Ett halvår in i krisen – Har det vänt nu?
Tjänstesektorn står för halva den svenska ekonomin. Så länge den inte går bra, går det inte heller bra för Sverige. Almegas chefekonom Patrick Joyce ger sin syn på det ekonomiska läget för Sverige, näringslivet och tjänstesektorn.
– Coronakrisen är unik. Aldrig tidigare har en kris drabbat ekonomin så hårt så snabbt. Samtidigt syns redan tecken på att krisen är på god väg att klinga av. Den akuta fasen tycks över och nu ser vi framför oss en försiktig uppgång, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.
Vad som utmärker Coronakrisen är också hur den slagit mot tjänstesektorn. Ekonomiska kriser börjar vanligtvis inom byggsektorn eller exportindustrin. Coronakrisen drabbade först tjänstesektorn, och det med full kraft. Redan under mars och april kände många tjänsteföretag av en kraftigt vikande efterfrågan. Resebranschen och besöksnäringen tvärnitade innan sommaren. Även bemanningsföretagen var hårt drabbade tidigt och 90 procent av företagen såg en fallande omsättning under våren. När sedan industrin drabbades påverkades även verksamheter riktade mot andra företag som tekniska konsulter, datakonsulter och industrikonsulter.
Så vad har då hänt under sommaren?
– Vad som skett är att raset tycks ha upphört. Efterfrågan är visserligen fortfarande vikande men takten har avtagit betydligt. För industrin börjar det närma sig normalläge medan tjänstesektorn fortfarande har en långt kvar, säger Patrick Joyce.
Under sommaren ändrades dock tjänsteföretagens syn på framtiden. För första gången sedan i februari tror de på en ökad efterfrågan, även om det varierar mellan de olika branscherna.
– Besöksnäringen och bemanningsföretag hör till mest försiktiga medan exempelvis tekniska konsulter, IT-konsulter och juridiska konsulter glädjande nog ser positivt på hösten, säger Patrick Joyce.
Även många prognosmakare har börjat revidera sina tillväxtprognoser i positiv riktning. Istället för ett fall i BNP på sex procent eller mer räknar man nu med en nedgång på drygt fyra procent i år.
– Läget har blivit bättre men det kommer att ta tid. Under hösten kommer vi förhoppningsvis hämta igen hälften av vårens ras, men vi är inte tillbaka där vi var innan krisen slog till förrän 2022, säger Patrick Joyce.
När det gäller arbetsmarknaden tror Patrick Joyce dessvärre inte att botten ännu har nåtts. Arbetslösheten släpar efter och effekterna på arbetsmarknaden märks alltid först ett tag efter det att tillväxten avstannat. I juli låg arbetslösheten på nio procent, två procentenheter högre än året innan.
– Siffrorna handlar ännu inte så mycket om att folk förlorat jobben. De visar effekten av att de jobb som skulle ha skapats under de senaste månaderna har uteblivit. De som drabbas är främst unga och nyanlända, de som var på väg ut på arbetsmarknaden när krisen slog till, säger Patrick Joyce.
Utöver de redan arbetslösa är dessutom 85 000 varslade om uppsägning och ytterligare 240 000 är korttidspermitterade i dagsläget. Patrick Joyces prognos för framtiden är dyster:
– Vi gör bedömningen att omkring 110 000 jobb kommer att försvinna i den privata tjänstesektorn under hösten och i början av nästa år. Dessutom tror vi tror att arbetslösheten kommer att toppa på 11 procent, vilket är den högsta arbetslösheten i modern tid.
Nästa utförliga lägesrapport för tjänstesektorn kommer den 21 september då Almegas tredje ordinarie Tjänsteindikator för året publiceras på Almegas hemsida.