Krisen långt ifrån över men raset avtar
Tjänsteföretagen är fortsatt hårt pressade och de flesta pilarna pekar fortsatt nedåt. Det visar Almegas Tjänsteindikator för årets andra kvartal. Samtidigt finns det tecken på att det värsta raset har stannat av och tjänsteföretagens syn på framtiden tycks inte fullt lika nattsvart.
Mycket talar för att 2020, ur ett ekonomiskt perspektiv, kommer att gå till historien som det värsta året sedan depressionen på 1930-talet. Enligt OECD kommer BNP i världen att falla mellan 6 och 8 procent i år. Även Sveriges BNP faller, med 5,4 procent enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos.
Effekterna av Coronapandemin och de införda restriktionerna satte tidigt stopp för de tjänstesektorer som kräver att människor förflyttar sig – besöksnäringen och delar av detaljhandeln. Strax därefter drogs industri och företagstjänster med i fallet. I Sverige föll den privata tjänsteproduktionen med 3,9 procent i mars och med hela 8,0 procent i april. De lättare restriktionerna i Sverige jämfört med omvärlden har dock dämpat fallet för tjänstesektorn. Som jämförelse föll tjänsteproduktionen i euroområdet med 14,8 procent under mars.
Trots det dystra läget finns det tecken på att läget är på väg att stabiliseras. Dock på en låg nivå. Inköpschefsindex (PMI) för svensk tjänstesektor försvagades visserligen ytterligare i maj, men takten var långsammare än i april. Inköpschefsindex för såväl industri som tjänster på viktiga svenska exportmarknader utvecklas också i rätt riktning. Den stora ökningen av konkurser och företagsrekonstruktioner inom tjänstesektorn i april har också dämpats under maj och juni.
Dessutom har tjänsteföretagens syn på framtiden blivit mindre pessimistiskt i juni än tidigare. Fortfarande räknar 39 procent av tjänsteföretagen med en minskad efterfrågan de närmsta tre månaderna, men 19 procent räknar faktiskt med en ökad efterfrågan. Tydligast är den tilltagande framtidstron bland transportnäringen, researrangörer, datakonsulter och företagskonsulter. Enkätdata från Innovationsföretagen, som rymmer tekniska konsulter, industrikonsulter och arkitektföretag, pekar också på en viss stabilisering av läget.
Samtidigt har Coronakrisens effekter blivit tydliga i form av förlorade jobb, främst inom tjänstesektorn. Tills i juni har hälften av tjänsteföretagen minskat antalet anställda under den tid som krisen har pågått. Inom nästan samtliga branscher har företagen skurit ned på sin personal och störst har personalminskningen varit inom besöksnäringen och bland bemanningsföretagen.
Fyra av tio tjänsteföretag räknade i juni med att fortsätta banta sin personalstyrka framöver. Trots detta är tjänsteföretagen mindre pessimistiska om framtiden än vad de var i april och maj och fler företag räknar nu med att kunna behålla sin personal. Bland datakonsulter räknar fler företag med att kunna öka antalet anställda framöver.
Under mars och april lades stora varsel inom tjänstesektorn. Antalet varsel har dock minskat under maj och juni. En viktig förklaring är möjligheten till korttidspermittering. Av 547 000 korttidspermitterade personer arbetar 367 000 i den privata tjänstesektorn. Över hälften av Innovationsföretagen, som rymmer industrikonsulter, tekniska konsulter och arkitekter, samt två tredjedelar av Kompetensföretagen, där företag inom bemanning, rekrytering och omställning återfinns, har korttidspermitterat delar av sin personal.