Ett dyrt jobb: Sverige i toppen av Europas arbetskraftskostnader

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Tjänstesektorns betydelse för jobb och tillväxt växer för varje år. År 2024 producerade den privata tjänstesektorn 52 procent av svensk BNP och stod för 48 procent av jobben.¹ Det är även här som huvuddelen av nyföretagandet sker. År 2024 startades 59 000 nya företag inom tjänstesektorn, och av alla nya företag som skapades var fem av sex tjänsteföretag.²

Tjänstesektorn är personalintensiv och medarbetarnas kompetens är den viktigaste produktionsfaktorn. Därför är arbetskraftskostnaden tjänsteföretagens största kostnad. Bland vissa kunskapsintensiva företagstjänster inom juridik, ekonomi, teknik med mera motsvarar kostnaden för arbetskraft 80 procent av förädlingsvärdet.

Det är därför en stor nackdel för tjänsteföretagen att det är dyrt att anställa i Sverige. Problemet var mindre när tjänsteföretagen främst producerade för den inhemska marknaden men produktionen av tjänster blir alltmer utsatt för internationell konkurrens.

Tjänsternas betydelse för utrikeshandeln växer stadigt. Sedan år 2000 har tjänste­handelns andel av svensk export fördubblats. Den kraftigaste ökningen har skett inom branschkategorierna information och kommunikation samt tjänster inom ekonomi, teknik, design och forskning. År 2024 stod tjänster för drygt 38 procent av den svenska exporten.³ Räknar man även in de tjänster som ingår i olika varor står tjänster för två av tre exportkronor.⁴

Därför är det relevant att undersöka hur höga den svenska tjänstesektorns arbetskrafts­kostnader är i relation till tjänstesektorn i andra länder. I den här rapporten har vi jämfört arbetskraftskostnaderna, lönekostnaderna och arbetsgivaravgifterna i Sverige och 23 andra europeiska länder.

Detta är en uppföljning av rapporten ”Sveriges arbetsgivaravgifter fortsatt i Europa­toppen”. Den visade att de svenska arbetsgivaravgifterna 2022 låg långt över Europas genomsnitt och att de svenska arbetskraftskostnaderna i tjänstesektorn var de femte högsta av 24 europeiska länder.⁵

Den bilden består även om Sverige fallit något på listan. Sverige är fortfarande ett av de länder i Europa där det är dyrast att anställa. De svenska arbetskraftskostnaderna inom den privata tjänstesektorn var 2024 de sjunde högsta av de europeiska länderna i studien. Att Sveriges placering fallit något sedan 2022 beror på att de svenska arbets­kraftskostnaderna i tjänstesektorn mätt i Euro har ökat betydligt långsammare än genomsnittet i de övriga länderna i studien. Huvudförklaringen till detta är försvagningen av kronan gentemot Euron under perioden.

Det är fortfarande 15 procent dyrare att anställa i tjänstesektorn i Sverige än i Finland och 30 procent dyrare än genomsnittet i Europa.

De höga svenska arbetskraftskostnaderna i tjänstesektorn i tjänstesektorn beror delvis på högre löner i Sverige men även på att de svenska arbetsgivaravgifterna är betydligt högre än genomsnittet i Europa.

År 2024 var den genomsnittliga arbetskraftskostnaden i tjänstesektorn i Sverige 43,3 Euro per timme. Det var 30 procent högre än genomsnittet på 33,3 Euro i de europeiska länderna i studien. Lönekostnaden före skatter och avdrag i tjänstesektorn var 29,7 Euro per timme i Sverige – 13 procent högre än genomsnittet på 26,3 Euro i de europeiska länderna i studien.

Sverige ligger på tolfte plats om man jämför lönerna i tjänstesektorn men på femte plats om man jämför arbetsgivaravgifterna. De svenska arbetsgivaravgifterna är tio procent­enheter högre än genomsnittet i Europa. Endast Slovakien, Estland, Tjeckien och Italien har högre arbetsgivaravgifter.

Sveriges höga arbetsgivaravgifter gör det svårare för svenska företag att konkurrera globalt. Inget land i Europa har lika höga löner i tjänstesektorn som i Sverige och även höga arbetsgivaravgifter. Höga kostnader för arbetskraft ökar också risken för att jobb ersätts av AI i snabb takt.

Tjänstesektorn är en personalintensiv sektor och arbetskraften står för huvuddelen av produktionskostnaderna. För konsulter inom juridik, ekonomi, teknik, arkitekter med mera utgör arbetskraftskostnaden 80 procent av företagens förädlingsvärde.⁶

I en jämförelse av de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna i tjänstesektorn i 24 länder i Europa 2024 låg Sverige på plats sju, vilket är två placeringar längre ner än 2022. De senaste två åren har arbetskraftskostnaderna i tjänstesektorn ökat snabbare i övriga Europa än i Sverige mätt i Euro. Huvudförklaringen till detta är försvagningen av kronan gentemot Euron under perioden. Arbetskraftskostnaderna i tjänstesektorn i de europeiska länderna i studien har i genomsnitt ökat 9,6 procent mer än de svenska kostnaderna – mätt i Euro – mellan 2022 och 2024. Under samma period steg Euron med 7,5 procent i värde mot svenska kronan.⁷

År 2024 var den genomsnittliga arbetskraftskostnaden i den svenska tjänstesektorn 43,3 Euro per timme. Det var exakt tio Euro mer per timme än det europeiska genomsnittet på 33,3 Euro per timme. Allra högst arbetskrafts­kostnader hade Luxemburg följt av Norge och Island.

Sveriges höga arbetskraftskostnader i tjänstesektorn beror bara delvis på att lönerna är högre än i övriga Europa. Den genomsnittliga svenska timlönen i den privata tjänste­sektorn 2024 var 29,7 Euro jämfört med Europagenomsnittet i undersökningen på 26,3 Euro. Sverige befinner sig på tolfte plats i jämförelsen, tre placeringar lägre än 2022.

Högst lönekostnader i tjänstesektorn har Luxemburg följt av Danmark och Norge. Samma länder som ligger i topp fem i arbetskraftskostnader återfinns även i topp fem för lönekostnader.Sverige sticker dock ut med höga arbetskrafts­kostnader relativt övriga Europa medan lönekostnaderna ligger strax över det europeiska genomsnittet.

Tabell 1: De totala arbetskraftskostnaderna och totala lönerna inom privata tjänstesektorn 2024

En kunskapsintensiv del av tjänstesektorn utgörs av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Där ligger de svenska arbetskraftskostnaderna på nionde plats, strax över Europagenomsnittet bland länderna som undersökts och motsvarar 51,7 Euro per timme. Även här har Luxemburg, Norge och Island de högsta arbetskraftskostnaderna. Avseende lönekostnader låg Sverige 2024 på plats tio med lönekostnader på 35,5 Euro per timme strax över Europagenomsnittet är 32,9 Euro. Även här är Luxemburg, Danmark, Norge och Island i topp.

Tabell 2: Arbetskraftskostnader och lönekostnader för företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) 2024

För företagstjänster inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stöd­tjänster, branschkategori var de svenska arbetskraftskostnaderna 2024 de sjunde högsta i Europa. De svenska arbetskraftskostnaderna i branschen var i genomsnitt 32,8 Euro per timme, 31 procent högre än Europagenomsnittet på 25,1 Euro per timme. Lönekostnaderna låg på tionde plats i Europa och motsvarade 2024 23,3 Euro per timme jämfört med Europagenomsnittet på 19,9 Euro.

Tabell 3: Arbetskraftskostnader och lönekostnader för företagstjänster inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (N) 2024

För verksamheter inom information och kommunikation, var de svenska arbetskrafts­kostnaderna 2024 58,5 Euro per timme. Det var 31 procent högre än Europagenomsnittet på 44,7, Euro per timme. Lönekostnaderna inom information och kommunikation i Sverige låg 2024 på plats elva i Europa. Den svenska genomsnittliga lönen var 38,4 Euro per timme medan Europagenomsnittet var 35,5 Euro.

Tabell 4: Totala arbetskraftskostnader och lönekostnader inom information och kommunikation (J) 2024

De höga svenska arbetskraftskostnaderna inom den privata tjänstesektorn beror till stor del på våra höga arbetsgivaravgifter. År 2024 hade Sverige de femte högsta arbetsgivar­avgifterna i Europa. Våra arbetsgivaravgifter var 31,42 procent av bruttolönen, vilket är tio procentenheter högre än genomsnittet av de 24 länder i Europa som ingår i studien.

Vidare har Sverige högst arbetsgivaravgifter jämfört med övriga nordiska länder. Närmast bakom ligger Finland, där arbetsgivaravgifterna ligger på 19,95 procent. Arbetsgivar­avgifterna i Norge, Danmark och Island ligger långt under genomsnittet av länderna i studien. Inget land i Europa har lika höga löner i tjänstesektorn som i Sverige och även höga arbetsgivaravgifter.

Högst arbetsgivaravgift har Slovakien med 36,2 procent av bruttolönen, följt av Estland och Tjeckien på 33,8 procent. I dessa länder är dock lönerna i tjänstesektorn betydligt lägre än i Sverige.

Diagram 1: Arbetsgivaravgifter i Sverige och 23 länder i Europa

Procent

Den här undersökningen har utförts med hjälp av data från dels Eurostat, dels från OECD-rapporten Taxing Wages 2025.⁸

Uppgifter för respektive lands arbetsgivaravgifter har hämtats från Taxing Wages. Rapporten går bland annat igenom beskattningen av arbetsinkomster och hur stora inbetalningarna av sociala avgifter är, för en rad olika OECD-länder. I rapporten delas dessa upp i två kategorier; arbetsgivaravgifter och egenavgifter. I den här rapporten har vi bara jämfört arbetsgivaravgifterna mellan länderna.

I rapporten undersöks de länder i Europa som ingår i genomgången i Taxing Wages. Data för lönekostnaden har hämtats för samma länder från Eurostat. Eftersom aktuella data över arbetskraftskostnader och löner saknas för Schweiz och Storbritannien har vi inte inkluderat dessa två länder. Arbetskrafts- samt lönekostnaderna avser den privata tjänstesektorn, vilket Eurostat kallar Services in the Business Economy.

De totala arbetskraftskostnaderna definieras som ersättningar till anställda plus skatter minus avdrag, vilket i praktiken är summan av lönekostnaderna och arbetsgivar­avgifterna. Lönekostnaderna syftar på den direkta lönen och andra ersättningar som betalas ut till den anställde. Enheten för arbetskraftskostnaden såväl som för lönekostnaden är Euro per arbetad timme.

Arbetsgivaravgifterna definieras som procentuell andel av bruttolönen. Systemen för arbetsgivaravgifter ser olika ut runt om i Europa och kan vara komplicerade. Vissa länder, som Sverige, har relativt enkla system med proportionerliga skattesatser och få undantag. I Frankrike däremot beror arbetsgivaravgiften i hög grad av arbetstagarens inkomst och familjesituation, och det finns dessutom en mängd undantag och avdrag som företag kan få på arbetsgivaravgiftsinbetalningarna. I våra beräkningar av arbetsgivaravgifterna har vi antagit att arbetstagaren i fråga tjänar medellönen i respektive land och har barn.

Arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare med fler än 20 anställda är givna enligt lag och är definierade enligt följande:

Danmark har inte arbetsgivaravgifter utan frivilliga egenavgifter som de anställda betalar in. I genomsnitt betalade anställda i genomsnitt 12 311 DKK för arbetslöshets­försäkringen. Denna avgift är dock frivillig men brukar ändå räknas som en egenavgift i räkenskaperna. Procentsatsen i detta fall har beräknat genom att dividera egenavgiften med medellönen, alltså (12 311/509 093) vilket blir 2,42%

Arbetsgivaravgifterna uppgår till 33,80% och är fördelade enligt följande:

Arbetsgivaravgifterna uppgår till 19,95% och är fördelade enligt följande:

I Frankrike stiger arbetsgivaravgifterna med arbetstagarens inkomst. Taknivåer och undantagen för de respektive avgifterna är beskrivet i tabellen nedan. Den maximala nivån är 51,27% Beräkningen nedan utgår från en anställd som tjänar motsvarande medellönen i Frankrike 44 968 Euro om året. I det fallet blir arbetsgivaravgiften 23,88%.

För anställda tjänstemän betalar arbetsgivare en avgift på 22,29% fördelat enligt följande:

Utöver dessa finns det särskilda regler för vissa yrkesgrupper. För vissa yrken kan avgifterna vara högre. Se OECD (2025) sida 352 för mer information.

Arbetsgivaravgifterna motsvarar totalt 11,05% och utgörs av avgifter till pensions- och socialförsäkring och arbetsrelaterad skadeförsäkring.

Arbetsgivare betalar avgifter motsvarande 6,25% av bruttolönen.

För en löntagare med medellön, som motsvarar 35 616 Euro betalar arbetsgivare avgifter motsvarande 31,58%.

Arbetsgivaravgifterna motsvarar 23,59% av bruttolönen. Den består av bland annat pensionsförsäkring, arbetsmarknadsförsäkring och olycksfalls- och arbetsrelaterad sjukdomsförsäkring.

Arbetsgivaravgifterna motsvarar i regel 1,47% av bruttolönen varav arbetslöshetsförsäkring (1,31%) och olycksfallsförsäkring (0,16%).

Arbetsgivaravgifterna motsvarar 11,89% fördelat enligt följande:

För en person som tjänar en genomsnittlig lön betalar arbetsgivare avgifter motsvarande 19,65% fördelat enligt följande:

Arbetsgivare betalar 20,01% i arbetsgivaravgifter och löneskatter fördelat enligt följande:

Arbetsgivare betalar 23,75% i arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivare betalar 36,2% procent i arbetsgivaravgifter varav 11% utgörs av hälsoförsäkring och 25,2% utgörs av socialförsäkringsinbetalningar för bland annat sjukdom, pension och arbetslöshet. Skattesatsen är temporärt höjd sedan 2024 till och med 2027 och innebär en ökning från 35,2 % som var föregående nivå.

Arbetsgivare betalar 16,10% i arbetsgivaravgifter enligt följande:

Arbetsgivare betalar totalt arbetsgivaravgifter motsvarande 30,48% enligt följande:

Arbetsgivaravgifterna i Sverige uppgår till 31,42% av bruttolönen enligt följande:

Arbetsgivare betalar 33,8% av bruttolönen i arbetsgivaravgifter (varav 9% för hälsoförsäkring och 24,8 i socialförsäkring).

Totalt betalar arbetsgivare 21,6% i arbetsgivaravgifter för en anställd som tjänar en medellön i Tyskland som 2024 motsvarade 63 288 Euro om året.

Arbetsgivare betalar sedan januari 2022 en så kallad ”social contribution tax” på 13,0%, som i praktiken är en arbetsgivaravgift.

För en medellön motsvarande 61 699 Euro om året betalar arbetsgivare avgifter på totalt 20,98% av bruttolönen enligt följande: