Vem får betalt när AI dammsuger oss på kreativitet?
AI förändrar världen i rekordfart. Men bakom hajpen växer ett problem: mänsklig kreativitet riskerar att bli råvara utan värde. Om utvecklingen fortsätter i samma hjulspår väntar ett internet fyllt av skräp – och ett samhälle präglat av konflikter. Det skriver Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och ordförande för Almega FutureTech, i en debattartikel i Aftonbladet.
Nästan tio gånger större än Sveriges samlade ekonomi – så högt värderas Nvidia, techbolaget vars chip driver den globala AI-revolutionen. Bubbelvarningarna duggar tätt, men många AI-företag fortsätter mot än mer stratosfäriska värderingar.
Vid första anblick handlar det om effektivisering: att AI ska ersätta eller komplettera mänskligt arbete. Att vara först med ”superintelligens” (vad det nu innebär) är antagligen också en faktor. Men AI-utvecklingen handlar också om något mycket större – om oss som människor och allt innehåll vi skapar.
Hur intressant vore ett internet utan mänsklig kreativitet? Musik, böcker, konst, tidningar, film – allt detta är grunden för den digitala världen. AI-modellerna är byggda ovanpå mänsklig kreativitet och kunskap. Ändå är det ett växande problem att kreatörer som bidrar med innehåll knappt får betalt för sitt arbete, om något alls.
Från den ensamma konstnären till stora mediebolag – alla drabbas när AI-jättarna dammsuger nätet på innehåll, råvaran som föder deras modeller. Redan i dag finns tekniska möjligheter att exempelvis digitalisera skådespelare så att deras avatarer kan medverka i filmer. Men det är bara början.
Det handlar dock inte bara om pengar eller rättigheter. Kända personer kan figurera i videoklipp där de säger eller gör saker som aldrig har hänt. AI kan skriva jobbansökningar som sedan granskas och bedöms av en annan AI. Och vad händer när allt fler får sina sociala och emotionella behov tillfredsställda av AI-partners?
Använt på fel sätt riskerar AI att förstärka konflikter och försvåra mänskliga kontakter. Det är inte science fiction – det är en realitet som växer fram.
För att AI och internet ska gagna oss även i framtiden kan utvecklingen inte fortsätta i samma hjulspår. Men att ropa på mer lagstiftning är ingen lösning. Processerna är långsamma och resultaten riskerar att bli fyrkantiga – se bara på GDPR.
Det bästa vore om aktörerna – AI-jättarna på ena sidan och kreatörernas företrädare på den andra – kunde samlas kring en gemensam modell som fungerar och gemensamt ta ansvar för att lösa problemen, såväl dagens som morgondagens.
Alternativet? Ett internet dränkt i skräp och AI-genererad dynga – och ett samhälle där konflikterna bara växer.
Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och ordförande för Almega FutureTech.