Almegas tjänsteindikator för andra kvartalet 2025

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den ligger två månader före SCB:s publicering av den faktiska tjänsteproduktionen och är en aktuell spegel av konjunkturläget i den privata tjänstesektorn som svarar för 52 procent av Sveriges BNP och 48 procent av sysselsättningen. Almega har publicerat tjänsteindikatorn varje kvartal sedan 2001.

Denna upplaga av tjänsteindikatorn har arbetats fram på Almega av Patrick Joyce och Staffan Johansson. Insamlingen av data avslutades den 13 juni 2025.

För ytterligare upplysningar om det ekonomiska läget i den privata tjänstesektorn kontakta:

Tillväxten i tjänstesektorn kommer inte i gång. Det första kvar­talet föll tjänste­produk­tionen med 0,4 procent i årstakt. Det var ett oväntat bakslag efter två kvartal med positiv tillväxt. Almegas tjänsteindikator förutspår dock att tjänste­produk­tionen kommer att öka igen nästa kvartal.

Produktionen har fallit inom alla tjänstebranscher utom information och kommunikation och fastighetstjänster. Lågkonjunkturen och en svag efterfrågan från industrin och byggsektorn har drabbat företagstjänsterna medan låg privat konsumtion håller tillbaka tjänstebranscherna som säljer till hushåll. Utvecklingen hade dock varit ännu sämre om inte tjänsteexporten fortsatt att utvecklas starkt.

Produktionen fortsätter att minska bland företagstjänster inom juridik, ekonomi, teknik med mera. Det första kvartalet var produktionen 3,1 procent lägre än ett år tidigare. Läget skiljer sig åt mellan olika branscher. Efterfrågan på tekniska konsulter förblir god medan situationen är sämre för arkitekter eftersom bostadsbyggandet ännu inte har kommit i gång.

Inom personaluthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster till före­tag föll produktionen det första kvartalet med 6,8 procent i årstakt. Det var den största nedgången sedan pandemin och beror främst på en mycket dålig utveckling för personaluthyrning som lider svårt av den svaga arbetsmarknaden.

Informations- och kommunikationssektorn går däremot mot strömmen och fort­sätter att växa. Det första kvartalet var produktionen 3,8 procent högre än för ett år sedan. Tillväxten har varit starkast inom telekommunikationer och informations­tjänster men lite svagare bland datakonsulter.

Så länge lågkonjunkturen är kvar fortsätter jobben att bli färre i den privata tjänstesektorn. Det första kvartalet var antalet anställda 12 300 färre än för ett år sedan. Almegas arbetsmarknadsindikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli färre även nästa kvartal.

Trots nedgången för företagstjänster inom juridik, ekonomi, teknik med mera ökade antalet anställda med 1 700 personer, eller 0,5 procent, det senaste året. Ökningen var störst bland konsulter inom PR och kommunikation.

Antalet anställda inom personaluthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster till företag var det första kvartalet 8 500 färre än för ett år sedan. Det förklaras helt av personaluthyrning som tappat 9 400 – eller 8,2 procent – av sina anställda på ett år.

Inom information och kommunikation har antalet anställda minskat med 1 800 personer – eller 0,8 procent – det senaste året trots att branschen haft en god tillväxt under året. Information och kommunikation är den sektor där införandet av AI-teknik kommit längst. Nedgången i antal anställda kan bero på detta.

Antalet varsel om uppsägning i den privata tjänstesektorn ökar. Under de senaste tolv månaderna varslades 13 procent fler personer om uppsägning än under samma period ett år tidigare.

Tjänsteföretagens försäljningspriser ökade det första kvartalet med 2,2 procent i årstakt, vilket var något mindre än kvartalet innan. ­­Tjänsteföretagens pris­förvänt­ningar har dock ökat under våren och Almegas prisindikator förutspår att tjänsteföretagens försäljningspriser kommer att öka något mer det kommande kvartalet.

Förväntningarna om att kunna höja priserna är störst bland tekniska konsulter samt konsulter inom juridik och ekonomi. Däremot räknar inte arkitekterna med att kunna sina priser i närtid vilket är ett tecken på att återhämtningen inom byggandet går långsamt.

Den ekonomiska tillväxten vägrar ta ordentlig fart. Det första kvartalet i år minskade BNP jämfört med kvartalet innan även om den steg med 0,9 procent i årstakt. Den svaga ökningen av BNP beror främst på en fortsatt låg privat konsumtion och fallande investeringar i byggnader och anläggningar. Utan den starka ökningen av exporten av både tjänster och varor hade BNP-utvecklingen varit ännu svagare.¹

Tillväxten kommer heller inte i gång i tjänstesektorn. Det första kvartalet i år föll tjänsteproduktionen med 0,4 procent i årstakt. Det var ett oväntat bakslag efter att produktionen vuxit två kvartal dessförinnan. Almegas tjänsteindikator förutspår dock att produktionen i tjänstesektorn kommer att öka igen det andra kvartalet.

Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för kommande produktionstillväxt i privat tjänstesektor

Produktionen föll det första kvartalet inom alla tjänstebranscher utom information och kommuni­kation och fastighetstjänster. Låg efterfrågan från industrin och byggsektorn har drabbat företagstjänsterna och den svaga privata konsumtionen håller tillbaka tjänstebranscherna som säljer till hushåll även om läget har förbättrats för handeln.

Industrikonjunkturen började vända upp under slutet av förra året, vilket kan öka efterfrågan på företagstjänster på sikt. Risken är dock påtaglig att de tullar som USA infört mot omvärlden, eller hotar att införa, dämpar världshandeln och skadar industrins återhämtning. Bostadsbyggandet har slutat att falla men den ökning av bostadsbyggandet som väntades ske i år kommer sannolikt att dröja till nästa år.²

Diagram 2: Produktion inom tjänstesektor och industri, januari 2022 till april 2025

Ett glädjeämne är att tjänsteexporten fortfarande ökar starkt. Det första kvartalet var tjänste­exporten 5,8 procent högre i löpande priser än samma kvartal förra året.³

Tjänsteföretagens förväntningar på framtiden är försiktigt positiva. Inköps­chefs­index (PMI) för tjänster ligger i tillväxtzonen – över 50 – men marginalen är liten.⁴

Diagram 3: Inköpschefsindex för privata tjänster och industri, januari 2022 till maj 2025

Efterfrågan på företagstjänster har påverkats negativt av den svaga konjunk­turen och minskad efterfrågan från både industrin och byggsektorn. Läget skiljer sig mellan olika företagstjänster. Information och kommunikation växer starkt medan övriga företagstjänster utvecklas svagare.

Diagram 4: Produktionen inom information och kommunikation, kvartal ett 2022 till kvartal ett 2025

Förändring jämfört med samma kvartal året innan, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Informations- och kommunikationssektorn hade ett starkt fjolår med stigande produktion varje kvartal. Tillväxten har hållit i sig i år även om den mattats av något. Det första kvartalet var produktionen 3,8 procent högre än samma kvartal förra året. Tillväxten har varit starkast inom telekommunikationer och informations­tjänster men lite svagare bland datakonsulter det senaste året.

Exporten av informations- och kommunikationstjänster fortsätter att öka. Det första kvar­talet i år var exporten 6,7 procent högre i löpande priser än ett år tidigare. Både exporten av telekommunikationstjänster och datatjänster ökade starkt.⁵

Framtidsförväntningarna bland datakonsulter brukar vara positiva även under sämre tider, nu är de ovanligt svaga med tanke den goda tillväxten det senaste året. I maj räknade 18 procent av datakonsulterna med ökad efterfrågan i närtid, vilket är en ovanligt låg andel (se tabell 1).

Diagram 5: Produktion bland konsulter inom juridik, ekonomi, teknik med mera, kvartal ett 2022 till kvartal ett 2025

Den svaga konjunkturen och låg efterfrågan från industri och bygg håller nere efterfrågan på företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik med mera. Det första kvartalet i år var produktionen 3,1 procent lägre än ett år tidigare.

Utvecklingen skulle ha varit ännu sämre om inte exporten av företagstjänster varit god. Det första kvartalet var exporten av affärs­tjänster 10,7 procent högre, i löpande priser, än ett år tidigare.⁶

Läget skiljer sig åt mellan olika branscher. Efterfrågan på tekniska konsulter är fortsatt god och företagen i branschen är optimistiska om den närmaste framtiden (se tabell 2). Efterfrågan på arkitekttjänster är däremot fortfarande svag eftersom återhämtningen av bostadsbyggandet dröjer.

Diagram 6: Produktion inom uthyrning och andra stödtjänster till företag, kvartal ett 2022 till kvartal ett 2025

Det första kvartalet föll produktionen inom personaluthyrning, fastighetsservice, städning och andra stödtjänster till före­tag med 6,8 procent i årstakt. Det största nedgången sedan pandemin. Huvudförklarin­gen är en mycket svag utveckling inom personaluthyrning medan övriga stödtjänster till företag klarar sig bättre.

Enligt siffror från Kompetensföretagen – där de största bemanningsföretagen ingår – var omsätt­ningen i löpande priser det första kvartalet i år 10,3 procent lägre än ett år tidigare. Uthyrningen av personal minskade inom alla yrkesområden utom IT. Uthyrningen till branschens största yrkesområde, industri, har minskat med 21,9 procent på ett år och uthyrningen till det näst största yrkesområdet, lager och logistik, har fallit med 6,9 procent.  Dessa två områden står för hälften av Kompetens­­företagens uthyrning.⁷

Nedgången beror främst på den svaga arbetsmarknaden men förändringar i uthyrnings­lagen som försvårar för branschen bidrar också. Bemanningsföretagen räknar inte heller med att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka i närtid (se tabell 1).

Tabell 1: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till företag. Förväntningar tre månader framåt, februari och maj 2025

Inom partihandeln, som säljer till företag, har produktionen fallit tre år i rad men nedgången börjar plana ut. Det första kvartalet var produktionen 1,3 procent lägre än samma kvartal förra året. Nedgången för transportföretagen fortsätter däremot. Det första kvartalet var produk­tionen 6,8 procent lägre än ett år tidigare.⁸

Fallande inflation, sänkta räntor och sänkta inkomstskatter ökade hushållens realinkomster förra året trots att arbetsmarknaden försvagades. Hushållen är trots detta mycket mer pessimistiska om ekonomin än de var i slutet av förra året.⁹

Hushållens konsumtion har slutat att falla men än så länge ökar den bara marginellt. Det första kvartalet i år var hushållens konsumtion bara 0,2 procent högre än ett år tidigare.¹⁰

Den bransch som drabbades hårdast av den fallande hushållskonsumtionen var detaljhandeln där produktionen föll nästan tre år i rad, men nu har utvecklingen vänt. Det första kvartalet var produktionen i detaljhandeln 1,5 procent högre än ett år tidigare.¹¹

Företagen inom detaljhandeln förväntar sig att försälj­ningen kommer att fortsätta att öka i närtid (se tabell 2). Inom motorhandeln var produktionen det första kvartalet 1,5 procent högre än ett år tidigare på grund av att antalet nyregistrerade bilar börjat öka igen.¹²

Hotell- och restaurangbranschen har haft en svag utveckling de senaste två åren beroende på låg hushållskonsumtion, ökade kostnader och höjda försäljnings­priser. Det första kvartalet föll produktionen med 2,1 procent i årstakt. Trots detta ser företagen i branschen ganska optimistiskt på den närmsta framtiden (se tabell 2).

Tabell 2: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till hushåll. Förväntningar tre månader framåt, februari och maj 2025

Den svaga konsumtionen har också drabbat efterfrågan på personliga tjänster och kultur och nöjen.¹³ Det första kvartalet i år föll produktionen med 5,3 procent i års­takt. Produktionen av tjänster inom fastighetsförvaltning har ökat trots lågkonjunk­turen och var det första kvartalet i år 4,8 procent högre än för ett år sedan.

Privat produktion av offentligt finansierade välfärdstjänster utvecklas för närvarande åt olika håll.

Produktionen inom privat utförd utbildning har fallit kraftigt det senaste året. Det första kvartalet var produktionen av privat utförd utbildning 12,3 procent lägre än ett år tidigare. Nedgången är oväntat stor eftersom antalet arbetade timmar inom privat utförd utbildning bara har minskat med 2,5 procent under samma period.¹⁴

Diagram 7: Produktionen inom privat utförd sjukvård och omsorg, kvartal ett 2022 till kvartal ett 2025

Inom privat utförd sjukvård och omsorg föll produktionen i fasta priser under 2022 och 2023 eftersom ersättningen till utförarna ersättning inte höjdes i takt med de ökade kostnaderna. Sedan början av 2024 har dock produktionen börjat öka även i fasta priser. Det första kvartalet i år var produktionen 1,2 procent högre än ett år tidigare. Produktionen har ökat inom såväl hälso- och sjukvård som omsorg.¹⁵

Konkurserna i tjänstesektorn ökade fram till början av förra året och har förblivit höga sedan dess. Under årets första fyra månader gick 2 699 tjänsteföretag i konkurs vilket är 0,6 procent fler än samma period förra året. De företag som gick i konkurs hade i genomsnitt 2,5 anställda.¹⁶

Det senaste året har antalet konkurser ökat tydligt inom hotell och restaurang men minskat något bland konsulter inom juridik, ekonomi, teknik med mera samt inom detaljhandeln.

Diagram 8: Konkurser i tjänstebranscher, januari 2022 till maj 2025

Uppgången för tjänstesektorn märks ännu inte på arbetsmarknaden. Det första kvartalet i år var antalet jobb i den privata tjänstesektorn 11 700 – eller 0,5 procent – färre än ett år tidigare. Om man räknar bort finanssektorn har antalet anställda i den privata tjänstesektorn minskat med 12 300 personer på ett år. Nedgången i syssel­sättning är dock mindre än tidigare kvartal vilket kan betyda att läget på arbets­marknaden kommer att vända senare i år. Vändningen dröjer dock. Almegas arbets­marknads­indikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli färre även det andra kvartalet.

Diagram 9: Almegas indikator för sysselsättningstillväxten i privat tjänstesektor

Kvartal ett 2010 till kvartal tre 2024

Jobben har blivit färre i nästan samtliga tjänstebranscher. Flest jobb har försvunnit inom personaluthyrning och rekrytering. På ett år har antalet anställda minskat med 9 400 personer, eller drygt åtta procent. Nedgången beror främst på den svaga konjunk­turen men även på förändringar i uthyrningslagen som försvårar för branschen.

Inom handeln har antalet anställda minskat med 7 000 personer det senaste året vilket inte är förvånande eftersom omsättningen inom handeln har minskat nästan tre år i rad. Antalet anställda har dock ökat inom motorhandeln.

Inom information och kommunikation har antalet anställda minskat med 1 800 personer, eller 0,8 procent, det senaste året trots att branschen haft en god tillväxt under samma tid. Bland datakonsulter och programmerare har antalet anställda blivit 900 färre. Information och kommunikation är den sektor där införandet av AI-teknik kommit längst, två av tre företag använde AI-teknik 2024.¹⁷ Minskningen av antalet jobb kan bero på detta.

Inom hotell och restaurang var antalet jobb det första kvartalet i år 2 300 fler än samma kvartal förra året, vilket är ett trendbrott. Sysselsättningen inom branschen hade dessförinnan minskat sex kvartal i rad.

Bland konsulttjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik med mera har antalet anställda ökat med 1 700 personer det senaste året trots minskande produktion under samma period. Jobben har blivit fler inom samtliga delbranscher förutom reklam och marknadsföring där antalet anställda minskat med 1 700 personer.

Inom privat utförd vård och omsorg har antalet anställda blivit 1 100 fler på ett år.

Tabell 3: Anställda inom den privata tjänstesektorn första kvartalet 2025 jämfört med första kvartalet 2024

Den minskade sysselsättningen i tjänstesektorn drabbade tidigare under lågkonjunk­turen personer med kortare anställ­ningar men de senaste två kvartalen har även antalet längre anställningar minskat.

Diagram 10: Minskning av antalet anställda inom privat tjänstesektor, kvartal ett 2025 jämfört med kvartal ett 2024, fördelade efter anställningstid

Det senaste året har tjänsteföretagen haft svagt positiva anställnings­planer, vilket sannolikt berott på att man räknat med en konjunkturuppgång i närtid.¹⁸ Eftersom uppgången dröjt har det inte blivit några nyanställningar.

Diagram 11: Tjänsteföretagens anställningsplaner tre månader framåt, januari 2022 till maj 2025

Nettotal säsongrensat, procent

Anställningsplanerna skiljer sig kraftigt åt mellan tjänstesektorns branscher. Mest positiva är datakonsulter och tekniska konsulter. Bland juridiska och ekonomiska konsulter och konsulter inom företagsledning har förväntningarna på nyanställningar dämpats märkbart det senaste kvartalet.

Tabell 4: Antalet anställda i olika tjänstebranscher. Förväntningar tre månader framåt, kvartal fyra 2024 och kvartal ett 2025

Den svaga konjunkturen har minskat bristen på arbetskraft i tjänstesektorn. För två år sedan hade mer än hälften av tjänste­företagen brist på arbets­kraft. Det första kvartalet i år var andelen bara 18 procent. Bristen på arbetskraft är störst bland tekniska konsulter.

Tabell 5: Andel företag med brist på personal, kvartal fyra 2024 och kvartal ett 2025

Antalet lediga jobb som kunde tillträdas omedelbart minskade under förra året men nedgången börjar plana ut. Det första kvartalet i år var antalet lediga jobb i tjänstesektorn något färre än kvartalet innan. Inom information och kommunikation och inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ökade antalet lediga jobb.

Tabell 6: Lediga jobb med omgående tillträde i tjänstesektorn kvartal fyra 2024 och kvartal ett 2025

Arbetslösheten har slutat att öka men är fortfarande hög. I april var 513 000 personer arbetslösa vilket var exakt lika många som för ett år sedan. Den säsongs­rensade arbetslösheten var 8,5 procent. Syssel­sätt­ningen har ökat något det senaste året men det har också antalet personer som söker arbete.¹⁹

Andelen långtidsarbetslösa ökar också. I april i år hade 228 000 personer varit arbets­lösa i minst sex månader, vilket var 18 000 fler än ett år tidigare.²⁰

Diagram 12: Arbetslösheten januari 2021 till april 2025

De senaste tolv månaderna har 40 500 personer varslats om uppsägning i den privata tjänstesektorn, vilket är två procent fler än föregående tolv månader. Varslen har ökat mest inom transport och magasinering samt utbildning, vård och omsorg.²¹

Almegajouren hjälper medlemmar med en rad ärenden inom arbetsgivarfrågor. Under den senaste tre månaderna har 16 procent av samtalen till jouren handlat om uppsäg¬ningar, en procentenhet mer än samma period förra året.²²

Tjänsteföretagens försäljningspriser (TPI) – som omfattar både tjänster till företag och konsumenter – ökade det första kvartalet med 2,2 procent i årstakt, vilket var något mindre än föregående kvartal. Samtidigt har tjänsteföretagens pris­förvänt­ningar ökat under våren. Almegas prisindikator förutspår att tjänsteföretagens försäljningspriser kommer att öka något mer det kommande kvartalet.²³

Diagram 13: Almegas prisindikator för kommande förändring av tjänstepriserna

Den låga totala inflationen och en trög konjunkturuppgång bör bidra till att priserna på tjänster fortsätter att öka långsammare framöver. Almegas prisindikator förutspår att priserna på tjänster kommer att öka lång­sammare även under det fjärde kvartalet.

Diagram 14: Tjänstebranschernas bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex

Transportpriserna har fallit med 0,2 procent det senaste året. Det första kvartalet var de oförändrade jämfört med kvartalet innan. Priserna på hotell- och restaurang­tjänster har stigit med 3,2 procent det senaste året men det första kvartalet föll de med 1,1 procent jämfört med kvartalet innan.

Tabell 7: Prisökningstakten inom tjänster samt deras bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex (TPI), kvartal ett 2025

Trots ökad efterfrågan ökar priserna på informations- och kommunikationstjänster inte snabbare än genomsnittet i tjänstesektorn. Priserna har stigit med 1,8 procent

det senaste året. Priserna har stigit mer bland medier och datakonsulter medan priserna minskat inom telekommunikationer.
Priserna på konsulttjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har ökat med 2,6 procent i årstakt. Priserna ökade mest för tjänster inom juridik och ekonomi och minst för arkitekttjänster och för tjänster inom reklam och marknadsföring. Priserna inom personaluthyrning och andra stödtjänster till företag har ökat med 3,6 procent i årstakt. Priserna har ökat mest för bevaknings- och säkerhetstjänster.

Diagram 15: Prisförväntningarna i tjänstesektorn januari 2019 till maj 2025

Nettotal säsongrensat, procent

Tjänsteföretagens prisförväntningar föll kraftigt fram till slutet av förra året. Prisförväntningarna har dock stigit något under våren och är nu märkbart högre än före pandemin.  

Flest företag som räknar med att höja sina priser finns bland tekniska konsulter samt konsulter inom juridik och ekonomi. Prisförväntningarna är lägst bland arkitekter vilket är ett tecken på att återhämtningen inom byggandet går långsamt.

Tabell 8: Tjänsteföretagens prisförväntningar februari och maj 2025

Prisökningarna på de tjänster som säljs direkt till konsumenter i Sverige ökar betydligt långsammare tidigare. I maj steg konsumentpriserna på tjänster med 2,1 procent. Prisökningstakten har nästan halverats på en månad. Den minskade prisökningstakten beror främst på lägre höjningar av boendekostnaderna och fallande priser på utrikes resor.

Tabell 9: Ökning av priserna på tjänster i KPI mars till maj 2025, årstakt

Den allmänna inflationen har fallit tillbaka.  I maj ökade konsumentpriserna på både varor och tjänster med 0,2 procent i årstakt jämfört med 0,3 procent i april. Nedgången berodde på sänkta kostnader på drivmedel och sänka räntor. Inflations­takten, exklusive räntor (KPIF) var 2,3 procent i maj, vilket var mycket nära Riksbankens inflationsmål.²⁴

Almegas tjänsteindikator har tagits fram av Almega från och med år 2001 för att ge en indikation om vart konjunkturen i den privata tjänstesektorn är på väg på kort sikt.²⁵

Indikatorn ger information för att tidigt kunna förutspå vändpunkter i konjunkturen, inom både tjänstesektorn och Sveriges ekonomi, eftersom den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP. Almegas tjänsteindikator täcker in cirka 90 procent av den privata tjänste­sektorns föräd­lings­värde och drygt 80 procent av dess sysselsättning.²⁶

Indikatorn bygger på en skattning av sambandet mellan tjänsteföretagens svar i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och utfallet för produk­tionstillväxten i den privata tjänste­sektorn enligt SCB:s tjänste­produk­tions­­index. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktions­utveckling och den faktiska utvecklingen av tjänste­produktionen per kvartal enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) tjänsteproduktions­index.

Tjänsteindikatorn är beräknad i indexform där värdet 100 anger genomsnittet för den period som den bygger på (skattningen är gjord på data från och med år 2005). Indexvärden över 100 anger en högre tillväxt än det historiska genomsnittet och index under 100 på det motsatta. Indikatorn anger också om tillväxten kan förväntas öka, vara oförändrad eller minska under det närmaste kvartalet. Indikatorn är ledande och ligger två till tre månader före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB.

Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­företagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och den privata tjänstesektorns sysselsättningsförändring enligt SCB:s statistik över anställningar. Arbetsmark­nads­indikatorn bygger dessutom på uppgifter om rekryteringsgraden i tjänstesektorn, som hämtas från SCB och uppdateras kvartalsvis. Indexvärdet 100 anger det historiska genom­snittet för indikatorn baserat på det skattade sambandet från och med år 2005.

Prisindikatorn bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­före­tagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och förändringen av försäljnings­priserna i den privata tjänstesektorns enligt SCB:s tjänste­pris­index. Värdet 100 anger den genomsnittliga prisökningstakten sedan 2006.