Almegas tjänsteindikator för tredje kvartalet 2026

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser utveck­lingen i den privata tjänstesektorn. Den ligger två månader före SCB:s publicering av den faktiska tjänsteproduktionen och är en aktuell spegel av konjunkturläget i den privata tjänstesektorn som står för 54 procent av Sveriges BNP och 48 procent av syssel­sätt­ningen. Almega har publicerat tjänsteindikatorn varje kvartal sedan 2001.

Denna upplaga av tjänsteindikatorn har gjorts av Patrick Joyce och Staffan Johansson. Insamlingen av data avslutades den 17 september 2026.

För ytterligare upplysningar om det ekonomiska läget i den privata tjänstesektorn kontakta:

Tillväxten blir allt bättre i den privata tjänstesektorn. Det andra kvartalet var produk­tionen 3,4 procent högre än samma kvartal förra året.

Tillväxten drivs av ökad efterfrågan från hushållen och ökad efterfrågan från industrin på företagstjänster. Även tjänsteexporten växer.  Almegas tjänsteindikator som väger samman nuläget med framtidsförväntningarna bland tjänsteföretagen pekar mot att tillväxten förblir hög även kommande kvartal.

Tillväxten är god i de flesta tjänstebranscher. Informations- och kommunikations­sektorn (IKT) har haft god tillväxt i snart tre år. Det andra kvartalet var produktionen 4,8 procent högre än för ett år sedan. Tillväxten har varit starkast bland datakonsulter och programvaru­utvecklare. Men den goda tillväxten skapar inga nya jobb i sektorn.

Produktionen av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har vuxit i bra takt det senaste året. Det andra kvartalet var produktionen inom sektorn 4,1 procent högre än samma kvartal för ett år sedan. Sektorn får draghjälp av en växande export av affärstjänster.

Övriga företagstjänster som personal­uthyr­ning, fastighetstjänster och andra kontorstjänster börjar återhämta sig efter två svaga år. Det andra kvartalet var produktionen 5,1 procent högre än ett år tidigare. Tillväxten beror på att omsätt­ningen inom personaluthyrning har ökat kraftigt. Uppgången för bemannings­branschen är ett tecken på att arbets­mark­naden börjar bli bättre.

Jobben i den privata tjänstesektorn blir fler men ökningen är långsam. Det andra kvartalet var jobben 27 000 – eller 1,0 procent – fler än samma kvartal 2025. Almegas arbets­mark­nads­indikator förutspår att jobbtillväxten fortsätter att vara långsam även nästa kvartal.

Jobben har blivit fler i de flesta tjänstebranscher. Flest nya jobb har skapats inom hotell och restaurang. På ett år har antalet anställda ökat med 7 800 personer.

Inom personaluthyrning och andra kontorstjänster har antalet anställda ökat med 5 900 personer. Av dem har 4 600 personer anställts inom personal­uthyrning och rekrytering.

I de viktiga konsultbranscherna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 4 500 personer. De nya jobben har skapats bland tekniska konsulter och arkitekter.

Inom information och kommunikation fortsätter däremot antalet jobb att minska trots god tillväxt. Det andra kvartalet var antalet anställda 3 500 personer, eller 1,5 procent, färre än för ett år sedan. Den största minsk­ningen skedde bland programvaruproducenter och datakonsulter.

De senaste tre åren har produktionen inom IKT-sektorn ökat med 30 procent sammanlagt medan antalet sysselsatta har minskat med tre procent. Utvecklingen beror delvis på en återhämtning efter en period av svag efterfrågan där produk­tiviteten föll men det är alltmer sannolikt att den kraftigt ökade produktiviteten även beror på den omfattande introduktionen av AI inom sektorn som gjort det möjligt att producera betydlig mer utan att anställa fler.

Nio av tio företag inom sektorn använder numera AI i sin verksam­het och AI-verktyg är mycket användbara inom kodning och mjukvaruutveckling.

Priserna på tjänster har ökat märkbart snabbare det senaste kvartalet. Tjänste­företagens försäljnings­priser (TPI) var det andra kvartalet 1,7 procent högre än kvartalet innan och 2,9 procent högre än samma kvartal förra året. Den snabbare prisökningstakten beror främst på stigande priser på transporter och på informations- och kommunikationstjänster.

Återhämtningen i den svenska ekonomin fortsätter. Det andra kvartalet ökade BNP med 3,3 procent jämfört med samma kvartal 2025. Ökningen jämfört med kvartalet innan var 1,6 procent säsongsrensat.  Tillväxten i BNP drivs av ökande privat och offentlig konsumtion, ökade investeringar och en stark export.¹

Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för kommande produktionstillväxt i privat tjänstesektor

Kvartal ett 2010 till kvartal tre 2026

Även i den privata tjänstesektorn växer starkt. Det andra kvartalet var produk­tionen 3,4 procent högre än samma kvartal förra året.²

Produktionen ökar inom samtliga delar av tjänstesektorn.  Almegas tjänsteindikator som väger samman nuläge och framtidsförväntningar bland tjänsteföretagen pekar mot att tillväxten blir god även kommande kvartal.

Tjänstesektorns tillväxt drivs främst av ökad hushållskonsumtion, ökad efterfrågan från industrin på företagstjänster och en god tjänsteexport. Det andra kvartalet var tjänste­exporten 9,0 procent högre i löpande priser än ett år tidigare.³

Även inköpschefsindex för tjänstesektorn som mäter både nuläget och företagens förväntningar på fram­tiden visar en ökad optimism bland tjänsteföretagen.⁴

Diagram 2: Inköpschefsindex för privata tjänster och industri, jan 2023 till augusti 2026

Säsongsrensat

Efterfrågan på företagstjänster ökar brett. Bäst går det för informations- och kommunikationssektorn som har vuxit i två och ett halvt år och fortsätter att göra det. Det andra kvartalet var produktionen 4,8 procent högre än ett år tidigare.

Det senaste året har tillväxten varit starkast bland datakonsulter och programvaru­utvecklare. Data­konsulterna är optimistiska och nästan hälften av företagen räknar med stigande efterfrågan i närtid (se tabell 1).Exporten av telekommunikationer och datatjänster fortsätter att växa, det andra kvartalet var den 3,5 procent högre i löpande priser än samma kvartal förra året.⁵

Diagram 3:Produktion inom information och kommunikation, kvartal ett 2023 till kvartal två 2026

Förändring årstakt, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Produktionen av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik började växa under andra halvåret 2025 och tillväxten fortsätter. Det andra kvartalet var produktionen inom sektorn 4,1 procent högre än för ett år sedan. Sektorn får draghjälp av en ökad export. Det andra kvartalet var exporten av affärstjänster hela 17,6 procent högre i löpande priser än ett år tidigare.⁶

Diagram 4: Produktion bland konsulter inom juridik, ekonomi, teknik med mera, kvartal ett 2023 till kvartal två 2026

Förändring årstakt, fasta priser och kalender­korrigerat, procent

Branschen är optimistisk om framtiden.  Över 40 procent av de tekniska konsulterna och industrikonsulterna räknar med ökad efterfrågan på deras tjänster i närtid. Arkitekterna är mindre optimistiska (se tabell 1).

En viktig förändring är att efterfrågan på övriga företagstjänster som personal­uthyr­ning, fastighetstjänster och andra kontorstjänster börjat stiga efter två svaga år. Det andra kvartalet var produktionen inom sektorn 5,1 procent högre än ett år tidigare. Den starka uppgången beror på att omsättningen inom personaluthyrning har ökat kraftigt det senaste året.

Diagram 5: Produktion inom uthyrning och andra stödtjänster till företag, kvartal ett 2023 till kvartal två 2026

Förändring årstakt, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Enligt Kompe­tens­­företagen, där majoriteten av bemanningsföretagen ingår, var omsättningen det andra kvartalet 7,2 procent högre, i löpande priser, än samma kvartal förra året. Den kraftiga uppgången beror på större efterfrågan på personal från industrin. Uthyrningen till industrin har ökat med över 20 procent det senaste året. Uthyrningen av personal till andra branscher har också ökat men inte lika mycket.⁷

Återhämtningen för bemannings­branschen är ett tecken på att läget på arbets­mark­naden håller på att bli bättre.

Tabell 1:Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till företag. Förväntningar tre månader framåt, maj och augusti 2026

Nettotal, säsongsrensat

Hushållens reala disponibla inkomster urholkades betydligt när priser och räntor steg 2022 och 2023. Därefter har dock stigande reallöner, sänkta inkomstskatter och sänkt moms på mat bidragit till att återställa hushållens köpkraft. Hushållens förtroende för ekonomin är fortfarande något lägre än normalt men betydligt högre än för ett år sedan.⁸ Hushållen har ökat sin konsumtion märkbart det senaste året. Det andra kvartalet var konsumtionen 3,2 procent högre än för ett år sedan.⁹

Stigande hushållskonsumtion ger ordentlig draghjälp till detaljhandeln vars omsättning ökat sju kvartal i rad. Det andra kvartalet var 6,4 procent högre än för ett år sedan.¹⁰ Detaljhandeln är mycket opti­mistisk och mer än hälften av företagen räknar med ökad försäljning i närtid. Även motor­handeln utvecklas bra. Det andra kvartalet var omsätt­ningen 4,9 procent högre än samma kvartal förra året.

Tabell 2: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till hushåll. Förväntningar tre månader framåt, maj och augusti 2026

Nettotal, säsongsrensat

Hotell- och restaurangbranschen har länge pressats av stigande kostnader och låg efterfrågan. Det senaste året har dock läget förbättrats.  Det andra kvartalet var produktionen inom hotell- och restaurang­ 2,8 procent högre än ett år tidigare. Framtidsförväntningarna är positiva och fyra av tio företag räknar med stigande efterfrågan i närtid.

Personliga tjänster och kultur och nöjen utvecklas däremot svagt.¹¹ Det andra kvartalet var produktionen bara 0,2 procent högre än samma kvartal förra året.

Privat produktion av offentligt finansierade välfärdstjänster utvecklas oberoende av konjunkturen och beror mer av förändrad demografi och politiska prioriteringar.

Privat utförd sjukvård och omsorg har utvecklats svagt i flera kvartal. Det andra kvartalet var dock produk­tionen 2,8 procent högre än samma kvartal året innan.¹²

Inom privat utförd utbildning steg produktionen det andra kvartalet med 6,0 procent i årstakt efter en kraftig nedgång förra året.¹³

Diagram 6:Produktion inom privat utförd sjukvård och omsorg, kvartal ett 2023 till kvartal två 2026

Förändring årstakt, fasta priser kalenderkorrigerat, procent

Tre års lågkonjunktur har lett till att ovanligt många tjänsteföretag har gått i konkurs. I takt med ekonomin återhämtar sig blir konkurserna färre. Under årets första sju månader gick 4 246 företag i tjänstesektorn i konkurs vilket var 205 färre än året innan. Antalet anställda som berörs av konkurser har minskat ännu mer.¹⁴

Diagram 7:Konkurser i tjänstebranscher, januari 2023 till augusti 2026

Återhämtningen på arbetsmarknaden har börjat men ännu inte kommit i gång på allvar. Jobben i den privata tjänstesektorn blir fler men ökningen är långsam. Det andra kvartalet var antalet jobb i tjänstesektorn 27 000 – eller 1,0 procent – fler än samma kvartal 2025. Almegas arbets­mark­nads­indikator förutspår att jobbtillväxten fortsätter att vara långsam även nästa kvartal.

Diagram 9: Almegas indikator för sysselsättningstillväxten i privat tjänstesektor

Kvartal ett 2010 till kvartal tre 2026

Jobben har blivit fler i de flesta tjänstebranscher. Flest nya jobb har skapats inom hotell och restaurang. På ett år har antalet anställda ökat med 7 800 personer eller 3,4 procent.

Inom personaluthyrning och andra kontorstjänster har antalet anställda ökat med 5 900 personer eller 1,9 procent. Av dessa har 4 600 personer anställts inom personal­uthyrning och rekrytering.

I de viktiga konsultbranscherna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 4 500 personer eller 1,3 procent. De nya jobben har skapats bland tekniska konsulter och arkitekter.

Tabell 3: Anställda inom privata tjänstesektor andra kvartalet 2026 jämfört med andra kvartalet 2025

Förändring i antal och procent

Diagram 10: Produktion och sysselsättning inom Information och kommunikation, kvartal ett 2016 – kvartal två 2026

Index Kvartal ett 2016=100

Inom information och kommunikation (IKT) fortsätter däremot antalet jobb att minska trots att sektorn har haft god tillväxt i snart tre år. Det andra kvartalet var antalet anställda 3 500 personer, eller 1,5 procent, färre än för ett år sedan. Den största minsk­ningen skedde bland programvaruproducenter och datakonsulter där antalet anställda blev 2 000 färre.

De senaste tre åren har produktionen inom IKT-sektorn ökat med 30 procent sammanlagt medan antalet sysselsatta har minskat med tre procent.¹⁵ Utvecklingen beror delvis på en återhämtning efter en period av svag efterfrågan med fallande produktivitet. Men det är alltmer sannolikt att den kraftigt ökade produktiviteten de senaste åren även beror på den omfattande introduktionen av AI inom sektorn som gjort det möjligt att producera betydlig mer utan att anställa fler.

Nio av tio företag inom IKT-sektorn använder numera AI i sin verksam­het och AI-verktyg är mycket användbara inom kodning och mjukvaruutveckling. En ny analys från Internationella Valutafonden (IMF) tyder på att den stor andel av de nuvarande jobben inom den svenska IKT-sektorn – vissa mjukvaruutvecklare och nätverks­tekniker – riskerar att ersättas av AI framöver.¹⁶

Tjänsteföretagens anställningsplaner är svagt positiva och skiljer sig mellan olika branscher.¹⁷ Intresset för att anställa är högst inom olika företagstjänster. Arkitekter samt konsulter inom juridik, ekonomi och företagsledning är mest positiva.

Tabell 4:Antalet anställda i olika tjänstebranscher. Förväntningar tre månader framåt, kvartal ett 2026 och kvartal två 2026

Nettotal säsongsrensat, procent

Det andra kvartalet hade 15 procent av tjänsteföretagen brist på arbetskraft, vilket är betydligt lägre än normalt. Bristen är störst bland tekniska konsulter där sex av tio företag rapporterar brist på arbetskraft.

Tabell 5:Andel företag med brist på personal, kvartal ett 2026 och kvartal två 2026

Säsongrensat, procent

Två av tre lediga jobb på arbetsmarknaden finns i tjänstesektorn och blir fler. Andra kvartalet var de lediga jobben 9 300 fler än för ett år sedan, vilket beror på ökad efterfrågan på personal inom personal­uthyrning och andra stödtjänster.

Tabell 6: Lediga jobb med omgående tillträde i tjänstesektorn kvartal två 2025 och 2026

Antal

Sysselsättningen ökar. I augusti var 103 000 fler personer i arbete än för ett år sedan. Arbetslösheten sjunker dock inte. Den säsongs­rensade arbets­lös­heten var 8,9 procent. Det var 0,3 procent högre än juni.¹⁸

Antalet långtidsarbetslösa fortsätter dock att minska. I augusti hade 214 800 personer varit arbets­lösa i minst sex månader, vilket var 15 200 färre än ett år tidigare.¹⁹

Diagram 11:Arbetslösheten jan 2022 till augusti 2026

Procent av arbetskraften (15 – 74 år), säsongsrensat

Varslen om uppsägning i tjänstesektorn blir färre. De senaste tolv månaderna har 34 200 personer varslats om uppsägning. Det är åtta procent färre än föregående tolv månader. Varslen har minskat inom samtliga sektorer och mest inom vård och inom utbildning. Inom information och kommunikation har däremot varslen om uppsäg­ning blivit fler.

Almegajouren hjälper medlemmar med en rad ärenden inom arbetsgivarfrågor. Under de senaste tre månaderna har 13,4 procent av samtalen till jouren handlat om uppsäg­ningar, vilket är samma andel som under samma period förra året. Antalet samtal till jouren har blivit något fler.²⁰

Priserna på tjänster har ökat märkbart snabbare det senaste kvartalet än tidigare. Tjänste­företagens försäljnings­priser (TPI) – som omfattar både tjänster till företag och konsumenter – ökade det andra kvartalet med 1,7 procent jämfört med kvartalet innan och med 2,9 procent i årstakt. Almegas prisindikator förutspår dock att priserna på tjänster kommer öka långsammare igen nästa kvartal.

Prisuppgången beror främst av kraftigt stigande priser på transport­tjänster som har ökat med 3,2 procent det senaste kvartalet och med 5,4 procent det senaste året.

Även stigande priser på informations- och kommunikationstjänster (IKT) bidrar till prisuppgången. Priserna på IKT-tjänster har ökat med 1,4 procent det senaste kvartalet och 2,0 procent det senaste året.

Ökade priser på personaluthyrning och andra stödtjänster bidrog också. Priserna på personaluthyrning och andra stödtjänster ökade med 1,9 procent det senaste kvartalet och med 2,8 procent i årstakt.

Diagram 12:Tjänstebranschernas bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex

Kvartal ett 2022 till kvartal två 2026

Tabell 7: Prisökningstakten på tjänster samt deras bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex (TPI), kvartal två 2026

Procent

Trots prisuppgången är tjänsteföretagens prisförväntningar stabila och har varit det i snart tre år. Andelen företag som räknar med att höja sina priser i närtid är högst bland tekniska konsulter och konsulter inom ekonomi och juridik.

Tabell 8:Tjänsteföretagens prisförväntningar, maj och augusti 2026

Nettotal säsongrensat

I augusti ökade konsumentpriserna (KPI) för tjänster med 2,1 procent. Det var betydligt högre än den totala ökningen av konsumentpriserna för både varor och tjänster som var 0,3 procent i augusti. Den låga inflationstakten totalt beror dock till största delen på tillfälliga sänkningar av momsen på livsmedel och skatten på el och drivmedel. Om man räknar bort effekten av sänka skatter och lägre räntor ökade konsument­priserna i augusti med 2,1 procent.²¹

Almegas tjänsteindikator har tagits fram av Almega från och med år 2001 för att ge en indikation om vart konjunkturen i den privata tjänstesektorn är på väg på kort sikt²² Indikatorn ger information för att tidigt kunna förutspå vändpunkter i konjunkturen, inom både tjänstesektorn och Sveriges ekonomi, eftersom den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP.

Almegas tjänsteindikator täcker in cirka 90 procent av den privata tjänste­sektorns föräd­lings­värde och drygt 80 procent av dess sysselsättning.²³ Indikatorn bygger på en skattning av sambandet mellan tjänsteföretagens svar i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och utfallet för produk­tionstillväxten i den privata tjänste­sektorn enligt SCB:s tjänste­produk­tions­­index. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktions­utveckling och den faktiska utvecklingen av tjänste­produktionen per kvartal enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) tjänsteproduktions­index.

Tjänsteindikatorn är beräknad i indexform där värdet 100 anger genomsnittet för den period som den bygger på (skattningen är gjord på data från och med år 2005). Indexvärden över 100 anger en högre tillväxt än det historiska genomsnittet och index under 100 på det motsatta. Indikatorn anger också om tillväxten kan förväntas öka, vara oförändrad eller minska under det närmaste kvartalet. Indikatorn är ledande och ligger två till tre månader före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB.

Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­företagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och den privata tjänstesektorns sysselsättningsförändring enligt SCB:s statistik över anställningar. Arbetsmark­nads­indikatorn bygger dessutom på uppgifter om rekryteringsgraden i tjänstesektorn, som hämtas från SCB och uppdateras kvartalsvis. Indexvärdet 100 anger det historiska genom­snittet för indikatorn baserat på det skattade sambandet från och med år 2005.

Prisindikatorn bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­före­tagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och förändringen av försäljnings­priserna i den privata tjänstesektorns enligt SCB:s tjänste­pris­index. Värdet 100 anger den genomsnittliga prisökningstakten sedan 2006.