Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1)
Svenskt Näringsliv har getts möjlighet att lämna remissvar på betänkandet "Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet." (SOU 2012:1). Detta är våra huvudsakliga synpunkter. Remissvaret har utformats i samråd med medlemsorganisationerna Almega, Svenska Teknik- & Designföretagen och Teknikföretagen.
Sammanfattning
Huvudlinjen i betänkandet, att rollerna för myndigheterna på högskoleområdet renodlas och avgränsas tydligt, är positivt och ligger väl i linje med vår syn på statsförvaltningens roll i den högre utbildningen. Åtskiljandet av servicefunktion och inspekterande funktion gör det möjligt att bättre fokusera arbetet på de respektive områdena. Vi ser dock inte fördelarna med att föra över IPK:s övriga verksamhet till den nya servicemyndigheten.
Var ansvaret för insamling av relevant statistik på högskoleområdet samt tillgängliggörandet av densamma ska ligga behöver klargöras. I de nya myndigheternas uppdrag bör finnas att undersöka studenters etablering på arbetsmarknaden, och att presentera denna information tydligt för blivande studenter. Likaså anser vi att myndigheterna bör samverka med avnämare även utanför myndighetssfären för att kunna fullgöra informationsuppdraget så ändamålsenligt som möjligt. Inom ramen för uppdragen om analys, information och omvärldsbevakning bör den vederbörliga av de två nya myndigheterna också ha utrymme att ägna sig åt utvecklingsfrågor.
Nedan följer våra huvudsakliga synpunkter på betänkandets innehåll.
Ansvar för statistik
Betänkandet anger ett ansvar för statistik både för den nya granskningsmyndigheten och för servicemyndigheten. "Officiell" statistik ska granskningsmyndigheten svara för, men servicemyndigheten föreslås också ansvara för t.ex. antagningsstatistik. Båda myndigheterna föreslås också få ett analysuppdrag. För att analyser inom båda myndigheterna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt krävs tillgång till relevant statistik, och det framstår ingalunda som att det kommer att vara vattentäta skott mellan de två myndigheternas respektive typ av information, eller att respektive myndighets analysuppdrag ska grundas enbart på den myndighetens insamlade statistik. Mer sannolikt är att båda myndigheternas insamlade statistik kommer att vara till nytta för båda myndigheternas respektive analyser. Förvisso förväntas myndigheterna kunna dela sådan relevant statistik med varandra, men det framgår inte om tillgången till respektive myndighets statistik ska vara öppen för den andra myndigheten, eller om den måste beställas särskilt.
Det är också oklart vilken typ av statistik som de två myndigheterna ska samla in som inte Statistiska Centralbyrån kan ges i uppdrag att samla in.
Vi anser att ansvaret för insamling av relevant statistik på högskoleområdet samt tillgängliggörandet av densamma behöver klargöras.
Informationsuppdraget – presentera samverkan och etablering
Betänkandet lyfter fram att informationsuppdraget i dag överlappar mellan VHS och HSV, vilket skapar otydlighet i ansvarsfördelning. (s. 47) Vi instämmer i ambitionen att åtgärda detta. I synnerhet vore det positivt om portalerna studera.nu och antagning.se slogs ihop till en enhetlig sökportal, och det är därför välkommet att betänkandet uppmanar regeringen att inleda detta arbete redan under 2012.
Informationen som ges på de respektive portalerna bör dock kompletteras i den nya portalen med information om vad utbildningarna leder till utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. En av de viktigaste uppgifterna för den högre utbildningen är att förbereda studenterna för arbetslivet efter examen, och för företag och andra arbetsgivare är det av stor vikt att den högre utbildningen bidrar till att säkra en god kompetensförsörjning. Studenternas intresse av ett kvalificerat och relevant jobb efter examen – vilket en stor majoritet av studenterna uppger som skäl för att bedriva högre studier, enligt ett flertal undersökningar – hänger tätt ihop med företags behov av kompetenta nya medarbetare.
Vi föreslår därför att det i det nya informationsuppdraget innefattas ett uppdrag att undersöka studenters etablering på arbetsmarknaden, i form av t.ex. hur stor andel som etablerat sig, tid det tog efter examen att etablera sig, hur stor andel som har ett kvalificerat arbete och vad den genomsnittliga ingångslönen var. Denna statistik bör sedan presenteras i samband med uppgifter om behörighetskrav m.m. i sökresultaten på den nya portalen för ansökning till utbildningar.
Likaså bör möjligheten undersökas att på portalen presentera uppgifter, där de finns att tillgå, om olika utbildningsprograms inslag av samverkan med arbetslivet. Genom att ge myndigheten till uppgift att som del av informationsuppdraget följa upp etablering och presentera samverkan stärks informationen till blivande studenter och samlas på ett enkelt överblickbart sätt på ett och samma ställe.
Utformning av uppföljningen/kontrollen av resursanvändningen
Betänkandet anger att den nya granskningsmyndigheten ska få ett nytt formulerat analysuppdrag. I detta ska ingå att "följa upp effektiviteten i högskolans resursutnyttjande". (s. 35) Att detta ska ingå i uppdraget ser vi som mycket positivt. Dock anges det inte i betänkandet mer specifikt hur detta ska gå till, och utifrån vilka parametrar uppföljningen ska ske.
I dagsläget granskar Riksrevisionen resursanvändningen i högre utbildning. Det är dock positivt om den myndighet som har granskningsansvaret också får denna uppgift, eftersom Riksrevisionens granskningar sker oregelbundet och av nödvändighet inte alltid kan vara heltäckande. Därför emotser vi ett förtydligande från utredaren om hur uppföljningen av resurseffektiviteten avses genomföras.
Vi rekommenderar att det i detta uppföljningsuppdrag innefattas att granska bl.a. hur tilldelade medel omfördelas inom lärosätena på institutionsnivå, transparensen i resursutnyttjandet och hur dimensionering och takbelopp påverkar resurseffektiviteten.
IPK:s uppgifter utanför högskoleområdet
I betänkandet anges: "Utgångspunkten är att det ska finnas ett programkontor för utbildningsområdet. Utredaren har inte funnit skäl att överväga om någon uppgift skulle kunna utgå eller hanteras av annan huvudman." (s. 51) Internationella Programkontoret hanterar i dagsläget program även utanför den högre utbildningen, exv. inom ramen för Nordplus, Den Globala Skolan, de gymnasiala ettårsprogrammen och de program inom ramen för Programmet för livslångt lärande som härrör till andra delar av utbildningssektorn (Comenius, Grundtvig, Leonardo da Vinci). Det framgår inte tydligt av betänkandet varför dessa funktioner hos IPK ska föras över till servicemyndigheten för högskolan och inte till någon annan myndighet. I det fall utredaren har gjort avvägningen att det är mer ändamålsenligt att föra över IPK i sammanhållen form till den nya servicemyndigheten, trots att detta medför att det kommer finnas delar i servicemyndigheten som därmed kommer att arbeta med frågor som inte rör den högre utbildningssektorn – vilket skulle gå emot grundtanken med reformen, dvs. att renodla myndigheternas uppgifter – så framgår det inte av betänkandet vilka motiven är till den avvägningen.
Vi ser fördelarna med att föra över analys-, service- och informationsfunktioner avseende utlandsstudier inom den högre utbildningen till de två nya myndigheterna. Däremot ser vi inte fördelarna med att föra över IPK:s övriga verksamhet till den nya servicemyndigheten.
Samverkan med andra aktörer för granskning och information
Betänkandet lyfter fram att de två nya myndigheterna kommer att ha beröringspunkter med ett antal andra myndigheter, där "det finns goda skäl att samverka och dra nytta av varandras erfarenheter". (s. 80) Vad innehållet i denna samverkan ska vara berörs inte närmare (annat än exemplet "metodfrågor"). Vi anser att det vore positivt om de nya myndigheterna fick en tydlig uppmaning att samverka på fruktbart sätt med avnämare även utanför myndighetssfären. Svenskt Näringsliv, arbetstagarorganisationer, studentorganisationer och andra gör uppföljningar och granskningar som myndigheterna på högskoleområdet borde ha intresse av att följa upp och, i de fall där det finns beröringspunkter och gemensamma intressen, komplettera sina egna analyser med dessas.
Omvärldsanalys
Gränsdragningen mellan uppdragen information, omvärldsanalys, utveckling och främjande är inte helt tydlig. De analysuppdrag som de respektive myndigheterna föreslås få kommer sannolikt att kräva något mått av omvärldsanalys. Högskoleverket publicerar i dagsläget rapporter och annat material inom ramen för omvärldsbevakning/-analys som ofta är av stort intresse, även för intressenter utanför myndighetssfären.
Likaså framstår det som svårt att prestera analys eller information på ett sätt som inte har en utvecklande dimension. Man kan här jämföra med skolområdet, där det finns en utvecklingsfunktion inom Skolverket (sedan Myndigheten för skolutveckling lades ned). Det bör måhända inte finnas en särskild myndighet för utveckling inom högskolan, men inom ramen för uppdragen om analys, information och omvärldsbevakning bör den vederbörliga av de två nya myndigheterna också ha utrymme att ägna sig åt utvecklingsfrågor. Vi ser att det kan finnas tydliga och positiva synergieffekter i skärningspunkten mellan de ovan nämnda uppdragen.
Stockholm den 24 februari 2012
Patrick Krassén
Högskolepolitisk expert
Svenskt Näringsliv