Hoppa till innehåll
Sök

Av utvärderingen framgår i huvudsak följande: 

  • Målet att skapa enklare och mer flexibla förfaranden har inte uppnåtts.
  • Vissa regler är svårtolkade, såsom reglerna om avtal mellan upphandlande organisationer, uteslutningsgrunder, åberopande av annans kapacitet och onormalt låga anbud.
  • Vissa digitala verktyg har förenklat processen, medan andra, såsom ESPD-dokumentet, inte har gjort det.
  • Leverantörer lägger mindre tid på sina anbud. Samma trend finns hos upphandlande organisationer, men där är förändringen inte lika tydlig.
  • I stora upphandlingar är konkurrensen generellt god. Samtidigt ökar andelen upphandlingar med endast ett anbud.
  • Andelen kontrakt som har tilldelats små och medelstora företag har ökat. 
  • Miljö- och sociala kriterier används mer. Innovationsmålen uppfylls dock inte.
  • Upphandlingsdirektiven har skapat mer samstämmiga regler, men nya tillkommande rättsakter har minskat enhetligheten och skapat tillämpningsproblem.

EU-kommissionen bedömer att flera av målen med direktiven alltjämt är relevanta, men att geopolitiska utmaningar och behovet av resiliens har ökat i betydelse. Kommissionen ser behov av ökad flexibilitet, strategisk inriktning, tydligare regler, kompetensutveckling och bättre data för att stärka konkurrensen, öka transparensen och möta framtidens utmaningar i offentlig upphandling.

I ljuset av denna utvärdering fortsätter EU-kommissionen nu sitt arbete att ta fram nya EU-regler. 


Ulrica Dyrke, jurist och upphandlingsexpert på Almega kommenterar: 

– Resultatet av detta lagstiftningsarbete kommer att få stor betydelse för såväl upphandlande organisationer som näringsliv. EU-kommissionen speedar nu upp tempot och verkar komma att presentera förslag till nya EU-regler om upphandling redan i Q2 2026. Vi på Almega följer arbetet och kommer givetvis särskilt att bevaka frågor av betydelse för tjänsteföretagen.