En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)
Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.
Sammanfattning
Almega ställer sig positiva till en fond-i-fond-lösning enligt utredningens förslag. Almega delar därtill utredningens uppfattning om att förslaget kan komma att fylla det finansieringsglapp som beskrivs i utredningen, men att det finns ett behov av att utreda vidare huruvida intervallet 5-50 miljoner kronor täcker detta. Därutöver, bör det utredas vidare under vilka former som statens exit i bolagen ska ske.
Almega ställer sig även positiva till utredningens förslag om ett lånegarantisystem som syftar till att stödja bankernas utlåning till små företag. Almega anser dock att förslaget med fördel skulle kunna kompletteras med det förslag till mikrolån som föreslagits av bland andra Nyföretagarcentrum och Swedbank.
Almega ställer sig positiva till att utredningen föreslår en förstärkning av innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser. Det innefattar den ökning av verifieringsmedel till Vinnova för innovationskontor och inkubatorer. I detta sammanhang, ser Almega det som av viss betydelse att även inkubatorer som inte är kopplade till universitet eller forskningsinstitut kommer i åtnjutande av det ökade stödet. Dessutom, anser Almega att innovationskontoren bättre än idag bör hantera tjänsteföretags särskilda förutsättningar.
Almega ställer sig positiva till att utredningen även adresserar andra frågor som är av stor betydelse för att få ökad tillväxt och mer av entreprenörskap. Dessa frågor omfattar det som beskrivs i utredningens kapitel 5.10: Utveckling av investeringsavdrag, ändrad beskattning av personaloptioner och en reformering av 3:12-reglerna.
Kommentarer
Ny fond för statliga riskkapitalinvesteringar
Utredningen föreslår att en ny statlig fond inrättas med uppdrag att tillsammans med privat kapital investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Och att fondens verksamhet ska bedrivas i aktiebolagsform och föreslås heta Fondinvest AB.
Almega konstaterar att förslaget fyller en viktig funktion för inte minst kunskapsintensiva tjänsteföretag. Detta är en kategori av företag som står för den största tillväxten av nya arbetstillfällen i Sverige under de senaste tio åren. Men som trots detta har svårigheter med att få lån i vanlig bank.
Eurostat definierar dessa företag som KIS – Knowledge Intensive Services. KIS omfattar en stor bredd av branscher. Här ryms till exempel IT, telekommunikation, finansiella tjänster, utbildning, media, försäkringar, vård, affärsjurister och forskning. Tillväxten av KIS-företag har varit tydlig i Sverige och idag arbetar över en miljon svenskar i denna typ av företag. Det är mer än tillverkningsindustri och byggnäring tillsammans.
KIS-företag har dock egenskaper som begränsar deras möjligheter att erhålla kapital från externa finansiärer. KIS-företag har ofta få säkerheter, till exempel anläggningar och maskiner, att erbjuda. De har till övervägande del immateriella tillgångar, oftast viss sorts kunskap, som därtill har ett osäkert marknadsvärde. Därutöver, har de många gånger en affärsidé som är komplex och som kan vara svår att värdera.
Att utredaren särskilt fokuserar på denna kategori av företag ser därför Almega som särskilt positivt. Däremot, bör man utreda vidare huruvida intervallet 5-50 miljoner kronor täcker detta specifika finansieringsglapp.
Likaså, anser Almega att formen med fond-i-fond är mycket lämplig. En fördel är att fonder tillförs medel samtidigt som staten kan ställa krav på vilken profil investeringarna ska ha. Ytterligare en fördel är att formen medger att man via de privata investerarna får en professionell och affärsmässig bedömning av de företag som är aktuella.
Dock anser Almega att det behöver utredas ytterligare kring formerna för statens exit.
Sammantaget, är det Almegas synpunkt att utredarens förslag i detta avsnitt har rätt utformning, både vad avser form och inriktning. Men att det finns behov av ytterligare utredning, vad avser vissa delar av förslaget.
Lånegarantisystem
Utredningen föreslår att ett statligt garantisystem införs i syfte att stödja bankernas utlåning till små företag. Skälet anges som att små och mellanstora företags möjlighet att få banklån i många fall har försvårats. Garantin ska enligt förslaget täcka lån mellan 2-20 miljoner kronor.
Almega delar utredarens problembeskrivning och anser att förslaget är välkommet. Almega ser att problemet kan förvärras ytterligare framöver, som en effekt av att allt fler lokala bankkontor läggs ner och att bankerna fått en ny regleringsstandard, den så kallade Basel III, som ställer högre krav på bankerna angående kapitaltäckning.
Almega hade dock välkomnat en komplettering av förslaget, som skulle ta sikte på de allra minsta företagen. Och då inte minst unga nyföretagare, som inte hunnit arbeta ihop några större mängder kapital. För dem kan det behövas fler finansieringsmöjligheter. Almega vill betona att betydelsen av denna kategori av företag inte ska underskattas, då det också är ur denna kategori som de livskraftiga företagen kan komma.
Kompletteringen av utredningens förslag skulle kunna ta intryck från det förslag som finns om så kallade mikrolån, vilket drivs av bland andra Nyföretagarcentrum och Swedbank. Detta förslag innefattar lån på mindre belopp, upp till cirka 250 000 kronor. Där det inte ska finnas några krav på säkerheter för att få lånet, eftersom många unga saknar någon kredithistoria. Förslaget innebär att lånet ska ges av banker, mot att entreprenörens affärsidé prövas grundligt av aktörer som till exempel Nyföretagarcentrum. Vidare, ska staten stå som garant åt bankerna i de fall då företagare inte klarar av sina åtaganden mot banken.
Stöd till inkubatorer
Enligt utredningen bör innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser förstärkas. I detta ingår en ökning av Vinnovas medel till verifiering av forskningsresultat och projekt, från 70 till 350 miljoner kronor per år. Almega ställer sig positivt till detta.
Almega ser dock en svaghet i dagens inkubatorsystem, där det finns små möjligheter att finansiera verksamhet som inte är kopplad till forskning eller som inte kan få regionalt, offentligt stöd. Almega anser att inkubatorerna skulle behöva breddas och inte bara inriktas på forskning och teknikutveckling, och då drivas utanför universiteten.
Utredningen föreslår ett ökat stöd till innovationskontoren. Almega har inger att erinra mot detta, men kan konstatera att innovationskontoren har en genomgående svaghet i hur man hanterar och förstår tjänsteföretag. Några undantag, som Örebro och Karlstad, finns dock och skulle kunna tjäna som goda exempel.
Investeringsavdraget
Almega instämmer helt i utredningens bedömning att den nuvarande utformningen av investeringsavdraget är alltför begränsande, eftersom avdraget inte gäller juridiska personer som till exempel aktiebolag. Almega är därför positiva till utredningens förslag om att avdraget även ska omfatta juridiska personer. Almega ställer sig även positiva till utredningens förslag om att göra regelverket med flexibelt, inte minst när det gäller följdinvesteringar och ifråga om på vilket sätt investeraren får engagera sig och till vilka belopp.
Ändrad beskattning av personaloptioner
Utredningen konstaterar att frågan om beskattning av personaloptioner för närvarande är föremål för en statlig utredning. Och att det under utredningens gång konstaterats att en förändrad beskattning av personaloptioner ses som en mycket viktig skattefråga, inte minst av näringslivets organisationer och Venture Capital-företag. Almega instämmer helt i denna bedömning.
Utredningen framhåller att förändringarna bör vara att personaloptionerna inte förmånsbeskattas när de ges ut. Och att beskattning för bör ske när optionerna eller de aktier som erhållits avyttras.
Almega anser att detta är rätt principer. Almegas förslag är att personaloptioner bör betraktas som inkomst av kapital, istället för inkomst av arbete. Detta eftersom humankapitalet är grunden för kunskapsintensiva företag. Almega anser vidare att företag bör ha huvuddelen av ägandet och huvudkontoret i Sverige. Samt att personaloptioner inte bör begränsas till vissa branscher. De bör även omfatta forskningsintensiva företag som har långa ledtider från utveckling till marknad.
Reformering av 3:12-reglerna
Utredningen konstaterar att reglerna för fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna har varit föremål för flera utredningar och förändringar. Och gör bedömningen att en reglering som skulle öppna för att investera inlåsta medel i företag i tidiga faser vore att föredra.
Almega instämmer i detta, och har synpunkten att 3:12-reglerna på sikt bör tas bort. Målet bör vara att gynna ett aktivt ägarskap i små och medelstora företag.
Avslutning
Almega har över det som anförts ovan inga ytterligare synpunkter.
//Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef. Almega AB