Debatt: Forskningspolitiken måste öka samarbetet med näringslivet
Kompetensbristen hindrar i dag företag från att växa och utvecklas. Det är därför bra att regeringen nu tar steg i rätt riktning för att stärka de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna på högskolan. Men det är små och otillräckliga steg, skriver Almega, Tech Sverige och Innovationsföretagen i NyTeknik.
Det behöver göras mycket mer för att lyfta kunskapslandet Sverige och för att behålla vår position som ett ledande innovationsland.
Årtionden av passivitet och uteblivna reformer inom högskolesektorn har försvagat vår position. Samtidigt har andra länder accelererat sina strategiska satsningar på forskning, innovation och utbildning och den internationella konkurrensen om företagens forskningsinvesteringar har hårdnat.
För att vända utvecklingen måste nästa års forskningspolitiska proposition styra mot högre kvalitet och relevans i både forskning och högre utbildning. Detta är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft.
Nyligen kom två oroväckande kvitton på att utvecklingen går åt fel håll: Sverige har halkat ned från pallplats i OECD:s mätning av länders forskningsintensitet och IVA:s FoU-barometer varnar för att ingenjörsbristen tvingar FoU-verksamhet från Sverige. För att vända utvecklingen måste nästa års forskningspolitiska proposition styra mot högre kvalitet och relevans i både forskning och högre utbildning.
Detta är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Inte minst för att kunna utveckla den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen som är en av Sveriges främsta styrkor och jobbmotorer med 27 000 nya jobb bara under det senaste året.
Högpresterande universitet och högskolor är avgörande för att svenska företag ska kunna växa, utvecklas och konkurrera på världsmarknaden. Men klockan tickar. Andra länder agerar kraftfullt och strategiskt. Regeringens budgetsatsningar räcker inte. Mer krävs. Och det är bråttom.
1. Stärk samverkan mellan högskolor och företag. Trots att de offentliga anslagen till svensk forskning har ökat med 13,8 miljarder kronor 2008–2020 så har kvaliteten, mätt som andelen högciterad forskning, legat konstant. I jämförbara konkurrentländer som Norge, Danmark och Schweiz har forskningskvaliteten i stället ökat.
FoU-intensitet i svenska företag ökar inte heller. De FoU-intensiva företagen förklarar det med dålig eller mycket dålig tillgång till forskningskompetens. En del av basanslaget till universiteten bör därför fördelas om utifrån hur framgångsrika lärosätena är på att profilera sin forskning och samarbeta med näringslivet. Samtidigt måste regeringen öka de totala investeringarna i forskning och utveckling för att stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation.
2. Styr i större utsträckning utbildningsutbudet mot företagens kompetensbehov. Svenskarna har aldrig varit så välutbildade som i dag. Ändå är kompetensbristen företagens främsta tillväxthinder. Trots dubbelt så många utbildningsplatser inom högre utbildning sedan 1990-talet är kompetensbristen stor. Kopplingen till arbetsmarknaden är svagare i Sverige än i jämförbara länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna. Undervisningstiden är kortare, examensfrekvensen är låg och matchningen mellan utbildning och arbete är otillräcklig. Detta kan till exempel förbättras genom externa paneler på lärosätena som ger bättre bild av kompetensbehoven på kort och lång sikt samt genom att utveckla en modell för utbildningsdimensionering.
Varje år som passerar utan att staten styr lärosätena mot att producera världsledande forskning och utbildningar som matchar näringslivets behov innebär förlorad svensk konkurrenskraft, minskad innovationsförmåga och svårigheter att möta strukturomvandlingen som följer i klimatomställningens och digitaliseringens spår. Så kan vi inte ha det. Sverige kan inte vänta längre.
Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega
Ana Andric, näringspolitisk expert, Tech Sverige
Joakim Bourelius, näringspolitisk expert, Innovationsföretagen