Nya AD-domar
Här publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du på Arbetsdomstolen hemsida via länken under kommentarer.
AD 2022 nr 30
Arbetstagarsidan yrkade allmänt skadestånd om en miljon kronor och gjorde gällande att arbetsgivarorganisationen Måleriföretagen vidtagit en otillåten stridsåtgärd.
Mellan parterna gällde kollektivavtal. Under löpande avtalsperiod då fredsplikt rådde lämnade Måleriföretagen in en anmälan till Konkurrensverket om konkurrensbegränsande effekter i kollektivavtalet. Måleriföretagen begärde att myndigheten skulle ålägga arbetsgivarorganisationens medlemmar att inte tillämpa en viss reglering i kollektivavtalet. Enligt Måleriföretagen innebar den aktuella bestämmelsen ett anställningsförbud mot att ha outbildade arbetstagare.
Arbetsdomstolen redogjorde inledningsvis vad som kan betecknas som en stridsåtgärd. I princip varje handling eller underlåtenhet som kan inverka på motparten kan vara en stridsåtgärd. Avgörande är i vilket syfte åtgärden vidtagits. Om åtgärden vidtagits för att åstadkomma ändring i gällande kollektivavtal är det fråga om en stridsåtgärd. Av domstolens praxis framgår att den åtgärd som part i god tro vidtagit genom att ha utövat en befogenhet som tillkommer parten enligt lag eller avtal utgör en stridsåtgärd om åtgärden vidtagits i något annat syfte än det som är ändamålet med befogenheten.
Arbetsdomstolen fann att Måleriföretagen vidtagit en åtgärd som i och för sig kan vara en stridsåtgärd, då ett bifall till dess begäran hos Konkurrensverket skulle ha haft en inverkan på förbundet i fråga om innehållet i kollektivavtalet. Frågan i målet var om Måleriföretagen med sin anmälan till Konkurrensverket hade syftat till att utöva påtryckning på förbundet. Det var ostridigt i målet att bakgrunden till anmälan var att förbundet sagt upp det servicearbetaravtal som gällt mellan parterna.
Arbetstagarsidan gjorde gällande att anmälan gjorts mot bättre vetande eller i ond tro i syfte att utöva påtryckning på förbundet att gå med på att ta bort kravet på yrkeskompetens för enklare måleriarbeten genom att på nytt teckna ett servicearbetaravtal. Åtgärden var enligt förbundet olovlig då den dels inte beslutats om i behörig ordning, dels då syftet varit att åstadkomma ändring i kollektivavtalet. Arbetsgivarsidan gjorde å sin sida gällande att anmälan syftade till att klargöra om måleriföretag sinsemellan fick tillämpa bestämmelsen om anställningsförbud eller om det utgjorde en otillåten konkurrensbegränsning.
Enligt Arbetsdomstolen var Måleriföretagens primära syfte att få utrett om kollektivavtalet innebär en konkurrensbegränsning. Det måste dock ha stått klart för Måleriföretagen att anmälan även kunde få bieffekten att den kunde utgöra en påtryckning på förbundet i avtalsfrågan. En stridsåtgärd kunde enligt Arbetsdomstolen dock anses föreligga endast om åtgärden vidtagits primärt och i direkt syfte att åstadkomma en påtryckning på motparten. Utredningen gav inte tillräckligt stöd för att anta att anmälan hade sådant primärt och direkt syfte. Anmälan till Konkurrensverket befanns således inte utgöra en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening, varvid förbundets talan avslogs.