Företagshemlighet, eller inte
En arbetstagares anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.
Arbetstagaren A hade slutat sin anställning som föreståndare för bolagets HVB-hem i oktober 2018. Bolaget upptäckte senare att A innan anställningens upphörande hade kopierat och raderat ett stort antal filer från sin dator. Bolaget stämde till tingsrätt och yrkade skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen. Bolaget gjorde gällande att A obehörigen hade angripit företagshemligheter som fanns i filerna och som rörde personalrelaterade handlingar, ramavtal och placeringsavtal med kommuner, interna utrednings-, rutin- och policydokument, och anteckningar från interna möten, möten med kommuner samt samtal med boende.
Bolaget vann i tingsrätten och A skulle betala 300 000 kr i skadestånd. Domen överklagades av A till Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen prövade först frågan om informationen i de filer och dokument som tvisten som tvisten handlade om utgjort företagshemligheter eller ej. Arbetsdomstolen gick igenom varje fil och dokument för sig utifrån kriterierna i 2 § lagen om företagshemligheter (2018:558):
Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information
1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet,
2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget,
3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och
4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.
Arbetsdomstolen, till skillnad från tingsrätten, fann det inte styrkt att de filer och dokument som tvisten omfattade utgjorde företagshemligheter i lagens mening. Endast två dokument uppfyllde kriterierna, men Bolaget kunde i de fallen inte bevisa hur ett röjande av informationen skulle medföra skada.
Bolaget som förlorande part ålades att betala A:s rättegångskostnader i tingsrätten och Arbetsdomstolen, sammanlagt 870 000 kr.