Hoppa till innehåll
Sök

Utländska läkarintyg – vad gäller för arbetsgivaren?

Frågan om vad som gäller för utländska läkarintyg når regelbundet Almegas experter. Måste en arbetsgivare godta ett utländskt läkarintyg? Vad behöver det innehålla, och gör det någon skillnad om läkarkontakten skett fysiskt eller digitalt? Almegas arbetsrättsjurist Mia Fransson reder ut vad som gäller.

Innehållet avgör

Arbetsgivaren behöver inte acceptera ett läkarintyg okritiskt bara för att det är utfärdat av en läkare eller kommer från ett visst land. Det som är avgörande är om intyget ger tillräckligt underlag för att bedöma om arbetstagaren faktiskt har varit arbetsoförmögen på grund av sjukdom.

– Eftersom arbetstagaren har bevisbördan för sin rätt till sjuklön kan arbetsgivaren kräva komplettering av ett bristfälligt intyg, samt begära att arbetstagaren tillhandahåller en översättning om intyget är skrivet på ett språk som arbetsgivaren inte rimligen kan bedöma, säger Mia Fransson.

Arbetsgivaren bör normalt ge arbetstagaren möjlighet att komplettera ett bristfälligt intyg innan arbetsgivaren tar ställning till om underlaget kan läggas till grund för sjuklön.

Vad ett läkarintyg bör innehålla

Ett läkarintyg bör normalt innehålla uppgifter om:

  • arbetstagarens identitet
  • datum för undersökningen
  • läkarens namn, titel och kontaktuppgifter
  • de medicinska uppgifter som behövs för att bedöma arbetsförmågans nedsättning
  • vilka funktionsnedsättningar sjukdomen medför
  • på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt
  • sjukskrivningsgrad
  • sjukskrivningsperiod

Särskilt viktigt är att intyget beskriver funktionsnedsättningen och hur denna påverkar arbetsförmågan. Arbetsgivaren har normalt inte rätt att kräva att en diagnos anges, utan bedömningen ska fokusera på arbetsförmågans nedsättning.

Saknas uppgifter har arbetsgivaren goda skäl att begära komplettering innan intyget läggs till grund för sjuklön.

Språket i intyget

Arbetsgivaren måste kunna förstå och värdera intygets innehåll för att bedöma arbetsoförmågan. Är intyget skrivet på ett språk arbetsgivaren inte rimligen kan bedöma kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren tillhandahåller en översättning som gör det möjligt att bedöma intyget.

Detta gäller oavsett om intyget kommer från ett EU-land eller ett land utanför EU.

Digitala läkarintyg och distanskontakt

Ett läkarintyg som utfärdats efter telefon- eller videokontakt, eller via en nätläkartjänst, kan inte automatiskt avvisas enbart för distanskontakten. Digital vård är i dag en etablerad del av svensk hälso- och sjukvård, på ett sätt som skiljer sig markant från för tio år sedan, och det finns därför inte längre skäl att generellt tillmäta ett digitalt utfärdat intyg lägre bevisvärde.

Läkaren ansvarar dock för att bedöma om det finns ett tillräckligt medicinskt underlag för att utfärda intyg.

– Som arbetsgivare bör ditt fokus ligga på om intyget bygger på ett tillräckligt medicinskt underlag och framstår som tillförlitligt i det enskilda fallet, inte på hur läkarkontakten har skett. Vid intyg som enbart bygger på distanskontakt kan det dock finnas anledning att särskilt granska om underlaget är tillräckligt för att bedöma funktionsnedsättningen och arbetsförmågans nedsättning, säger Mia Fransson.

En aktuell dom att lära av

Ett aktuellt exempel på hur ett utländskt läkarintyg kan komma att bedömas finns i Arbetsdomstolens dom AD 2022 nr 56. En arbetstagare reste till Nigeria trots att han endast beviljats en kortare semester, sjukanmälde sig i anslutning till avresan och var därefter borta i omkring en och en halv månad. Till stöd för frånvaron åberopade han ett läkarintyg från Nigeria. Arbetsgivaren ifrågasatte intygets tillförlitlighet och avskedade honom för olovlig frånvaro.

Domstolen fann att läkarintyget var behäftat med sådana oklarheter att det inte kunde läggas till grund för bedömningen. Efter en samlad bevisvärdering av både läkarintyget och övriga omständigheter kom Arbetsdomstolen fram till att arbetstagaren inte hade visat att han varit arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Frånvaron ansågs därför olovlig och avskedandet lagligen grundat.

Domen visar att ett utländskt läkarintyg varken ska godtas eller underkännas enbart utifrån ursprungsland.

Praktiska frågor för arbetsgivaren

Arbetsgivaren bör utgå från intygets innehåll och ställa sig följande frågor:

  1. Kan vi förstå och bedöma innehållet i intyget, eller behöver det översättas?
  2. Framgår det på vilket sätt arbetsförmågan har varit nedsatt?
  3. Innehåller intyget ett tillräckligt konkret medicinskt underlag – exempelvis uppgifter om funktionsnedsättning, undersökningsdatum, sjukskrivningsgrad och sjukskrivningsperiod?
  4. Finns det omständigheter som ger anledning att ifrågasätta intygets tillförlitlighet eller bevisvärde?
  5. Framgår det vem som utfärdat intyget och finns det tillräckliga kontaktuppgifter?
  6. Behöver arbetstagaren ges möjlighet att komplettera intyget innan arbetsgivaren tar ställning till rätten till sjuklön eller bedömer frånvaron som olovlig?

– Sammanfattningsvis kan man säga att ett utländskt intyg ska varken godtas eller underkännas automatiskt. Arbetsgivaren kan kräva tillräckliga uppgifter, begära översättning och begära komplettering vid behov, säger Mia Fransson.

Vill du veta mer?

Bedömningen av läkarintyg, sjukfrånvaro och arbetsanpassning väcker ofta många praktiska frågor hos arbetsgivare. För dig som vill fördjupa dina kunskaper erbjuder Almega utbildningen Sjukskrivning, Läkarintyg & Arbetsanpassning med Anders Karlsson. Under utbildningen behandlas bland annat arbetsgivarens ansvar vid sjukfrånvaro, bedömning av läkarintyg, sjuklön, rehabiliteringsansvar och praktiska frågor kring arbetsanpassning. Fler tillfällen finns i Almegas kalendarium.

Är du medlem i Almega?

Som medlem i Almega kan du läsa mer om MBL i Arbetsgivarguiden, eller ringa vår personliga arbetsrättsliga rådgivning.