Debatt: 95.000 anledningar att sänka arbetsgivaravgiften
Svenska tjänsteföretag har betydligt högre personalkostnader än sina europeiska konkurrenter. Halva förklaringen är de svenska arbetsgivaravgifterna som är de sjätte högsta i EU. En sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter kan skapa minst 95.000 nya jobb, skriver Almegas vd Ann Öberg, näringspolitiska chefen Fredrik Östbom och chefekonomen Patrick Joyce i Dagens Industri
Lågkonjunkturen tar ett allt hårdare grepp om Sverige. Arbetsmarknaden, som länge såg stark ut, börjar nu kylas av. Färre jobb skapas och den redan höga arbetslösheten kommer sannolikt att börja stiga ytterligare i vinter.
I detta läge är det viktigt att hålla nere kostnaderna för att anställa. Dessvärre är det dyrt att anställa i Sverige. Detta märks särskilt i den personalintensiva privata tjänstesektorn där sex av tio nya jobb har skapats de senaste åren.
Medarbetarna i svenska tjänsteföretag kostar 42 procent mer per timme jämfört med genomsnittet i EU. Hälften av förklaringen är de svenska arbetsgivaravgifterna som tillhör de högsta i Europa. De höga arbetsgivaravgifterna leder till att färre jobb skapas i Sverige inom en rad ingångsjobb i tjänstesektorn som exempelvis städ och service, hotell och restaurang och handel. Sverige har de sjätte högsta arbetsgivaravgifterna i EU och den femte högsta arbetslösheten.
Skriver Ann Öberg, Fredrik Östbom och Patrick Joyce i Dagens IndustriNär läget på arbetsmarknaden talar för att sänka kostnaderna för att anställa går tyvärr regeringen i motsatt riktning och gör det dyrare.
I den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn – teknikkonsulter, arkitekter, design, redovisning med mera – är arbetskraftskostnaderna 24 procent högre i Sverige än i EU. Dessa branscher är extra utsatta för internationell konkurrens och personalen är både deras främsta resurs och största kostnad.
När läget på arbetsmarknaden talar för att sänka kostnaderna för att anställa går tyvärr regeringen i motsatt riktning och gör det dyrare. Den 1 april tog de bort huvuddelen av den sänkta arbetsgivaravgiften för unga som infördes under pandemin och i budgetpropositionen föreslås att den sista nedsättningen tas bort.
En invändning mot att sänka arbetsgivaravgifterna är att det är dyrt och bara skulle leda till högre löner, inte fler jobb. Invändningen bygger bland annat på äldre analyser av de sänkta arbetsgivaravgifter för unga som fanns mellan 2007 och 2015. Dessa tidiga utvärderingar tydde på att sänkningen inte skapade så många jobb. Nyare forskning visar dock att sänkningen skapade minst dubbelt så många jobb som man tidigare uppmätt. De företag som fick sänkt arbetsgivaravgift anställde fler unga än man tidigare uppskattat och även fler personer i andra åldrar. Dessutom ledde sänkningarna till varaktiga sysselsättningseffekter som förstärkts över tid.
Mot bakgrund av detta har analysföretaget Makrologik, på uppdrag av Almega, undersökt hur många jobb som skulle kunna skapas på några års sikt om arbetsgivaravgifterna sänktes i dag. Två alternativ har undersökts; en sänkning med tre procentenheter för alla och en sänkning med 11,62 procentenheter – motsvarande den allmänna löneavgiften – för unga mellan 18 och 24 år.
Resultaten är lika tydliga som hoppingivande. Den riktade sänkningen för unga skulle skapa närmare 20.000 nya jobb medan sänkningen med tre procentenheter för alla skulle skapa 95.000 nya jobb. En generell sänkning innebär förvisso initialt ett inkomstbortfall för staten på 16 miljarder kronor för varje procentenhets sänkning. Men mer än hälften av skattebortfallet kommer tillbaka till stat och kommuner i form av nya inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter från de personer som får arbete eller arbeta fler timmar på grund av att arbetsgivare har råd att anställa fler. Sänkningen av arbetsgivaravgiften beräknas vara självfinansierande till 58 procent och då har inte minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och andra ersättningar till arbetslösa räknats in.
Årets budgetproposition innehöll ingen sänkning av arbetsgivaravgifterna och få andra skattesänkningar. Huvudmotivet, enligt regeringen, är att man inte vill spä på inflationen. Argumentet går att förstå. Även om inflationen nu sjunker är arbetslösheten snart på väg upp. Men faktum är att sänkta arbetsgivaravgifter är en reform som både kan skapa jobb och minska inflationen, något bland annat Konjunkturinstitutet påpekat. Sänkningen minskar företagens kostnader och möjliggör därmed att de kan hålla lägre priser.
Regeringen återkommer ofta och med rätta till att det ska löna sig att arbeta. Dock behöver den påminnas om att detta förutsätter att det lönar sig att anställa. Anledningarna för regeringen att sänka arbetsgivaravgifterna är många. Nu har de fått ytterligare 95.000.
Ann Öberg, vd, Almega
Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega
Patrick Joyce, chefekonom, Almega