Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Remissvar
Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (NQF)
Almega har getts möjlighet att besvara remissen om en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Frågan har behandlats i samråd med Svenskt Näringsliv och Almega ställer sig bakom Svenskt Näringslivs remissyttrande med några mindre kommentarer.
Almega delar Svenskt Näringslivs syn på betydelsen av den nationella referensramen för kvalifikationer:
I en kunskapsintensiv ekonomi är det viktigt att synliggöra all form av lärande, oavsett om det skett inom det formella utbildningssystemet eller i arbetslivet. Referensramens utformning innebär att man erkänner kvalifikationer oavsett var, hur eller hur länge det tagit att uppnå dem. Det är en grundförutsättning för arbetet med omställning och validering. Ramverket innebär alltså ett erkännande av det lärande som sker i arbetslivet genom att branschernas utbildningsbevis kan nivåbestämmas och erkännas. Dessutom underlättar ramverket för arbetsgivare att bedöma kvalifikationer. Detta kommer att leda till en ökad anställningsbarhet för den enskilde individen.
Almega delar också Svenskt Näringslivs slutsatser kring de specifika förslagen i remissen.
Nedanstående kommentarer har tillkommit för att belysa de åtgärder Almega anser är viktigast för att få ramverket att ge maximal nytta för individer och arbetsgivare samt för att fånga upp resultat av icke formellt och informellt lärande.
Almegas kompletterande kommentarer
Syftet med de europeiska och de nationella referensramarna för livslångt lärande är flera, förbättrad anställningsbarhet, internationell rörlighet, stärkta kopplingar mellan utbildningar och arbetsliv samt att främja livslångt lärande. En central del handlar om att formella och informella kvalifikationer ska göras mer synliga och jämförbara genom att beskrivas på ett enhetligt sätt. Detta ska i första hand fungera på systemnivå, dvs genom att utbildningsnivåer görs mer jämförbara mellan länder. Men på sikt också på individnivå, så att individers livslånga lärande blir mer synligt för arbetsgivare och utbildare, vilket är en förutsättning för beslut om anställning och antagning till vidareutbildning.
Det formella utbildningssystemet har i Sverige mappats in mot de olika nivåerna i den nationella kvalifikationsramen vilket underlättar jämförelser med andra länder på systemnivå. Nu återstår arbete för att säkerställa att denna mappning ger resultat även för individer så att de kommer få sina utbildningsbevis och examina beskrivna och nivåbestämda enligt ramverkets deskriptorer. När individen kan visa upp både betyg och intyg för läranderesultat och nivå enligt NQF blir kvalifikationens innehåll tydlig och användbar som ett verktyg för anställning, utbildning och rörlighet. En viktig uppgift framöver är därmed att ge stöd åt och ställa krav på de som utfärdar betyg i det formella utbildningssystemet så att de komplettera med beskrivningar av kvalifikationens läranderesultat.
Ett annat stort arbete som återstår att göra är att synliggöra individens icke formella och informella läranderesultat som uppkommit genom utbildningar utanför utbildningssystemet och genom samlandet av erfarenheter i arbetsliv eller privatliv. Branschkvalifikationer som beskriver erfarenhetsbaserat lärande, den reella kompetensen, är här centrala men även kvalifikationer som erhållits via kurser och fritidsaktiviteter bör lyftas fram. För att det icke formella och informella lärandet ska synliggöras och NQF-anknytas anser Almega att följande punkter är centrala.
– Det behövs en målsättning för arbetet och delmål som kan följas upp.
– Vilket ansvar det innebär att som aktör få en kvalifikation bestämd i NQF behöver förtydligas, främst vad gäller frågan om att ge ut intyg med kvalifikationens läranderesultat beskrivna i enlighet med NQF-deskriptorerna.
– Det behövs utvecklingsmedel till stöd för aktörer som vill NQF-koppla icke formella och informella kvalifikationer. Detta är i samhällets intresse och därför bör det finnas resurser, lämpligen hos Myndigheten för Yrkeshögskolan, till utvecklingsarbete för att inventera och stimulera olika aktörer att synliggöra resultaten av lärande genom koppling till NQF systemet.
– När en kvalifikation anses mogen för kvalitetsgranskning och koppling till NQF bör denna kostnad bäras av kvalifikationens ägare eftersom detta kan anses vara av nytta (marknadsföringsvärde, kvalitetsstämpel) för denne – branschen, valideringsaktören eller utbildningsanordnaren. Därmed anser Almega att ansökningsavgiften om 10 000 kr är rimlig för kvalifikationsägande part att betala. Men samtidigt bör samordningsfördelar finnas så att likvärdiga behandlingar av kvalifikationer kan hanteras samtidigt. Prövningen av kvalifikationer består av två delar, dels en granskning av om formuleringarna i beskrivningen av kvalifikationens läranderesultat stämmer överens med och ligger i rätt nivå med formuleringarna i NQF, dels en del som handlar om att bedöma aktörens systematiska kvalitetsarbete kring utvecklingen av kvalifikationen. Almega anser att den första delen är en fast kostnad för varje kvalifikation medan den senare kostnaden kan delas mellan flera kvalifikationer hos en aktör om de kan bedömas vid samma ansökningstillfälle.
Ulf Lindberg
Näringspolitisk chef
Kontaktpersoner hos Almega: Fredrik Voltaire, Li Jansson