Debatt: Inte en runda till – utredningen är tillräcklig

Jämställdhetsminister Nina Larsson varnar för att en ny remissrunda om lönetransparensdirektivet skulle orsaka förseningar och i förlängningen leda till EU böter. Varningen är obefogad – men av andra skäl än vad man först kan tro. En ny remissrunda gör nämligen ingen skillnad så länge regeringens underliggande lagrådsremiss i sig är onödig.

Redan i maj för två år sedan lade den statliga utredningen Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40) fram ett korrekt, proportionerligt och väl förankrat sätt att genomföra direktivet i svensk rätt.

Utredningens förslag utgår från den svenska arbetsmarknadsmodellen, befintlig lagstiftning om lönekartläggning i diskrimineringslagen och bygger vidare på den etablerade och fungerande principen att månadslön är grunden för lönejämförelser – helt i linje med direktivets krav och intentioner.

Regeringens lagrådsremiss gör tvärtom. Den frångår den sedan 25 år etablerade ordningen och inför mer långtgående krav, däribland obligatorisk redovisning av års och timlön i lönekartläggningen. Detta är inte ett krav från EU – det är ett val gjort av svenska politiker. Resultatet blir mer komplexa regler som ökar arbetsgivarnas administrativa börda utan att i praktiken underlätta upptäckten av osakliga löneskillnader. Lagstiftningen blir inte tydligare, bara tyngre.

Det är inte EU böter vi ska vara oroliga för. De verkliga riskerna uppstår när lagstiftning utformas fel – inte när kvaliteten säkras innan beslut. Ett genomförande i linje med utredningens betänkande skapar bättre förutsättningar för att också i praktiken uppfylla direktivets syfte.

Det är hög tid att genomföra lönetransparensen i svensk lag – men på rätt sätt. Regeringens förslag är både onödigt långtgående och missriktat, och en extra remissrunda löser ingenting. Därför är budskapet till regeringen glasklart: Gör om, gör rätt – utredningens förslag är vägen framåt.

Hedda Mann, chef Almegas arbetsgivarservice
Sophie Thörne, arbetsrättsjurist, Almega