De ekonomiska konsekvenserna förvärras
Det ryska överfallet på Ukraina är inne på sin tredje vecka och blir alltmer brutalt. Även de ekonomiska sanktioner som införts mot Ryssland hårdnar. Almegas chefekonom, Patrick Joyce, ger en nulägesrapport av krigets ekonomiska effekter.
De ekonomiska sanktioner som införts mot Ryssland är de hårdaste som riktats mot ett större land någonsin. Världens elfte största ekonomi är i praktiken avskuret från nästan allt ekonomiskt utbyte med västvärlden.
– Den 12 mars stängs sju ryska storbanker av från SWIFT, det internationella systemet för banköverföringar. Det är dessutom förbjudet att överföra Eurosedlar till Ryssland vilket gör det i princip omöjligt för företag att bedriva handel med Ryssland, oavsett om deras varor eller tjänster omfattas av sanktioner eller inte, säger Patrick Joyce.
Det enda som fortfarande fungerar är energihandeln eftersom de ryska storbanker som hanterar betalningarna för rysk olja, naturgas och kol fortfarande undantagna från sanktionerna.
– I princip har alla större internationella företag avbrutit handeln med Ryssland och stoppat sin verksamhet i landet, säger Patrick Joyce.
Sanktionerna har orsakat enorm ekonomisk skada för Ryssland: Rubelkursen har fallit med 50 procent. Den ryska centralbanken har tvingats införa kapitalkontroller och fördubbla styrräntan till 20 procent för att hindra kapitalflykt från Ryssland. Moskvabörsen är stängd sedan den 25 februari.
– De ryska företag som är noterade utomlands, exempelvis på Londonbörsen, har förlorat nästan hela sitt börsvärde, säger Patrick Joyce.
Som svar på sanktionerna har den ryska staten hotat med att konfiskera tillgångarna för de företag som lämnar eller pausar sin verksamhet i landet.
– Blir konfiskeringar verklighet kommer sannolikt inget utländskt företag att vilja investera i Ryssland under mycket lång tid framöver. Ryssland kommer bli en pariastat med en krympande ekonomi, säger Patrick Joyce.
De direkta effekterna på den svenska ekonomin av kapade kontakter med Ryssland är än så länge begränsade. Det svenska handelsutbytet med landet är litet och även Sveriges viktigaste handelspartners har ett litet handelsutbyte med Ryssland.
– Det stora problemet är Europas beroende av rysk energi. Osäkerheten har drivit upp priset på olja, med rekordhöga priser på bensin och diesel som följd. Detta drabbar svenska företag och konsumenter och har lett till ökade priser på transporttjänster. Kriget driver även upp priserna på livsmedel, säger Patrick Joyce.
Sammantaget leder detta till att den svenska inflationen, som ligger på fyra procent i årstakt, ökar ytterligare. Ännu värre vore dock om Europa går in en ny recession.
– Sverige är exportberoende och Europa är vår största exportmarknad. Stannar tillväxten i Europa drabbas den svenska industrin men även i hög grad tjänstesektorn. Finanskrisen 2008 drabbade vissa tjänstebranscher hårt och sektorns andel av den svenska exporten är nu högre än den var då. Det är ännu för tidigt att se vart ekonomiska utvecklingen tar vägen, men risken för en ekonomisk nedgång ökar ju längre kriget pågår, säger Patrick Joyce.