Remiss av kartläggning av utvecklingen kring avtal mellan ccTLD-operatörer och regeringar samt förslag till avtal för svenska förhållanden

Inkom från Näringsdepartementet den 12 september 2011

IT&Telekomföretagen har erbjudits möjlighet att inkomma med synpunkter på rubricerad utredning. Redan här vill vi nämna att i framtagandet av detta yttrande har en styrelseledamot i IIS, Mikael von Otter, deltagit.

Vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter och vill lämna följande synpunkter.

Näringsdepartementet har uppdragit åt en konsult att utreda vissa frågor. En allmän och inledande synpunkt är att det i utredningen är svårt att förstå vari uppdraget mer konkret består, då utredningen enligt vår uppfattning inte tydligt beskriver sitt uppdrag, och ej heller är tydlig i sina rekommendationer.

IT&Telekomföretagen har inte den sakkunskap som erfordras för att bedöma innehållet i utredningens beskrivningar av historik, bakgrund kring utvecklingen av landstoppdomäner eller hur dessa betraktas.

Dock vill vi ifrågasätta spekulationen om antal svenska domännamn (sidan 12) som både ointressant och märklig. Det blandas fakta och mer eller mindre rimliga sannolikheter, stora och små företag samt individer och familjer. Det finns även andra, ofta ganska väsentliga, påståenden, som ej är styrkta. – Det finns också sakfel, kanske mindre viktiga men som gör att förtroendet för utredningen är svagt. Så kan man få uppfattningen att det bara är att anmäla ändringar i stiftelseurkund till Kommerskollegium. För det första är det Kammarkollegiet som är ansvarig myndighet; för det andra är det inte bara att anmäla, Processen benämns permutation och granskas för godkännande av Kammarkollegiet.

I utredningen tas inte upp sättet på vilket IIS styrelseledamöter tillsätts. Det är inte ointressant, vid en bedömning av möjligheterna för IIS att bedriva verksamhet som ligger i periferin av vad en stiftelse av denna art bör göra, att veta att det är Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Bankföreningen och andra tämligen pålitliga organisationer som utser styrelseledamöter.

Utredningen uttrycker oro för IIS förmåga att hantera en långdragen konflikt ekonomiskt, samtidigt som man (felaktigt) hävdar att IIS har en förmögenhet (avsedd just för att hantera drift även när tillflödet av pengar sinar) på 109 miljoner kronor. Fakta är att IIS har eget kapital som räcker för 12 månaders drift; dock är det inte 109 miljoner utan ett lägre belopp.

Utredningen anser (sidan 19) att transparens och öppenhet är centrala, men anser att det kan synas negativt att en toppdomän drivs av en stiftelse. Varför detta skulle innebära en lägre grad av öppenhet och transparens framgår ej, och det kan noteras att en stiftelse granskas av länsstyrelsen.

Utredningen skriver (sidan 49) att "från statens sida finns därmed i realiteten inte någon kontroll över den sverigerelaterade toppdomänen .SE." PTS skall enligt lagen utöva tillsyn, vilket också görs. Det kan måhända finnas reella skäl att ändra i lagen, men ett så svepande uttalande måste vara bättre underbyggt.

Regeringen har ställt tre frågor i remissen:

1. Synpunkter på behovet av färdiga procedurer kring roller och ansvarsfördelning för framtida domäner som pekar mot territoriet Sverige.

Vi anser det synnerligen angeläget att regeringen har en beredskap och strategi för den situation som uppkommer när andra toppdomännamn som associerar till Sverige kan registreras. Vi delar regeringens och utredningens uppfattning att det är synnerligen viktigt, men tror att det inte är tillfyllest med det underlag utredningen ger. Vi föreslår att regeringen ger PTS i uppdrag att, i samråd med IIS och andra relevanta organisationer, utarbeta sådant underlag för beslut. Vi anser även att detta är brådskande. Det vore synnerligen olyckligt om toppdomäner som kan associeras till "Sverige" hamnar utanför kontroll av svensk lagstiftning. – I detta ingår även hur regeringen skall agera internationellt, samt principer för vilka toppdomännamn som regeringen bör kräva skall skyddas.

2. Vilka ändringar krävs i toppdomänlagen?

IT&Telekomföretagen kan inse att det kan finnas skäl att förtydliga kravet på hemhörighet i Sverige och svenskt lagrum i alla bemärkelser, att registrartillhörighet insamlas, samt viss anpassning till förändrade förutsättningar sedan lagen tillkom. Vi kan inte finna att det är fråga för lagstiftning (däremot för klar och tydlig strategi enligt ovan) avseende hur ny toppdomänadministratör utses; ej heller vilken affärsmodell som skall tillämpas.

Samtidigt vill vi dock lyfta fram att det bör göras en analys, dessvärre frånvarande i befintlig utredning, av vilka frågor som principiellt bör vara en fråga för lagstiftning, och vilka som lämpligen hanteras i avtalssammanhang.

3. Synpunkter på förslag om eventuellt avtal mellan regeringen och domännamnsadministratören.

Det kan finnas skäl att utforma avtal. Innehåll i detta anser vi måste utredas separat.

IT&Telekomföretagen inte anser det rimligt att lägga utredningens resultat som grund för avtal eller lagstiftning utan ytterligare utredning från annan part. Denna part måste också ha den kunskap som är behövlig för att kunna fullgöra uppdragets del avseende förslag till avtal, dvs juridisk sakkunskap.

Avslutningsvis vill vi betona att åtgärder från regeringens sida, i form av förslag till ändrad lagstiftning eller avtal, bör remitteras, då det underlag som den aktuella utredningen ger inte kan anses tillfyllest.

Med vänlig hälsning

Anne-Marie Fransson              Mikael von Otter

Förbundsdirektör                      Näringspolitisk expert