Debatt: AI kräver sänkt skatt på arbete

Tjänstesektorn har blivit den dominerande delen av svensk ekonomi och arbets­marknad. Den privata tjänste­sektorn står i dag för över hälften av produktionen och nästan hälften av jobben. Räknas även den offentliga sektorn med står tjänster för nästan 80 procent av jobben. Trots detta, och trots att sektorn i och med AI står inför omvälvande förändringar, är kännedomen om tjänsternas betydelse fortfarande begränsad.

Svensk tjänstesektor är en jobbmotor. De senaste 25 åren har 800 000 nya jobb skapats i den privata tjänste­sektorn, vilket motsvarar tre av fyra nya jobb under perioden. Och medan produktiviteten i svensk ekonomi har bromsat in de senaste 15 åren har produktiviteten i den svenska tjänste­sektorn ökat – till och med snabbare än i resten av världen.

Tjänstesektorn betyder också alltmer för svensk export. Tjänster utgör i dag 40 procent av exporten, och då är inte alla de tjänster som ingår i olika exportvaror medräknade. Det är också tjänster som driver innovation och förnyelse av näringslivet. 60 000 nya tjänste­företag startas i Sverige varje år – fem av sex nya företag är alltså tjänste­företag.

Och nu är det dags att fånga nästa våg. Under kommande år kommer tjänste­sektorn att stå i centrum av den AI-drivna utvecklingen och möta de möjligheter och utmaningar som detta innebär. Rätt använd kan generativ AI bli samma katalysator för produktivitet och innovation som digitaliseringen varit. AI-tjänster kan förändra yrken, men också helt ersätta mänskligt arbete. För den arbets­intensiva tjänste­sektorn kommer detta få stora konsekvenser.

Företag i alla branscher kommer att påverkas. Men till skillnad från tidigare teknik­skiften kan AI användas för tänkande arbets­uppgifter som analys av data eller produktion av text och bild. Även programmerare och system­utvecklare, yrken som vuxit snabbt de senaste decennierna, är i allt högre grad exponerade för AI.

Potentialen är lika stor som utvecklingen är snabb. Hur väl övergången till en AI-driven ekonomi faller ut avgörs till stor del redan i dag. Av de faktorer som spelar in är skatte­politiken en av den viktigaste. Dagens skatte­system, med höga skatter på arbete och lägre skatter på kapital, måste förändras. Industrin, vars produktion redan i dag utförs av robotar, påverkas i mindre grad av höga skatter på arbete. I tjänste­sektorn är det tvärtom och högre skatter på människor än på maskiner riskerar att få tjänste­företag att överinvestera i arbets­besparande teknik.

Gapet mellan skatt på arbete och skatt på kapital riskerar att snedvrida ekonomin. Ekonomi­pristagaren Daron Acemoğlu har varnat för att det kan leda till automatiserade processer som rationaliserar bort jobb för marginella produktivitets­förbättringar. Tillsammans med utvecklingen inom AI kan detta leda till en sysselsättnings­grad lägre än vad som är socialt accepterat i en modern välfärdsstat.

För att skydda människor när yrken stöps om och få svenska tjänsteföretag att välja en långsiktigt hållbar mix av AI, digitalisering och mänsklig arbetskraft måste skatten på arbete sänkas. Finansieringen kan delvis ske genom en skatte­växling till mindre rörliga skattebaser. Den lägst hängande frukten är dock arbets­givar­avgiften. I dag är 37 procent av arbets­givar­avgifterna ren skatt och en generell sänkning – för alla företag och alla anställda – skulle göra underverk för svensk sysselsättning, speciellt under kommande år. AI väntar inte – Sverige kan inte vänta.

Ann Öberg,
vd Almega