Därför behövs välfärds­företagen

Sveriges befolkning väntas växa snabbt samtidigt som vi blir allt äldre.
Det innebär att vi behöver fler platser för både elever och patienter.
Redan nu bedömer till exempel 4 av 10 av landets kommuner att de inte kommer kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden om fem år.
Samtidigt finns det politiska förslag som vill stoppa valfriheten i välfärden.
Med ett sådant förslag riskerar 8 av 10 av välfärds­företag att försvinna.
Det skulle innebära dramatiskt ökade krav på kommuner och landstings välfärdskapacitet.
För att vi ska klara de utmaningar som Sverige står inför behöver vi välfärds­företagen.

Vanliga myter om välfärds­företag inom vård och skola

Myt 1: Man drar ned på kvaliteten för att göra vinst!

FALSKT! Nej, privata äldreboenden är bättre på 18 av 22 kvalitetsmått och 15 av de 20 bästa vårdcentralerna drivs i privat regi. Studier visar samtidigt att det oftare är företag med god kvalitet som gör vinst.

Myt 2: Blöjor vägs för att tjäna pengar!

FALSKT! Nej. Sanningen är att alla seriösa utförare – både i offentlig och privat regi – väger inkontinensskydd enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Det är en kvalitetssäkring för att anpassa skydden till individen och exempelvis undvika byten som stör nattsömnen.

Myt 3: Ett vinsttak förbättrar välfärden!

FALSKT! Nej, enligt oberoende revisionsbyrån PwC skulle vinsttaket vara ett hårt slag mot dagens välfärd. Förslaget med vinstbegränsning på 7 Reepaluprocent innebär att ca 80 procent av företagen inte skulle kunna driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet.

Myt 4: Medarbetarna hos privata vårdgivare vantrivs!

FALSKT! Nej, det stämmer inte. Medarbetare inom det privata känner sig tvärtom mer motiverade, är mer nöjda med chefens ledaregenskaper och anser sig bättre kunna påverka sin arbetsmiljö.

Myt 5: Rena guldgruvan att driva företag inom vård och omsorg!

FALSKT! Nej, vård- och omsorgsbranschens genomsnittliga rörelsemarginal ligger i linje med övriga näringslivet, 8,4 procent. Genomsnittlig vinstutdelningen är 3,4 procent.

Myt 6: Friskolor sållar och väljer ut de bästa eleverna.

FALSKT! Det stämmer inte och det är heller inte förenligt med svensk lag. Fristående grundskolor måste använda de urvalskriterier som Skolinspektionen beslutat om. För gymnasieskolan är det betygen som avgör, precis som för kommunala skolor. Ingen friskola har heller rätt att välja bort elever i behov av särskilt stöd.

Myt 7: Det är bara stora koncerner som driver skolor.Varför är det så få småföretag i välfärden?

FALSKT! De allra flesta friskolorna är små, 94 procent av de fristående friskoleaktörerna har bara en eller två enheter. Däremot är det ofta är de större företagen som syns i debatten.

Myt 8: Fristående skolor är bara ute efter att tjäna pengar och ta ut vinst.

FALSKT! Friskolor vill naturligtvis vara framgångsrika och attrahera elever. För att göra detta måste de erbjuda bra undervisning och kunna visa på ett bra resultat. En trygg ekonomi är en viktig del och också något som Skolinspektionen granskar. Om företaget inte har en marginal riskerar verksamheten att bli mycket sårbar. Friskolor får inte ta ut avgifter utan intäkten består av elevpengen. Det är kommunen som bestämmer nivån på elevpengen, baserat på kommunens egna kostnader för sin skolverksamhet. Skollagen föreskriver också att kommunerna ska ta hänsyn till elevunderlaget när de fördelar ut pengen, dvs störst elevpeng får de skolor som behöver det bäst. Statistik från SCB visar dessutom att lönsamheten i skattefinansierade välfärds­företag är lägre än för övriga företag i välfärden och tjänstesektorn i stort.

Välfärdsutmaningen 2020

I den här rapporten analyseras de ökade behov av offentlig välfärdsproduktion som kan förväntas fram till 2020. Enligt SCBs befolkningsprognoser kommer befolkningen öka med 454 000 personer, varav 291 000 förväntas vara utrikes födda. Det kommer att innebära ett behov av fler platser för elever och patienter. Redan idag är lärare och sjuksköterskor bland de största bristyrkena. Tillskottet av nya invånare kommer att innebära att en del av rekryteringsbehovet kan fyllas, men samtidigt har många av de nyanlända en alltför låg utbildningsnivå för att kunna arbeta som till exempel lärare, läkare eller sjuksköterskor redan 2020.
I SCB (2016) konstateras att de utbildningsinriktningar där arbetsgivarna har störst problem med att hitta sökande är grundskollärar-, sjuksköterske-, fritidspedagog- och förskollärar­utbildning. Det var alltså inom vård, skola och omsorg som bristen på arbetskraft var som störst 2016.

Behov av arbetskraft ökar

Samtidigt talar allt för att behovet av arbetskraft kommer att öka kraftigt inom de närmaste åren. Kommuner och landsting kan behöva rekrytera mer personal än någonsin tidigare. Detta har flera orsaker. En är att i spåret av flyktingkrisen förväntas ett stort antal utrikes födda få uppehållstillstånd i Sverige under de närmaste åren, samtidigt som även den infödda befolkningen ökar. En annan orsak är att om det vinstbegränsningsförslag som Välfärdsutredningen lagt fram genomförs, kommer med största sannolikhet en stor del av de alternativa utförarna söka sig bort från välfärdstjänsterna. Det innebär att kommuner och landsting skulle behöva ersätta eller ta över all den personal som finns hos dessa utförare.

Det går inte att med säkerhet förutspå hur många nya elever och brukare inom vård, skola och omsorg som kommuner och landsting behöver göra plats för under de närmaste åren. Vi vet ännu inte hur många utrikes födda som kommer att få uppehållstillstånd och hur mycket den övriga befolkningen kommer att öka fram till 2020 och det är inte heller säkert att Välfärdsutredningens förslag kommer att genomföras. Men genom att använda SCBs befolkningsprognoser och sammanställa antalet brukare och elever hos alternativa utförare kan vi skapa en översiktlig bild av behovet under de närmaste åren. Vi arbetar med två olika scenarion. Ett där alla alternativa utförare försvinner och ett där hälften av deras välfärdsproduktion försvinner. Rapporten är framtagen av Kreicbergs Utredning & Opinion på Almegas uppdrag.

Det bör påpekas att rekryteringsbehovet i kommuner och landsting sannolikt underskattas i de beräkningar som presenteras nedan. En orsak är att det en betydande del av personalen inom kommuner och landsting kommer att pensioneras under de närmaste åren. Det kan röra sig om uppemot 100 000 personer. Utöver det kommer det att krävas stora vuxen­utbildningsinsatser för många av de nyanlända.

Välfärdsutmaningen 2020 – här hittar du siffror län för län