Regeringens lagrådsremiss är en dikeskörning
Regeringen vill gå längre än både EU och sunt förnuft kräver. I stället för att följa den statliga utredningens balanserade förslag riskerar regeringen att införa ett opåkallat regelverk som ökar administrationen och minskar tydligheten – utan att tillföra något, skriver företrädare för tjänsteföretagens organisation Almega i Di.
EU:s lönetransparensdirektiv syftar till att motverka osakliga löneskillnader, bland annat genom ökad insyn i lönesättningen, ökade rapporteringskrav och skärpta sanktioner vid bristande efterlevnad. Syftet är lovvärt – men risken för felsteg är betydande.
Regeringens förslag, den så kallade lagrådsremissen om lönetransparens, är en rejäl dikeskörning, förvisso rikt på detaljer men icke desto mindre helt överflödigt för att genomföra EU:s direktiv. Att regeringen frångår den statliga utredningens fullt tillräckliga förslag till genomförande (SOU 2024:40) är lika anmärkningsvärt som det är problematiskt och svårbegripligt.
Att införandet av de nya reglerna skjuts upp från 1 juli 2026 till 1 januari 2027 är visserligen klokt. Men ett senare ikraftträdande förändrar inte bristerna i sak – ett regelverk som är onödigt och obegripligt förblir just onödigt och obegripligt. Med regeringens förslag tvingas arbetsgivare börja om från början – utan att det leder till vare sig större tydlighet eller bättre analys av löneskillnader.
En utgångspunkt för EU-direktivet är att det ska genomföras med respekt för arbetsmarknadsparternas förhandlingar och kollektivavtal. Dessutom hämtade EU-kommissionen mycket inspiration till direktivet från våra svenska lönekartläggningsregler.
Den statliga utredningens lagförslag om lönetransparens ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen och stämmer överens med hur parterna, åtminstone de senaste 25 åren, har arbetat med lönekartläggning.
Regeringens förslag kommer att göra lönekartläggningen betydligt mer betungande än vad som krävs. Företagens administrativa bördor ökar – utan att arbetet mot osakliga löneskillnader blir mer träffsäkert.
”Gör inte regelverket mer komplicerat än nödvändigt.”
I Sverige har lönekartläggningen alltid utgått från månadslöner – ett tydligt och fullt fungerande underlag. Nu envisas regeringen med att vilja införa års- och timlöner i lönekartläggningen. Med tanke på att förändringen varken är efterfrågad av arbetsgivare eller arbetstagare, och inte heller bidrar till ökad rättvisa kan man bara fråga sig: varför?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen är inte en prydnad som visas upp vid högtidliga tillfällen. Den är ett fundament för svensk ekonomi, företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas trygghet – och förtjänar därför att behandlas med omsorg.
För regeringen – och främst jämställdhetsministern – är rådet tydligt: Gör inte regelverket mer komplicerat än nödvändigt. Låt därför den statliga utredningens lagförslag utgöra de nya lönetransparensreglerna i Sverige.
Hedda Mann, chef arbetsgivarservice, Almega
Jonas Stenmo, chefsjurist, Almega
Sophie Thörne, arbetsrättsjurist, Almega