna innebär att den anställde förmånsbeskattas för hälso- och sjukvård, bekostad av arbetsgivaren, samtidigt som arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift för förmånen. Som skäl till förändringarna framgår att regeringen vill ”undvika samhällsekonomiska snedvridningar” med en mer konsekvent förmånsbeskattning. Regeringen påvisar även en grund förståelse av förmånens effekter då den beskrivs som en förmån primärt till gagn för arbetstagaren.

Om regeringen fortgår med förändringarna enligt promemorian bedömer Almega att:

  • Färre företag kommer att tillhandahålla hälso- och sjukvård till anställda.
  • Färre anställda kommer ta del av hälso- och sjukvård betalad av arbetsgivaren.
  • Sjukskrivningarna kommer att öka.
  • Gränsdragningsproblematik.
  • Ytterligare sjukskrivningar kommer att drabba små kunskapsintensiva tjänsteföretag särskilt hårt då kompetensbristen i dagsläget innebär ett mycket ansträngt läge för många företag.
  • Den offentliga vården belastas ytterligare.

Sjukskrivningar

Sjukfrånvaron har ökat avsevärt sedan 2010, regeringen har därför beslutat om Samling för friska arbetsplatser, möten mellan arbetsmarknadens parter för att planera åtgärder och skapa goda arbetsplatser med minskad sjukfrånvaro. Promemorians förslag motverkar ambitionen med Samling för friska arbetsplatser då färre arbetsgivare kommer att investera i just friska arbetsplatser. Förslaget motverkar även regeringens mål om att nå 9 sjukpenningdagar per försäkrad år 2020 då sjukfallen både blir fler och längre i det fall regeringen fortgår med promemorians förslag.

Almega anser att förslagen i promemorian baseras på en felaktig uppfattning om arbetsgivares syfte med att tillhandahålla hälso- och sjukvård för anställda. Det huvudsakliga syftet för en arbetsgivare att köpa hälso- och sjukvård är inte att erbjuda en attraktiv förmån utan att förebygga sjukfrånvaro och säkerställa hög arbetsförmåga. Sådana åtgärder bör därför inte beskattas som lön hos den anställde.

Almega anser att promemorians förslag riskerar att drabba tjänstesektorn särskilt hårt. Tjänsteföretag är i många fall kraftigt personberoende då bristen på rätt kompetens på delar av arbetsmarknaden är påtaglig. Som konsekvens av promemorians förslag väntas färre investeringar i anställdas hälsa och högre sjukskrivningar som följd av detta. Förslaget är därför oroande ur ett tjänsteföretags perspektiv, där en medarbetares kompetens kan vara avgörande för företagets framgång.

Företagens köp av hälso- och sjukvård bör betraktas först och främst som en metod att minska sjukskrivningar och undvika produktionsstörningar. Möjligheten att köpa privat finansierad hälso- och sjukvård är även central för möjligheten att underlätta en tidigare återgång i arbete för den som blivit sjuk. Detta medför i slutändan att företagen fungerar bättre och hänger nära samman med företagens lönsamhet och överlevnad.

Avlastning av offentlig vård

I en enkätundersökning gjord bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag uppgav hälften av företagen att de tecknat privat sjukvårdsförsäkring. Om förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringar blir verklighet säger 25 procent av företagen att de inte längre kommer att erbjuda försäkringen till de anställda. Drygt 40 procent av företagen menar att alla eller några av de anställda kommer att avstå sjukvårdsförsäkringen. Näringslivets Skattedelegation gör utifrån detta uppskattningen att 50 procent av de som idag omfattas av sjukvårdsförsäkring skulle avstå om förmånsbeskattningen infördes. Därutöver menar drygt hälften av företagen att rehabiliteringen av anställda kommer att försvåras och 39 procent att det hälsofrämjande arbetet kommer att försämras.

Promemorian beräknar att förslaget innebär 1 169 miljoner kronor i ökade skatteintäkter för 2019. Bakom denna kalkyl ligger dock antaganden för vilka det inte finns grund. Först och främst antar promemorian att privata försäkringar inte innebär att den offentliga vården avlastas, detta trots att nästan 650 000 anställda i dagsläget omfattas av privat sjukvårdsförsäkring. Näringslivets Skattedelegation har i sitt remissvar beräknat att förslaget innebär försvagade offentliga finanser i det fall hänsyn tas till en halvering av privata försäkringar, ökade offentliga vårdkostnader såväl som stigande sjukskrivningskostnader.

Skatteplikt eller inte?

I promemorian framgår att hälso- och sjukvård som arbetsgivare betalar ska vara skattepliktig, medan det som faller inom ramen för företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering inte ska tas upp som förmån.

Trots försök till tydligt definierad gränsdragning i promemorian är det oklart hur arbetsgivare ska veta vad som är skattepliktigt och inte när promemorian är knapphändig i information om hur avgränsning ska ske. Problem för arbetsgivaren att avgöra vad som gäller följer dels som konsekvens av att medicinsk hälso- och sjukvård kan falla inom ramen för företagshälsovård samtidigt som hälso- och sjukvård likväl kan handla om förebyggande och rehabiliterande insatser.

Därutöver tar promemorian inte ställning till eventuella konsekvenser av att en anställd, som är skyldig att aktivt medverka i rehabilitering, till följd av osäkerhet vad gäller beskattning avstår från erbjuden behandling.

Avdragsrätt för kostnad för hälso- och sjukvård

Almega tillstyrker förslaget om avdragsrätt avseende kostnad för hälso- och sjukvård i enlighet med motiveringen given av Näringslivets Skattedelegation (NSD).

 

 

UIf Lindberg                                            Gustav Wiel-Berggren
Näringspolitisk chef                                 Näringspolitisk expert

Detta ärende

Status


Från

Finansdepartementet


Svar senast

24 november 2017