Tio rekommendationer för digital regelförenkling inom EU.
EU:s digitala regelverk förändras snabbt och påverkar många svenska tjänsteföretag. Under de senaste åren har EU infört en rad nya tunga regelverk inom data, dataskydd och cybersäkerhet och AI. Tjänsteföretagen ska förhålla sig till allt från GDPR, nationella integritetsregler, krav på informationssäkerhet, datadelning upphovsrätt, och snart även AI-förordningen.
”Lagstiftningen har ofta haft vällovliga syften och mål såsom ökad säkerhet och stärkt integritet, men tyvärr har resultatet nu blivit en komplex djungel med motstridiga krav, överlappande regler och höga efterlevnadskostnader, vilket skapar stor osäkerhet för företag.” säger Johannes Nathell, näringspolitisk expert inom EU, internationell handel och AI.
Lyckligtvis har även EU-kommissionen insett detta varför man nu har aviserat ett digitalt förenklingspaket (så kallad omnibus) där man kommer se över en rad lagstiftningar på det digitala området i syfte att förenkla. Därför har man nu samlat in synpunkter från berörda aktörer via en så kallad ”Call for evidence” fram till i tisdags (14/10). Självklart tog Almega chansen att skicka in svar.
Almega välkomnar EU-kommissionens initiativ. framhåller att förenkling och minskad administration bör vara högsta prioritet. För att kunna dra nytta av alla potentiella samhällsvinster som AI kan skapa i form av ökad produktivitet, effektivitet och ekonomisk tillväxt måste EU-kommissionen säkerställa ett enkelt, rättssäkert, tydligt och proportionellt digitalt regelverk.
Almegas remissvar fokuserar framför allt på att ge förslag på hur man kan minska administrativa bördor för företag i AI-förordningen och att ta bort överlappningar mellan den och andra lagstiftningar.
Det mest grundläggande är att processen, att ge företagen en rimlig chans att anpassa sig till de nya reglerna. Så är inte fallet i nuläget. Många tjänsteföretag bedöms kunna beröras av delarna i AI-förordningen som berör hög risk-AI-system, som träder i kraft 2 augusti 2026. Men problemet är att EU-kommissionens vägledning och standarder inte väntas komma förrän i februari, vilket bara ger företagen 6 månader att anpassa sig. Det är orimligt. Därför föreslår vi att man skjuter upp ikraftträdandet av hög-risk delarna i åtminstone två åt så företagen hinner anpassa sig och så att internationella standarder hinner komma på plats.”
Sedan är det mest prioriterat att säkerställa harmonisering och minska överlapp mellan AI-förordningen och GDPR. Till exempel finns det dokumenteringskrav enligt AI-förordningen som helt går emot GDPR som säger att man inte får föra den typen av dokumentation. Hur gör man då?
De tio rekommendationerna i sin helhet lyder:
- Sätt realistiska implementeringsdeadlines för hög-risk AI-system.
- Harmonisera EU:s AI-standarder med internationella standarder.
- Säkerställ harmoniserad vägledning och tillsyn mellan AI Act och GDPR.
- Modernisera upphovsrätten för att möta AI-utmaningar.
- Inför starka skydd för företagshemligheter inom datadelningskrav.
- Avväg transparenskraven med upphovsrätt i tillgången till träningsdata.
- Samordna och harmonisera AI Act med Plattformdirektivet, NIS2 och sekretessregler inom offentlig sektor.
- Tillämpa en riskbaserad ansats för SME (små och medelstora företag).
- Effektivisera rättsliga skyldigheter för användning av algoritmer på arbetsplatser.
- Främja innovation och tillväxt för SME på digitala plattformar
Läs remissvar i sin helhet här!
Den digitala omnibussen väntas presenteras den 19 november.
Vill du veta mer?
Kontakta Johannes Nathell, näringspolitisk expert för EU, internationell handel och AI på Almega.
