Därför behövs välfärdsföretagen
Sveriges befolkning väntas växa snabbt samtidigt som vi blir allt äldre. Det innebär att vi behöver fler platser för både elever och patienter.
Redan nu bedömer till exempel 4 av 10 av landets kommuner att de inte kommer kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden om fem år. Samtidigt finns det politiska förslag som vill stoppa valfriheten i välfärden.
Med ett sådant förslag riskerar 8 av 10 av välfärdsföretag att försvinna. Det skulle innebära dramatiskt ökade krav på kommuner och landstings välfärdskapacitet.
För att vi ska klara de utmaningar som Sverige står inför behöver vi välfärdsföretagen.
Myt 1: Man drar ned på kvaliteten för att göra vinst!
FALSKT! Nej, privata äldreboenden är bättre på 18 av 22 kvalitetsmått och 15 av de 20 bästa vårdcentralerna drivs i privat regi. Studier visar samtidigt att det oftare är företag med god kvalitet som gör vinst.
Myt 2: Blöjor vägs för att tjäna pengar!
FALSKT! Nej. Sanningen är att alla seriösa utförare – både i offentlig och privat regi – väger inkontinensskydd enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Det är en kvalitetssäkring för att anpassa skydden till individen och exempelvis undvika byten som stör nattsömnen.
Myt 3: Ett vinsttak förbättrar välfärden!
FALSKT! Nej, enligt oberoende revisionsbyrån PwC skulle vinsttaket vara ett hårt slag mot dagens välfärd. Förslaget med vinstbegränsning på 7 Reepaluprocent innebär att ca 80 procent av företagen inte skulle kunna driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet.
Myt 4: Medarbetarna hos privata vårdgivare vantrivs!
FALSKT! Nej, det stämmer inte. Medarbetare inom det privata känner sig tvärtom mer motiverade, är mer nöjda med chefens ledaregenskaper och anser sig bättre kunna påverka sin arbetsmiljö.
Myt 5: Rena guldgruvan att driva företag inom vård och omsorg!
FALSKT! Nej, vård- och omsorgsbranschens genomsnittliga rörelsemarginal ligger i linje med övriga näringslivet, 8,4 procent. Genomsnittlig vinstutdelningen är 3,4 procent.
Myt 6: Friskolor sållar och väljer ut de bästa eleverna.
FALSKT! Det stämmer inte och det är heller inte förenligt med svensk lag. Fristående grundskolor måste använda de urvalskriterier som Skolinspektionen beslutat om. För gymnasieskolan är det betygen som avgör, precis som för kommunala skolor. Ingen friskola har heller rätt att välja bort elever i behov av särskilt stöd.
Myt 7: Det är bara stora koncerner som driver skolor.Varför är det så få småföretag i välfärden?
FALSKT! De allra flesta friskolorna är små, 94 procent av de fristående friskoleaktörerna har bara en eller två enheter. Däremot är det ofta är de större företagen som syns i debatten.
Myt 8: Fristående skolor är bara ute efter att tjäna pengar och ta ut vinst.
FALSKT! Friskolor vill naturligtvis vara framgångsrika och attrahera elever. För att göra detta måste de erbjuda bra undervisning och kunna visa på ett bra resultat. En trygg ekonomi är en viktig del och också något som Skolinspektionen granskar. Om företaget inte har en marginal riskerar verksamheten att bli mycket sårbar. Friskolor får inte ta ut avgifter utan intäkten består av elevpengen. Det är kommunen som bestämmer nivån på elevpengen, baserat på kommunens egna kostnader för sin skolverksamhet. Skollagen föreskriver också att kommunerna ska ta hänsyn till elevunderlaget när de fördelar ut pengen, dvs störst elevpeng får de skolor som behöver det bäst. Statistik från SCB visar dessutom att lönsamheten i skattefinansierade välfärdsföretag är lägre än för övriga företag i välfärden och tjänstesektorn i stort.
Sveriges befolkning väntas växa snabbt och Ilmar Reepalus välfärdsutredning bedöms hota upp till 80 procent av välfärdsföretagen, enligt revisionsbyrån PWC. Det innebär dramatiskt ökade krav på kommuner och landstings välfärdskapacitet, visar en detaljerad rapport som Almega presenterat.
I denna rapport analyseras de ökade behov av offentlig välfärdsproduktion som kan förväntas fram till 2020.