Svensk ekonomi bland de mest kunskapsintensiva i världen, men arbetsmarknaden har inte hängt med i den snabba förändringen.
Almega sänker nu prognosen för Sveriges BNP-tillväxt 2013 något, från 1,2 procent enligt höstprognosen till 0,9 procent. Sämre utsikter för Sveriges största exportmarknader ligger bakom nedrevideringen. Först 2014 räknar Almega med en något starkare BNP-tillväxt i Sverige, kring 2 procent. Förutsättningen för återhämtning är att efterfrågan från Sveriges viktigaste exportmarknader börjar ta fart. Även tjänsteproduktionen påverkas av den dämpade utvecklingen på exportmarknaderna eftersom exporten har ett stort och växande tjänsteinnehåll.
Hushållens konsumtion bedöms bidra mest till BNP-tillväxten under prognosperioden. Almega bedömer att hushållen får en fortsatt god realinkomstökning, vilket till viss del beror på den mycket låga inflationen. Almega räknar ändå med att hushållen väljer att hålla uppe sitt sparande på en hög nivå.
Almega räknar med fallande sysselsättning inom tjänstesektorn i år. Att Sveriges jobbmotor stannar upp hör samman med den långdragna lågkonjunkturen för främst exportindustri och tjänstebranscher som bidrar till Sveriges export. Dessutom pressas tjänsteföretagens lönsamhet med en generellt svag pris- och produktivitetstillväxt.
Enligt Almega kommer exporten i år att öka endast marginellt. Det är tjänsteexporten som väntas hålla uppe tillväxten under året. Under 2014 räknar Almega med att exporten återhämtar sig något, vilket kommer att förbättra utsikterna för både Sveriges exportindustri och tjänstesektor. Det finns nämligen ett starkt samband mellan Sveriges exportutveckling och Sveriges tjänsteproduktion, som hör samman med att exporten har ett stort och växande tjänsteinnehåll. I ett särskilt avsnitt i denna rapport beskrivs utvecklingen mot en alltmer fragmenterad och geografiskt utspridd produktion, där även tjänsteproduktionen blir alltmer uppdelad på produktionskedjor ut i världen.
Med hjälp av ny data framgår det att tjänsterna utgör en betydligt större andel av exporten än vad det traditionella sättet att redovisa exporten visar. När man mäter export på traditionellt sätt utgör tjänsteexporten i Sverige cirka 30 procent av den totala exporten, men om man räknar in den inhemska tjänsteproduktion som ingår i produktionen av exportprodukterna så svarar värdet av tjänsterna för cirka 40 procent av Sveriges totala export. Lägger man dessutom till värdet av de importerade tjänster som ingår så utgör tjänsterna hela 55 procent av Sveriges totala export.
Framväxten av globala värdekedjor har bidragit till en effektivare produktion och ett högre förädlingsvärde för Sverige och många andra OECD-länder. Den här utvecklingen har också gjort att det traditionella sättet att mäta utrikeshandel kan ge en missvisande bild av var i produktionskedjan som det största förädlingsvärdet skapas.
De globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning i olika länder. Specialiseringen av produktionen i olika länder påverkar utvecklingen även på arbetsmarknaden. För Sveriges del har de globala värdekedjorna skapat jobb främst för högkvalificerad arbetskraft och främst inom tjänstesektorn, vilket ökat efterfrågan på den typen av arbetskraft. Almega visar i denna rapport vad som skiljer Sveriges utveckling på arbetsmarknaden från utvecklingen i några andra länder med relativt stora tjänstesektorer. Det framkommer att det finns skillnader avseende hur sysselsättningen utvecklats från mitten av 1990-talet inom olika sektorer och branscher.
Sverige är ett av de länder som visar försämrad matchning på arbetsmarknaden samtidigt som Sverige utmärker sig för att vara en av de mest kunskapsintensiva ekonomierna i världen. Sverige sticker ut med en särskilt kraftig ökning av sysselsättningen inom kunskapsintensiva tjänstebranscher jämfört med andra länder och har nu en högre andel sysselsatta i denna sektor än flertalet OECD-länder. Almega drar slutsatsen att den svenska arbetsmarknaden inte anpassat sig tillräckligt snabbt till denna snabba och omfattande förändring.
