Almegas återstartsprogram – Så kickstartar vi tjänstesektorn
Coronakrisen har slagit hårt mot tjänstesektorn. Konsumtionen har störtdykt och de internationella handelsförbindelserna kärvar. Därför har Almega tagit fram återstartsprogrammet Så kickstartar vi tjänstesektorn. De totala kostnaderna för åtgärderna uppgår till över 150 miljarder kronor, men investeringen är avgörande om landets viktigaste sektor ska komma på fötter igen.
Många tjänsteföretag har fått se en dramatiskt minskad efterfrågan under coronakrisen. Orsakerna är många. Konsumenterna känner oro för såväl smittspridning som för sin egen ekonomi samtidigt som restriktionerna avseende resor och allmänna sammankomster har fått stora negativa effekter. Av 547 000 korttidspermitterade personer i Sverige jobbar omkring 367 000 i tjänstesektorn.
Regeringen har hittills hörsammat näringslivets nödrop och vidtagit kraftfulla stödåtgärder för att rädda jobb och företag, däribland utvidgad korttidspermittering, omställningsstöd, sänkta arbetsgivaravgifter, stöd till hyreskostnader, möjlighet att få anstånd med skatteinbetalningar och tillgång till statliga lånegarantier.
Det är dock av yttersta vikt att dessa stödåtgärder inte fasas ut för tidigt. För även om smittspridningen har minskat, så är det för tidigt att blåsa faran över. Smittspridningen lär fortsätta under lång tid samtidigt som risken för att nya smitthärdar ska blossa upp är stor, både i Sverige och internationellt.
Den ekonomiska krisen riskerar bli utdragen och djup, bland annat till följd av att många företag har en svår ekonomisk situation samt att det kan dröja innan konsumtion och export återhämtar sig. Sannolikt kommer den ekonomiska nedgången bli mer utdragen än under finanskrisen.
Almegas program för återstartad ekonomi består av tre delar. Den första delen fokuserar på åtgärder som stärker arbetsgivarnas möjligheter att återanställa och nyrekrytera samt på åtgärder som stimulerar tjänstekonsumtionen. Den andra delen består av förslag som syftar till att lyfta Sveriges tillväxt och näringslivets produktivitet och konkurrenskraft och del tre för fram viktiga investeringar avgörande för en framgångsrik hållbar omställning.
Almegas förslag är ett antal kraftfulla åtgärder som om de genomförs kommer att få de ekonomiska hjulen att snurra igen. Kostnaderna för återstartsprogrammet uppgår till 157,4 miljarder kronor mellan 2020 och 2022. Satt i relation till det värde som programmet skapar genom ökad tillväxt, minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter från jobb och företagande är det en helt nödvändig investering.
Värdet av höjd tillväxt är stort. Om Sverige kunde höja sin årliga BNP-tillväxt med 2 procentenheter skulle det på tio år generera ett ökat produktionsvärde motsvarande ca 1 100 miljarder utifrån dagens BNP-nivå på ca 5 000 miljarder.
Om krisen istället blir långvarig, med hög arbetslöshet under längre tid, innebär det både stora kostnader samt uteblivna intäkter för staten. Lågt räknat kan varje helårsarbetslös antas medföra minskade skatteintäkter på 100 000 kronor och ökade kostnader för samhället på lika mycket. Ökar arbetslösheten med 200 000 personer får detta en sammanlagd negativ effekt på omkring 40 miljarder varje år.
Näringslivet bidrar varje år med stora skatteintäkter till samhället, närmare bestämt ca 1 300 miljarder kronor som tas in via moms, fastighetsskatt, bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter. Sannolikt innebär den ekonomiska krisen att dessa skatteintäkter minskar med mellan 100 och 200 miljarder kronor.
Näringslivet har också bidragit till att överfinansiera a-kassan under lång tid. De senaste tio åren har a-kassorna genererat stora överskott som har förstärkt statens finanser med omkring 144 miljarder. Eftersom ca 60 procent av finansieringen sker genom arbetsmarknadsavgiften, en av arbetsgivaravgifterna, har näringslivet därmed förstärkt statens finanser med 86 miljarder sedan 2010.
- Sänk företagens kostnader för att anställa så att arbetslösheten inte biter sig fast på höga nivåer. Arbetsgivaravgiften bör sänkas permanent med tre procent, särskilt då ca 30 procent av den inte är kopplad till någon socialförsäkring utan kan betraktas som en indirekt skatt på arbete.
- Sänk tjänstemomsen för att få igång konsumtionen. Många serviceintensiva tjänsteföretag har hamnat i en svår ekonomisk knipa till följd av minskad konsumtion av personliga tjänster. Genom att halvera tjänstemomsen under sex månader med start i höst kan hushållen få ett ökat konsumtionsutrymme samtidigt som tjänsteföretagens ekonomiska situation mildras.
- Investera i digital infrastruktur. Coronakrisen har visat på behovet av att människor och verksamheter över hela landet har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Att investera i snabbt bredband och 5G skapar goda förutsättningar för samhället i stort och är en nödvändighet för landsbygden
- Modernisera arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden behöver moderniseras och anpassas för ett samhälle i snabb förändring. Reformeringen av Lagen om anställningsskydd och reformeringen av Arbetsförmedlingen är därför viktiga åtgärder för att stärka Sveriges anpassningsförmåga och snabbare ta oss ur krisen.
- Främja arbetsgivarnas och arbetstagarnas investeringar i kompetensutveckling. Personalens kompetens är avgörande för tillväxt, omställning och konkurrenskraft. Vi föreslår att arbetsgivarna får möjlighet att göra kompetensavdrag genom att dra av hälften av kostnaden för personalutbildning mot skattekontot, en indirekt subvention av personalutbildning. Vi föreslår också att arbetstagarna får tillgång till särskilda tech-checkar för kompetensutveckling inom IT och ny teknik.
- Beta av den växande vårdskulden. Redan före coronakrisen var väntetiderna långa för planerade behandlingar. Antalet operationer och andra åtgärder har minskat dramatiskt under krisen. Den planerade vården behöver komma igång så snart som möjligt för att börja möta de uppdämda vårdbehoven. Regionerna bör dra nytta av kapaciteten hos fristående vårdgivare för att arbeta bort vårdskulden.
- Expertskatten finns till för att göra det lättare att rekrytera utländska experter till Sverige. Tyvärr har Sverige hårdare krav än övriga OECD-länder, vilket gör det svårt för oss som nation att konkurrera om den bästa kompetensen. Bland annat bör tiden för vilken man får tillämpa den lägre expertskatten för en utländsk expert öka från tre till fem år.
- För att stimulera näringslivet att klimatkompensera och att göra hållbara investeringar bör statliga skattelättnader införas. Det kan exempelvis handla om skatteavdrag för klimatåtgärder, stimulansåtgärder för energieffektivisering och bättre resursutnyttjande.
- Investera i järnväg både genom att bygga nya stambanor som kortar restiden ut i Europa och bygg ut kapaciteten för godstransporter på järnväg. Båda projekten är angelägna i den hållbara omställningen, de bidrar dessutom till att skapa arbetstillfällen och förbättra arbetspendlingen. Den så kallade nationella planen måste därför tidigareläggas.
- Staten bör ta över största delen av företagens sjuklönekostnader till utgången av 2021. Så länge smittspridningen fortsätter i samhället är det rimligt att staten tar hela den sjuklönekostnad som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden i respektive storleksklass 2019, det vill säga före pandemin. Det innebär i praktiken att staten täcker halva sjuklönekostnaden för arbetsgivarna.