Tre år med AI: Vad har hänt med jobben?

Mer än hälften av alla anställda i USA är oroliga för hur AI kommer att påverka deras jobb (Acemoglu med flera 2026). I Sverige är oron inte lika utbredd. Bara en av sju svenskar är oroliga för att AI kommer att minska antalet jobb även om fler är övertygade om att AI kommer att förändra jobben (Insight intelligence, 2025).

Frånvaron av oro bland svenskarna är lite förvånande. AI brukar lyftas fram som den mest genomgripande tekniken för att automatisera jobb som skapats. Sedan lanseringen av ChatGPT hösten 2022 har ett stort antal nya, och bättre, AI-modeller utvecklats och satts i drift. AI‑modeller som tränats för att simulera resonemang kan nu integrera många skilda datakällor, genomföra flerstegsprocesser och i flera ämnen prestera på mänsklig nivå i standardiserade prov på gymnasie‑ och universitetsnivå. Självständiga AI‑agenter kan planera och genomföra komplexa uppgifter i arbetsflöden. AI-modeller kan, åtminstone i teorin, utföra en stor del av allt tänkande arbete i samhället (McKinsey, 2025).

Det är mycket sannolikt att AI inom en överskådlig framtid kommer att automatisera många uppgifter inom tjänstesektorn. De uppgifter som brukar nämnas är; kundtjänst, marknadsföring, översättningar, kodning, formgivning och en rad olika skrivande arbeten. Det betyder att många jobb riskerar att försvinna.

Det är också tydligt att AI har potential att höja människor i arbetet och förstärka deras förmågor och expertis. Rätt använd kan AI hjälpa människor i många yrken att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter snabbare och bättre än tidigare. AI kan också hjälpa männi­skor att utföra nya och mer avancerade arbetsuppgifter än de tidigare kunde. I stället för att ersätta experter med maskiner kan AI skapa fler experter.

AI har med hjälp av internet spridits snabbare i samhället än någon annan tidigare teknik men trots detta befinner vi oss bara i början av utvecklingen. Det tog decennier innan industrirobotar användes allmänt i produktionen.

I vilken omfattning och på vilket sätt som AI kommer att påverka jobben är fortfarande osäkert och beror på flera faktorer som politiska beslut, kostnaden för arbetskraft relativt AI-teknik och möjligheter att anpassa arbetsflöden till den nya tekniken.

Denna rapport ger översiktlig beskrivning av hur långt införandet av AI har gått i det svenska näringslivet. Den redogör även för den stora mängd forskning som gjorts de senaste tre åren för att uppskatta i vilken utsträckning AI har påverkat jobben hittills.

Studier har visat att den svenska arbetsmarknaden är högre exponerad mot AI än arbetsmarknaden i de flesta utvecklade länder (Gardberg med flera 2024 och Engberg, Görg med flera 2024). De branscher som är högst exponerade mot AI finns inom den privata tjänstesektorn och Sverige har en stor privat tjänstesektor.

Den största andelen yrken som är högt exponerade mot AI finns inom finans och försäkring och inom information och kommunikation. Inom företagstjänster inom juridik, ekonomi och teknik är också en stor andel av yrkena högt exponerade. Inom hotell och restaurang är däremot de flesta yrken lågt exponerade.

Diagram 1: Exponeringen mot AI i svenska tjänstebranscher, 2023

Användningen av AI i svenska företag är, inte oväntat, mest omfattande i de branscher som är högst exponerade mot AI. Eurostat mäter varje år användningen av AI i alla företag inom EU med minst tio anställda, finanssektorn ingår inte i mätningen. År 2025 använde 35 procent av de svenska företagen någon form av AI i sin verksamhet. Andelen AI-användare har mer än tredubblats på två år. AI-användningen är högre inom större företag. Bland företagen med minst 250 anställda använde 72 procent AI (Eurostat, 2026).

Diagram 2: Andel svenska företag som använder AI i olika branscher, 2023-2025

Procent

Användningen av AI är betydligt högre i Sverige än i EU där i genomsnitt 20 procent av företagen använde någon form av AI i sin verksamhet 2025. Danmark och Finland är de enda länderna där AI används mer i näringslivet än i Sverige (Eurostat, 2026).¹

Användningen av AI skiljer sig kraftigt åt mellan branscher och är i särklass högst inom kunskapsintensiva tjänster. År 2025 använde 88 procent av före­tagen inom information och kommunikation och 65 procent av företagen inom företagstjänster inom juridik, ekonomi, teknik någon form av AI-teknik. Inom hotell och restaurang var andelen bara 24 procent.

Den högre användningen av AI i det svenska näringslivet jämfört med EU beror till en del på att de branscher där AI är mest användbart, som information och kommu­nikation, är större i Sverige än i EU. Huvudförklaringen är dock att fler svenska företag i alla branscher använder AI jämfört med EU. Inom fastighetstjänster var andelen företag som använde AI mer än dubbelt så hög i Sverige som i EU.

Diagram 3: Andel företag i varje bransch som använder AI i Sverige och EU, 2025

Procent

De vanligaste ändamålen för att använda AI bland alla svenska företag är marknads­föring, försäljning och olika typer av administration. Mindre än en tredjedel av företagen som använder AI gör det i produktionen.

Inom information- och kommunikationssektorn använder nio av tio företag AI. Där används AI till flera ändamål. Nästan hälften av företagen inom sektorn använder AI i produktionen.

Diagram 4: Användning av AI efter ändamål inom näringslivet och information och kommunikation, 2025 (flera ändamål möjliga per företag)

Procent

Fackförbundet Unionen frågade i oktober 2025 sina fackklubbar om deras företag konkret hade infört AI i verksamheten. Av de svarande hade 67 procent infört AI, vilket var mer än en fördubbling på två år. Inom IT & Telekombranschen hade 90 procent av företagen infört AI. Ytterligare tre procent planerade att göra det (Unionen, 2025).

Fackförbundet Akavia undersöker hur stor andel av deras medlemmar som använder AI i arbetet. I maj 2025 uppgav 49 procent av de svarande att de använde AI minst en gång i veckan i sitt arbete. Det var nästan en fyrdubbling på två år. Andelen regelbundna AI-användare var högst bland kommuni­katörer, 84 procent, och bland IT-akademiker, 63 procent. Andelen var lägst bland jurister, 36 procent vilket är lite förvånande eftersom juridiska arbets­uppgifter brukar betraktas som högt exponerade mot AI-teknik (Akavia, 2026).

PWC (2025a) har undersökt AI-användningen inom yrket i 48 olika länder. Enligt denna studie använde 21 procent av de svarande i Sverige något generativt AI-verktyg i sitt arbete minst en gång i veckan. Genomsnittet av alla länder i studien var högre, 32 procent.

Efterfrågan på AI-kunskaper i arbetslivet växer. TechSverige (2026) har analyserat 16 000 platsannonser mellan åren 2016 och 2024. De fann att andelen platsannonser som nämner i AI-relaterade färdigheter har ökat med över 300 procent under perioden. Över 60 procent av de yrken där AI-färdigheter nämns finns inom techsektorn men AI-färdigheter nämns allt oftare även i andra yrken.

Detta till trots nämns fortfarande AI-kunskaper i relativt få jobbannonser. Enligt PWC (2025b) efterfrågades AI-relaterade färdigheter i 2,3 procent av alla svenska jobbannonser på nätet 2024. Andelen var högst inom information och kommunikation, där efterfrågades AI-färdigheter i drygt nio procent av jobbannonserna. Sedan 2019 har antalet platsannonser för yrken som är högt exponerade för AI ökat något långsammare än för lågt exponerade yrken.

Arbetsbesparande teknik som ersätter mänskligt arbete är inget nytt. Tidigare teknik­skiften har nästan alltid inneburit att fysiska och enklare jobb har rationaliserats bort och ersatts av tänkande jobb som krävt längre utbildning.

Digitaliseringen från 1990-talet och framåt ersatte dock en stor del administrativa jobb. De jobb som försvann var regelstyrda, rutinmässiga och möjliga att överföra till IT-system eller digitala självbetjäningssystem. Exempel på jobb som försvann var kontorister, sekreterare, bankkassörer och biljettförsäljare.

AI är i många delar nästa steg i digitaliseringen, fast ett stort steg. Generativ AI, har kapacitet att automatisera tänkande och icke-rutinmässiga arbets­uppgifter. Den kan skriva texter, analysera data, skriva programkod av en kvalitet som är svår att från kod skriven av en människa som är utbildad för samma arbete. Stora yrkesgrupper med lång utbildning som tidigare var fredade från automatiseringsteknik är inte det längre.

Forskning tyder på att AI kommer att ersätta jobb men även skapa nya jobb och framför allt förändra jobb (Acemoglu och Restrepo, 2019).

Forskning om hur stor del av jobben som kan ersättas av AI-teknik utgår från att ett jobb består av många olika arbetsuppgifter (Autor, 2015). Ju fler uppgifter inom yrket som kan utföras av AI desto mer är yrket exponerat för AI. Om AI kan utföra hälften av uppgifterna inom yrket lika bra eller bättre än en människa är sannolik­heten stor att AI kommer att ersätta jobb.²

Forskning på amerikanska yrkesdata tyder på att mellan sju och 20 procent av jobben kan ersättas av AI på medellång sikt (Eloundu m.fl, 2023; Briggs och Kodnani, 2023). Uppskattningarna gjordes redan 2023 och tog höjd för att förmågan hos generativa AI-verktyg skulle utvecklas med tiden.

Sedan 2023 har den tekniska förmågan hos olika AI-verktyg utvecklats ännu snabbare än förväntat. Generativ AI har avancerat från enklare språkmodeller som främst kan bearbeta och generera text till multimodala modeller som kan hantera både text, bilder, rörliga bilder och ljud. Språkmodellerna kan utföra mer komplexa analyser och lösa svårare problem än förut. Självständiga AI-agenter kan numera utföra serier av arbets­uppgifter med liten mänsklig övervakning. De stora tekniska framstegen skulle kunna innebära att fler jobb kommer att ersättas av AI än vad forskningen tidigare uppskattat.

AI:s uppenbara tekniska förmågor inom vissa områden har skapat för stora förväntningar på hur många arbetsuppgifter som kan automatiseras (Acemoglu med flera 2026). De praktiska svårigheterna att integrera AI-verktyg i arbetslivet dock har varit större än väntat, det gäller framför allt inom kontorsadministration. De stora tidsbesparingar som uppmätts när man använt AI för olika arbetsuppgifter i experiment har inte gått att återskapa på verkliga arbetsplatser. Det tyder på att beräkningarna av antalet jobb som riskerar att ersättas av AI bör revideras ner något, åtminstone för tillfället (ILO, 2025).

AI-verktyg som ersätter anställda men som samtidigt sänker kostnaderna för att producera en tjänst gör det möjligt att sänka priset och sälja fler tjänster och därmed anställa fler personer. Om produktiviteten ökar tillräckligt mycket skapar det fler jobb. Än så länge är det osäkert om AI inneburit någon tydlig ökning av produktiviteten i de verksamheter där den införts. Humlum och Vestergard (2025) visar små effektivitets­vinster av AI-bottar på danska arbetsplatser. Men det är sannolikt att AI-teknik kommer att innebära betydande produktivitetsvinster när företagen lärt sig att använda tekniken på bästa sätt.

Införandet av AI skapar nya arbetsuppgifter för människor som är specifikt kopplade till AI. Det kan handla om att utveckla och underhålla AI-verktyg eller jobb inom datacenter och annan infrastruktur som behövs för tekniken. En ny rapport som bygger på data från Linkedin hävdar att 1,3 miljoner nya AI-relaterade jobb och ytterligare 600 000 nya jobb inom datacenter har skapats globalt de senaste tre åren. Detta är mindre än en promille av den globala arbetskraften men om de nya jobben är koncentrerade till vissa länder och regioner kan andelen där vara mer betydande (Linkedin, 2026). Enligt en studie av OECD utgjorde personer i AI-relaterade yrken 0,3 procent av arbetskraften i OECD-länder men andelen växte snabbt (Green och Lamby, 2025).

Studier visar att två av tre svenska jobb är högt eller medelhögt exponerade mot AI (Gardberg med flera 2024 och Engberg, Görg med flera 2024). Hög exponering innebär att AI kan utföra delar av jobbet men inte nödvändigtvis allt.

Att AI bara kan ta över en del av människans arbetsuppgifter i de flesta högt exponerade yrken beror på teknikens begränsningar, bland annat brist på omdöme, kreativitet och social förmåga. Det beror också på sociala normer som gör att samhället ogärna lämnar över ansvaret till en maskin när konsekvenserna av felaktiga beslut är mycket stor. En AI-bott kan sköta telefonen hos en kundtjänst men inte hos en larmoperatör.

Studier av effekterna av generativ AI på olika yrken tyder på att tekniken kommer att komplet­tera människan i majoriteten av de yrken som är högt exponerade mot AI (Pizzinelli med flera 2024). I dessa yrken blir AI ett komplement som övertar vissa av människans arbetsuppgifter och ger henne mer tid att fokusera på övriga uppgifter och göra dem snabbare och bättre än tidigare. Yrken som kompletteras av AI kan förändras avsevärt men kommer inte att ersättas.

I dessa yrken har AI en stor potential att hjälpa medarbetarna att utvecklas. AI kan bli ett kraftfullt verktyg som ger medarbetarna tillgång till mer kunskap och gör det möjligt för dem att utföra nya och mer avancerade arbetsuppgifter än de tidigare kunde och utveckla en fördjupad expertis inom sitt yrke (Acemoglu med flera 2026).

Lanseringen av ChatGPT i november 2022 och den växande oron för att tekniken skulle leda till miljontals försvunna jobb ledde till en rad studier över effekten av AI på olika delar av arbetsmarknaden. Resultaten är hittills blandade. De flesta studier visar att AI haft små, eller inga effekter på sysselsättningen och löner hittills. Men det finns studier som visar att sysselsättningen har minskat i vissa yrken och att vissa grupper har påverkats negativt.

Gig-arbete som förmedlas via digitala plattformar har ökat kraftigt de senaste tio åren. Oftast handlar det om korta uppdrag som annonseras ut, matchas samman med en uppdragstagare och betalas via plattformen.

Det finns två skäl för att effekter av AI kan visa sig tidigt på online-plattformar för frilansarbete. För det första är en stor andel av de uppdrag som förmedlas på dessa plattformar högt exponerade mot AI-teknik. För det andra är plattformarna mer flexibla är traditionella arbetsgivare. Antalet uppdrag och ersättningar anpassar sig snabbt till tekniska förändringar. Flera studier över utvecklingen på online-plattformarna efter lanseringen av ChatGPT i november 2022 visar också att uppdragen minskat.

Qiao med flera (2023) jämförde hur antalet uppdrag och inkomster för uppdragstagare utvecklades på en stor online-plattform med kunder och uppdragstagare i 180 länder före och efter lanseringen av ChatGPT.⁴ Både antalet uppdrag och inkomsterna för översättare minskade signifikant efter introduktionen av ChatGPT. För webbutvecklare ökade däremot både antalet uppdrag och inkomsterna signifikant. Detta tyder på att AI-verktygen ersatte en del arbetsuppgifter för webbutvecklare men höjde även deras produktivitet och gjorde det möjligt för dem att åta sig fler uppdrag.

Även Liu med flera (2023) studerade efterfrågan och utbudet av arbete på en stor online­plattform under året runt lanseringen av ChatGPT. Efterfrågan inom både textgenerering och programmering minskade. Utbudet av utförare inom dessa uppgifter minskade också men inte lika mycket. ChatGPT gav mindre erfarna programmerare möjlighet att åta sig uppdrag som de tidigare inte kunde utföra vilket ökade konkurrensen på plattformen.

Hui med flera (2024) studerade effekterna av flera generativa AI-modeller på en stor online-plattform.⁵ Antalet uppdrag och inkomsterna minskade för frilansare i yrken som var högt exponerade mot generativ AI och erfarna högpresterande frilansare påverkades mer negativt.

Tabell 1. Effekterna av AI på frilansarbete på globala onlineplattformar

Demirci med flera (2024) fann en kraftig minskning av antalet skrivande uppdrag och uppdrag inom webbutveckling och mjukvaruutveckling och teknikuppdrag efter lanseringen av ChatGPT. De uppdrag som återstod på plattformen var dock mer komplexa och bättre betalda än de som försvann. Studien visade också att introduktion av nya AI-verktyg för bildgenerering ledde till färre uppdrag inom bildgenerering och grafisk formgivning.⁶

Teutloff med flera (2025) studerade annonserna om uppdrag på en stor global online-­plattform runt lanseringen av ChatGPT.⁷ Efterfrågan på uppdrag med förmågor som kunde ersättas av AI minskade med sju procent efter lansering medan efterfrågan på uppdrag som kompletterades av AI eller inte påverkades av AI var oförändrad. Efterfrågan ökade för utveckling av chattbotar och maskinlärning och minskade för testning av mjukvara. Efterfrågan på juniora utförare minskade också.

Användningen av AI i USA är högst i världen och flexibla anställningsregler ger företag möjligheter att snabba arbetsstyrkan till ny teknik. Det är rimligt att AI tidigt skulle påverka den amerikanska arbetsmarknaden. Jiang med flera (2025) studerade antalet arbetade timmar och fördelningen mellan arbete och fritid på individdata mellan 2004 och 2023. Antalet arbetade timmar per person ökade och fritiden minskade för anställda inom yrken som var högt exponerade mot AI. Resultaten tyder på att AI-tekniken kompletterar arbetskraften och höjer produktiviteten snarare än ersätter den.

Dominski och Lee (2025) studerade effekterna av en ökad AI-exponering i olika yrken från oktober 2022 till mars 2025 i USA i takt med AI-verktygen utvecklades. Antalet anställda och antalet arbetade timmar minskade mer i högt exponerade yrken. Nedgången i sysselsättning var starkast inom tänkande jobb där problemlösning var en viktig del av arbetet. Yrken som innehöll fysiska arbetsuppgifter påverkades mindre.

Eckhardt och Goldschlag (2025) studerade arbetslösheten i olika yrkes- och ålders­grupper i USA mellan 2022 och 2025. De fann inget samband mellan hög AI-exponering och ökad arbetslöshet. Arbetslösheten för de yrken var lägst exponerade mot AI ökade tre gånger mer än i de yrken som var högst exponerade. Studien visade inte att personer inom högt exponerade lämnade arbetsmarknaden eller bytte till mindre exponerade yrken. Arbetslösheten bland yngre högskoleutbildade steg under perioden men arbetslösheten steg inte mer bland de som var utbildade till högt exponerade yrken.

Tabell 2. Effekterna av AI på arbetsmarknaden i USA och Storbritannien

Simon (2025) studerade nyrekryteringen i USA under 2,5 år efter lanseringen av ChatGPT.⁸ Nyrekryteringen minskade i alla yrken på grund av lågkonjunkturen. Ned­gången var större för ingångsjobb och störst för ingångsjobb i högt exponerade yrken som mjukvaruutvecklare, dataingenjörer och kundtjänst. När effekten av lågkonjunk­turen rensades bort visade studien att högre AI-exponering minskade nyrekryteringen till ingångsjobb men ökade nyrekryteringen till seniora jobb.

Brynjolfsson med flera (2025) studerade sysselsättningen i USA efter lanseringen av ChatGPT.⁹ När man rensat för övriga faktorer fann man en tydlig nedgång i sysselsättning för unga inom högt exponerade yrken. I de yrken som är högst exponerade mot AI, som mjukvaru­utveck­lare och kundtjänstanställda, minskade sysselsättningen bland de unga med 13 procent. För äldre inom samma yrken ökade sysselsättningen. Sysselsättningen bland unga minskade i yrken där AI-ersätter arbetskraft men inte i yrken där den kompletterar arbetskraft.

Teeselink (2025) studerade sambandet mellan AI-exponering, nyrekrytering och sysselsättning i olika yrken i Storbritannien mellan 2021 och 2025. Sysselsättningen minskade mer i yrken som var högt exponerade mot AI. Sysselsättningen minskade främst inom ingångsjobb medan seniora jobb påverkades lite eller inte alls. Även nyrekryteringen minskade mer inom högt exponerade yrken, mest för mjukvaru­utvecklare och designers.¹⁰

Hosseini och Lichtinger (2025) studerade sambandet mellan införandet av generativ AI hos arbetsgivare och nyanställningar i USA.¹¹ Företag som efter november 2022 frekvent nämnde generativ AI i jobbannonser minskade nyrekryteringen till ingångsjobb medan nyrekryteringen till seniora jobb var oförändrad. Nyrekryteringen till ingångsjobb var koncentrerad till högt exponerade yrken.

Atkinson och Yamco (2026) studerade sysselsättning, uppsägningar och nyrekryteringar i USA bland högt och lågt exponerade yrken efter lanseringen av ChatGPT.¹² Sysselsättningen inom högt exponerade yrken minskade bland unga men inte för övriga åldrar. Nedgången i sysselsättning för unga berodde på minskad nyrekrytering och inte på uppsägningar.

Investmentbanken Morgan Stanley har analyserat sambandet mellan AI-exponering och arbetslöshet i USA och Europa. Analysen tyder på att AI har lett till något högre arbets­löshet bland yngre men att den samlade effekten på arbets­mark­naden fortfarande är begränsad. Efter en justering för lågkonjunkturen uppskattas att arbetslös­heten inom högt exponerade yrken är 0,3 procent högre än normalt och den totala arbetslösheten är 0,1 procent högre. Sambandet mellan AI-exponering och arbetslöshet är starkast bland yngre (Investing, 2026).

De studier som gjorts i Norden visar, med ett undantag, svaga effekter av AI på arbetsmarknaden. Engberg med flera (2024) undersökte hur nyanställningar och sysselsättning bland svenska företag utvecklats mellan 2014 och 2022. Företag i branscher som var högre exponerade mot AI använde oftare AI-verktyg och anställde fler i AI-relaterade yrken. De anställde dock även fler i yrken som inte var relaterade till AI. Detta tyder på att företag använder AI-verktyg för att komplettera yrkesroller i stället för att ersätta arbetskraft.¹³

Den danska arbetsmarknaden är lämplig för att studera effekterna av AI. Användningen av AI bland danska företag är högst i EU. Den flexibla danska arbetsrätten gör det också lättare för företag att anpassa arbetsstyrkan till teknologiska förändringar.

Humlum och Vestergaard (2025) undersökte effekterna av att införa AI-chattbotar på danska arbetsplatser mellan 2023 och 2024. Studien fokuserade på effekterna inom elva yrken som är högt exponerade mot AI.¹⁴ Införandet av AI-chattbotar hade kommit långt på arbetsplatserna i studien. De flesta arbetsgivare uppmuntrade sina anställda att använda dem och 40 procent av företagen i studien hade utvecklat egna botar.

Studien visade dock inga signifikanta effekter av AI-botarna på vare sig antalet arbetade timmar eller de anställdas löner. Förklaringen är sannolikt att AI-botarna lett till små effektivitetshöjningar. De anställda i de elva yrkena sparade i genomsnitt 2,8 procent av sin arbetstid på att använda botar i arbetet. För vissa yrken som marknadsförare och mjukvaruutvecklare var tidsbesparingen högre – i genomsnitt sju procent. I andra yrken, som lärare, var effekten nära noll. Studien tyder på att de stora tidsbesparingar som AI-verktyg åstadkommit i experiment är svårare att åstadkomma på verkliga arbetsplatser.

Tabell 3. Effekterna av AI på arbetsmarknaden i Norden

Kauhanen och Rouvinen (2025) och (2026) studerade sysselsättning och löner 2023 och 2024 i högt och lågt exponerade yrken i Finland. Även Finland är ett bra land att studera eftersom användningen av AI bland finska företag är näst högst i EU.¹⁵ Studien fann ingen signifikant skillnad mellan hur sysselsättning eller löner utvecklades i högt och lågt exponerade yrken. Inget tydde heller på att unga i högt AI-exponerade yrken trängs undan från arbetsmarknaden. Avsaknaden av effekter kan bland annat bero på att ett starkt anställningsskydd dämpar teknologiska chocker. Studien gäller bara två år och effekter kan visa sig på längre sikt när AI-tekniken utvecklas.

Lodefalk med flera (2026) studerade nyrekrytering och sysselsättning i Sverige mellan 2020 och 2025. Studien tyder på att AI hittills inte har påverkat efterfrågan på arbetskraft i stort men haft negativ effekt på ungas sysselsättning.

Nedgången i nyrekryteringen från 2022 berodde enligt studien på lågkonjunkturen och inte på lanseringen av ChatGPT. Däremot tyder studien på att införandet av AI lett till minskad sysselsättning bland unga. Inom yrken som var högt exponerade mot AI minskade sysselsättningen bland 22 till 25 åringar med 5,5 procent jämfört med lägre exponerade yrken hos samma arbetsgivare. För personer över 50 år ökade i stället sysselsättningen inom högt exponerade yrken med 1,3 procent (Lodefalk med flera 2026).

Generativ AI har varit tillgänglig i näringslivet i drygt tre år och mer än vart tredje svenskt företag har börjat använda tekniken. Nedan finns en översiktlig genomgång av hur produktion och sysselsättning utvecklats i de mest exponerade branscherna i näringslivet.

Finans och försäkring är den bransch där flest yrken är högt exponerade mot AI. 84 procent av yrkena inom branschen är högt exponerade. Tyvärr saknas statistik över den faktiska AI-användningen bland företagen i branschen. Utvecklingen av produktionen och antalet sysselsatta de senaste tio åren ger dock inget belägg för att utvecklingen av AI skulle ha påverkat sysselsättningen inom branschen hittills. Sedan 2022 har antalet sysselsatta inom finans- och försäkringsbranschen ökat med drygt sex procent medan produktionen har minskat med drygt två procent.

Diagram 5: Ökning av produktion och sysselsättning i finans och försäkring 2019-2025

Procent

Företagstjänster inom juridik, ekonomi och teknik är högt exponerade mot AI. 64 procent av jobben inom sektorn i Sverige räknas som högt exponerade. Införandet av AI har kommit långt i sektorn och 65 procent av de svenska företagen hade infört AI-verktyg i sin verksamhet 2025. Det finns dock inga tydliga tecken på att sysselsättningen i sektorn har påverkats negativt hittills. Sedan 2022 har produktionen inom sektorn ökat med drygt 13 procent och sysselsättningen med drygt fyra procent. Utvecklingen är snarlik med åren före 2022. Företagstjänster är en stor sektor bestående av många olika branscher och det är mycket möjligt att tekniken har påverkat sysselsättningen inom vissa delbranscher.

Diagram 6: Ökning av produktion och sysselsättning i företagstjänster 2019-2025

Procent

Fastighetstjänster är inte högre exponerade mot AI än genomsnittet i näringslivet. 28 procent av jobben är högt exponerade. Användningen av AI är trots detta hög och 56 procent av de svenska företagen inom branschen använde AI i sin verksamhet förra året.

Diagram 7: Produktion och antal sysselsatta inom fastighetstjänster 2019-2025

Kalender och säsongsrensat. Index kvartal 1 2019=100

Branschen har haft en kraftig ökning av produktiviteten de senaste tre åren. Mellan 2019 och 2022 ökade produktionen med 2,2 procent och antalet sysselsatta med 2,6 procent. Mellan 2022 och 2025 ökade produktionen med 10,2 procent medan antalet sysselsatta minskade med 0,7 procent. Produktivitetsökningen i branschen blir ännu kraftigare om man beaktar att antalet arbetade timmar har minskat med 4,2 procent sedan 2022.

Information- och kommunikationssektorn består av medier, telekommunikationer samt programmerings- och datakonsulter. De senare står för två tredjedelar av sektorns produktion. Sektorn är mycket högt exponerad mot AI. 77 procent av jobben inom sektorn räknas som högt exponerade och 88 procent av de svenska företagen inom sektorn hade infört AI-verktyg i sin verksamhet 2025.

Diagram 8: Produktion och antal sysselsatta inom information och kommunikation 2019-2025

Kalender och säsongsrensat. Index kvartal 1 2019=100

Utvecklingen i sektorn genomgick ett tydligt skifte efter 2022. Mellan 2022 och 2025 ökade produktionen i sektorn med 20,1 procent medan ökningen av antalet sysselsatta stannade på 1,1 procent. Antalet arbetade timmar ökade dock med 2,6 procent.¹⁶

Huvuddelen av den ökade produktiviteten i sektorn de senaste tre åren förklaras av ökad produktivitet inom programmering och datakonsulttjänster, vilket är ett stöd för de många studier som visar att bland annat mjukvaruutvecklare kan ersättas av AI-verktyg. Produktivitetsökningen har dock varit ännu större inom medie­produktion men även där finns en rad yrken som kan ersättas av AI-teknik. Det är viktigt att påpeka att sysselsättningen inte har minskat i sektorn de senaste tre åren utan stagnerat medan produktionen fortsatt att öka.

Den kraftiga ökningen av produktiviteten i sektorn de senaste tre åren kommer efter en svag period dessförinnan. En del av produktivitetsökningen efter 2022 kan vara en återhämtningseffekt efter en svag konjunktur. Utvecklingen de närmaste åren kommer att visa om – och i så fall hur stor del av – den kraftiga produktivitetshöjningen inom informations- och kommunikationssektorn efter 2022 som kan kopplas till införandet av AI.

Införandet av AI i svenska företag har gått mycket snabbt efter genombrottet för generativ AI 2022. År 2025 använde 35 procent av alla svenska företag med minst tio anställda AI. AI-användningen är särskilt hög inom kunskapsintensiva tjänster. Nio av tio företag inom information och kommunikation använder AI.

År 2023 uppskattades att upp till 20 procent av jobben kunde ersättas av AI på medellång sikt. Sedan dess har förmågan hos olika AI-verktyg utvecklats betydligt snabbare än förväntat. Samtidigt har de praktiska svårigheterna med att integrera AI i arbetslivet varit större än förväntat, vilket tyder på att effekterna på jobben kan dröja.

De tydligaste effekterna av AI på jobben har visat sig på de drygt 200 globala online-plattformar som förmedlar frilansuppdrag på distans för 130 miljoner uppdragstagare. Flera studier visar en signifikant minskad efterfrågan på uppdrag inom uppgifter som är högt exponerade för AI som översättningar, skrivuppdrag och mjukvaruutveckling.

Användningen av AI är hög i USA och flexibla anställningsregler ger företag möjlighet att snabbt anpassa arbetsstyrkan till ny teknik. Effekterna på jobben har varit begränsade hittills. Flera studier har dock visat att jobben blivit färre inom yrken som är högt exponerade mot AI, framför allt mjukvaru­utvecklare, dataingenjörer och kundtjänst. Detta har hittills bara drabbat unga genom färre ingångsjobb. För äldre och erfarna har jobben blivit fler även inom högt exponerade yrken.

I Norden har effekterna av AI på jobben varit små. Stora studier på både den finska och danska arbetsmarknaden har inte visat att en ökad användning av AI har lett till färre jobb inom yrken som är högt exponerade mot AI. Inga negativa effekter på unga syntes heller. En ny svensk studie tyder dock på att antalet jobb för unga inom högt exponerade yrken har minskat efter 2022. Samtidigt har dock jobben blivit fler för äldre inom samma yrken.

En överblick över hur produktion och sysselsättning har utvecklats i de svenska branscher som är högst exponerade mot AI ger blandade slutsatser.

I flera branscher som finans och försäkring och kvalificerade företagstjänster märks inga effekter på jobben efter 2022.

Inom fastighetstjänster, där användningen av AI är hög, har dock produktionen ökat kraftigt efter 2022 samtidigt som jobben blivit färre. Även inom information- och kommunikation har produktiviteten ökat kraftigt efter 2022. De tre senaste åren har produktionen inom sektorn ökat med 20 procent medan antalet jobb bara har ökat med en procent. Utvecklingen de närmaste åren kommer att visa om detta kan kopplas till införandet av AI.

Introduktionen av AI går snabbt i svenska företag och tjänsteföretagen går i täten för utvecklingen. Effekterna på jobben är än så länge begränsade även om det finns indikationer på att AI har börjat ersätta jobb i vissa branscher och att unga inom vissa yrken har påverkats negativt.

I vilken utsträckning som AI kommer att ersätta jobb i framtiden avgörs av relationen mellan kostnaden för arbetskraften och AI-tekniken. Det är inte bra att bromsa införandet av ny teknik genom att subventionera arbetskraft. I Sverige gör vi dock tvärtom. Sverige har högre skatter på arbete än på kapital vilket riskerar att driva på automatiseringen av jobb. Lägre skatter på arbetskraft skulle stimulera företagen att välja den blandning av teknik och arbetskraft som är optimal på sikt.

Almega föreslår därför att:

AI:s främsta påverkan på jobben är sannolikt inte att ersätta jobb utan att komplettera mänsklig arbetskraft och förändra hur olika tänkande jobb utförs. Personers möjligheter att behålla sina jobb när de förändras kommer att bero mycket på om de lyckas utveckla sin kompetens i yrket. Behovet av kompetensutveckling i arbetslivet kommer att öka.

Almega föreslår därför att:

Acemoglu D. och P. Restrepo (2019) Automation and new tasks: How technology displaces and reinstates labor. Journal of Economic Perspectives, Vol. 33, Num. 2. Automation and New Tasks: How Technology Displaces and Reinstates Labor – American Economic Association

Acemoglu, D., Autor, D. och S. Johnsson (2026) Building pro-worker artificial intelligence. The Hamilton project.Building pro-worker AI – The Hamilton Project

Akavia (2026) Från potential till praktik. Så formar AI framtidens arbetsliv. Akavias rapport – Från potential till praktik

Atkinson, T. och S. Yamco (2026) Young workers employment drops in occupations with high AI exposure. Federal reserve bank of Dallas. Young workers’ employment drops in occupations with high AI exposure – Dallasfed.org

Autor, D. (2015) Why Are There Still So Many Jobs? The History and Future of Workplace Automation Journal of Economic Perspectives. Why Are There Still So Many Jobs? The History and Future of Workplace Automation

Briggs, J. och D. Kodnani (2023) The potentially large effects of artificial intelligence on economic growth. The Potentially Large Effects of Artificial Intelligence on Economic Growth (Briggs/Kodnani) (gspublishing.com)

Brynjolfsson, E., Chandar, B. och R. Chen (2025) Canaries in the coal mine? Six facts about the recent employment effects of artificial intelligence. Stanford Digital Economy Lab. Canaries in the Coal Mine? Six Facts about the Recent Employment Effects of Artificial Intelligence

Demirci, O., Hannane, J., och X. Zhu (2024) Who is AI replacing? The impact of generative AI on online freelancing platforms. CESifo, Working Papers, no. 11276. https://www.ifo.de/DocDL/cesifo1_wp11276.pdf

Dominski, J. och Y. Lee (2025) Advancing AI capabilities and evolving labor market outcomes. [2507.08244] Advancing AI Capabilities and Evolving Labor Outcomes

Eckhardt S., och N. Goldschlag (2025) AI and jobs: the final word until the next one. Economic innovation grop. EIG-AI-and-Jobs.pdf

Eloundou, T. Manning, S. Mishkin, P. och D. Rock (2023) GPTs are GPTs: An early look at the labor market impact potential of large language models. Open AI, Working paper. 2303.10130 (arxiv.org)

Engberg E., Hellsten, M., Javed F., Lodefalk M., Sabolová R., Schroeder S. och A. Tang (2024) Artificial intelligence, hiring and employment: job posting evidence from Sweden. Working paper no. 380. Ratio. Kopia av WP 378 framsida

Engberg, E. Görg, H. Lodefalk, M. Javed, F. Längkvist, M. Monteiro, N. Kyvik-Nordås, H Pulito, G. Schroeder, S och A. Tang (2024) AI unboxed and jobs: a novel measure and firm-level evidence from three countries. Institute of labor economics (IZA). AI Unboxed and Jobs: A Novel Measure and Firm-Level Evidence from Three Countries | IZA@LISER Network

Eurostat (2026) Use of artificial intelligence in enterprise. Uttag 7 april 2026. Use of artificial intelligence in enterprises – Statistics Explained – Eurostat

Gardberg M., Heyman F., Olsson M., och J. Tåg (2024) Exponering mot generativ AI i Sverige – en kartläggning. Institutet för näringslivsforskning (IFN). Exponering mot generativ AI i Sverige – en kartläggning – IFN

Green, A. och L. Lamby (2025) The Characteristics of the Artificial Intelligence Workforce across OECD Countries. The Characteristics of the Artificial Intelligence Workforce across OECD Countries | The Indian Journal of Labour Economics | Springer Nature Link

Hosseini , S. och G. Lichtinger (2025) Generative AI as seniority-biased technological change: evidence from U.S. Resume and job posting data. Harvard University. ssrn-5425555.pdf

Hui, X., Reshef, O. och L. Zhou (2024) The short-term effects of generative artificial intelligence on employment: evidence from an online labor market. The Short-Term Effects of Generative Artificial Intelligence on Employment: Evidence from an Online Labor Market | Organization Science

Humlum, A. och E. Vestergaard (2025) Large language models, small labor market effects. Working paper no. 2025-56. University of Chicago. BFI_WP_2025-56-1.pdf

ILO (2021) World employment and social outlook. The role of digital labour platforms in transforming the world of work. 2021 World Employment and Social Outlook

ILO (2025) Generative AI and jobs: A 2025 update. Generative AI and jobs: A 2025 update | International Labour Organization

ILO (2026) Digital labour platforms: Number of platforms and workers. Research brief, februari 2026. Digital labour platforms: Number of platforms and workers | International Labour Organization

Insight intelligence (2025) Svenska folket och AI 2025. svenskaFolketOchAI2025_Web_1-8A.pdf

Investing (2026) Morgan Stanley finds AI labor disruption remains limited in early stages. Artikel, 6 april 2026. Morgan Stanley finds AI labor disruption remains limited in early stages By Investing.com

Jiang, W., Park, J., Xiao, R: och S. Zhang (2025) AI and the extended workday: productivity, contracting efficiency and distribution of rents. NBER Working Paper no. 33536. AI and the Extended Workday: Productivity, Contracting Efficiency, and Distribution of Rents | NBER

Kauhanen, A., & Rouvinen, P. (2025). Assessing early labour market effects of generative AI: evidence from population data. Applied Economics Letters. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/13504851.2025.2513973

Kauhanen, A. och P. Rouvinen (2026) AI has not impacted the youth labor market in Finland. Working paper 135. ETLA Economic research. AI Has Not Impacted the Youth Labor Market in Finland

LinkedIn (2026) Labor market report. Building a future of work that works. linkedIn-labor-market-report-building-a-future-of-work-that-works-jan-2026.pdf

Lodefalk, M., Löthman, L., Koch, M. och E. Engberg (2026) Same storm, different boats: Generative AI and the age gradient in hiring. Working paper no. 388, Ratio. lodefalk_march16_paper_v2-kombinerades.pdf

Lui, J., Xingchen, X., Yongjun, L. och Y. Tan (2023) Generate the future of work through AI: Empirical evidence from online labor markets. ”Generate” the Future of Work through AI: Empirical Evidence from Online Labor Markets by Jin Liu, Xingchen Xu, Xi Nan, Yongjun Li, Yong Tan :: SSRN

McKinsey (2025) Agents, robots and us: Skill partnerships in the age of AI. agents-robots-and-us-skill-partnerships-in-the-age-of-ai.pdf

Pizzinelli, C med flera (2024) Labor market exposure to AI: Cross country differences and distributional implications. Working paper. PPTCL_2024_Labor_Market_Exposure_to_AI_may2024.pdf – Google Drive

PWC (2025a) Motivation möter AI: Nya perspektiv på framtidens arbete. Global workforce, hopes and fears survey 2025. Global Workforce Hopes and Fears Survey 2025

PWC (2025b) The fearless future: 2025 global AI jobs barometer. Sweden analysis. The Fearless Future: 2025 Global AI Jobs Barometer – Sweden Analysis

Qiao, D., Rui, H., och Q. Xiong (2023) AI and jobs: Has the inflection point arrived? Evidence from an online labor platform. (reviderad Dec. 2025) <span>AI and Jobs: Has the Inflection Point Arrived? Evidence from an Online Labor Platform</span> <br> by Dandan Qiao, Huaxia Rui, Qian Xiong :: SSRN

Simon, L. (2025) Is AI responsible for the rise in entry-level unemployment? Revelio labs. reveliolabs.com/news/macro/is-ai-responsible-for-the-rise-in-entry-level-unemployment/

SCB (2026a) Användning av AI-baserad mjukvara eller system. Uttag 3 april 2026. Användning av AI-baserad mjukvara eller system efter ändamål och region, storleksklass eller näringsgren. Andel av företag. År 2021 – 2025. PxWeb

SCB (2026b) Nationalräkenskaper, produktion och sysselsättning efter näringsgren, kvartalsdata. Uttag 16 april. Produktion och sysselsättning efter näringsgren.

TechSverige (2026) AI och arbetsmarknaden – kompetensbehov i en tid av snabb teknikutveckling. TechSverige_AI_och-arbetsmarknaden.pdf

Teeselink, B. (2025) Generative AI and labor market outcomes: Evidence from the United Kingdom. Kings College, London. (PDF) Generative AI and Labor Market Outcomes: Evidence from the United Kingdom

Teutloff, O., Einsiedler, J., Kässi, O., Braesemann, F., Mishkin, P., och R. Maria del Rio-Chanona (2025) Winners and losers of generative AI: Early evidence of shifts in freelancer demand. Journal of Economic Behavior & Organisation. Winners and losers of generative AI: Early Evidence of Shifts in Freelancer Demand – ScienceDirect

Unionen (2025) Sikten klarnar. Unionen om konjunkturen hösten 2025. Sikten klarnar – Unionen om konjunkturen november 2025

Världsbanken (2023) Working without borders: The promise and peril of online gig work. Open Knowledge Repository