Almegas tjänsteindikator för första kvartalet 2026

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den ligger två månader före SCB:s publicering av den faktiska tjänsteproduktionen och är en aktuell spegel av konjunkturläget i den privata tjänstesektorn som svarar för 52 procent av Sveriges BNP och 48 procent av sysselsättningen. Almega har publicerat tjänsteindikatorn varje kvartal sedan 2001.

Denna upplaga av tjänsteindikatorn har arbetats fram på Almega av Patrick Joyce och Staffan Johansson. Insamlingen av data avslutades den 16 mars 2026.

För ytterligare upplysningar om det ekonomiska läget i den privata tjänstesektorn kontakta:

Tillväxten i tjänstesektorn förstärks.  Det fjärde kvartalet var produk­tio­nen i den privata tjänstesektorn 3,3 procent högre än samma kvartal förra året. Tillväxten drivs av en ökad konsumtion bland hushållen och god efterfrågan på vissa företags­tjänster. Exporten av tjänster fortsätter att öka men långsammare än tidigare på grund av förstärkningen av kronan.

Informations- och kommunikationssektorn fortsätter att växa starkt. Det fjärde kvartalet var produktionen 7,8 procent högre än ett år tidigare. Det senaste året har utvecklingen varit starkast bland datakonsulter och programvaruutvecklare.

Läget börjar förbättras för de viktiga konsulttjänsterna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Det fjärde kvartalet var produktionen inom sektorn 2,9 procent högre än för ett år sedan.

Återhämtningen går långsammare för andra företagstjänster som personal­uthyr­ning, fastighetstjänster, resetjänster och andra kontorstjänster. Det fjärde kvartalet var produktionen inom sektorn 1,7 procent lägre än ett år tidigare. Efterfrågan inom personaluthyrning är fortfarande lägre än normalt men börjar återhämta sig efter två mycket svaga år. En viktig orsak är att uthyrningen av personal till industrin har ökat kraftigt.  

Jobben ökar stadigt i tjänstesektorn. På ett år har antalet anställda i den privata tjänstesektorn ökat med 21 300 personer. Hela nettoökningen av jobb i näringslivet beror på nya jobb i den privata tjänstesektorn. Almegas arbetsmarknads­indikator förutspår att jobben i tjänstesektorn fortsätter att öka även nästa kvartal.

Flest nya jobb skapas inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster. Där har antalet anställda ökat med 7 400 personer det senaste året. Av dessa nya jobb skapades 4 000 inom personaluthyrning och 1 600 inom säkerhetstjänster.

Inom information och kommunikation fortsätter dock antalet anställda att minska, trots en god tillväxt i produktionen. Det senaste året har antalet anställda minskat med 4 100 personer.

Minskningen av antalet jobb inom information och kommunikation beror sannolikt på strukturella förändringar. Produktionen inom sektorn har vuxit med 16 procent på två år men antalet anställda har minskat med fem procent.  Flest jobb har försvunnit inom förlagsbranschen men även inom datakonsulter och programvaru­utveckling har antalet anställda minskat trots ökad produktion. En fortsatt digitalisering och en ökad användning av AI är troligen viktiga förklaringar. Över 90 procent av företagen inom information och kommunikation använder AI-verktyg idag.

Priserna på tjänster ökar långsamt. Tjänste­företagens försäljningspriser till både företag och konsumenter ökade det fjärde kvartalet med 1,4 procent i årstakt och med 0,3 procent jämfört med kvartalet innan. Prisökningstakten hålls nere av fallande priser på informations- och kommunikationstjänster. Almegas prisindikator förutspår att priserna på tjänster kommer öka långsammare nästa kvartal.

Svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig. Det fjärde kvartalet ökade BNP med 2,1 procent i årstakt och med 0,5 procent säsongsrensat jämfört med kvartalet innan. Uppgången drivs främst av högre statlig konsumtion och ökade företags­investe­rin­gar i maskiner och inventarier.¹ Den preliminära BNP-indikatorn för januari visade dock en svagare utveckling.

Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för kommande produktionstillväxt i privat tjänstesektor

Kvartal ett 2010 till kvartal ett 2026

Uppgången i tjänstesektorn är ännu kraftigare.  Det fjärde kvartalet var produk­tio­nen i den privata tjänstesektorn 3,3 procent högre än samma kvartal förra året.² Uppgången drivs av en ökande hushållskonsumtion och en god efterfrågan på vissa företagstjänster. Exporten av tjänster fortsätter att öka men långsammare än tidigare på grund av förstärkningen av kronan.³ Det fjärde kvartalet var tjänsteexporten 0,8 procent högre i löpande priser än ett år tidigare. I fasta priser ökade dock tjänsteexporten mer eftersom exportpriserna fallit under året.⁴

Diagram 2: Diagram 2: Produktion inom privat tjänstesektor och industri, jan 2021 till jan 2026

Trend 2021=100

Bostadsbyggandet ökar men i långsam takt trots låga räntor och trots att hushållens köpkraft har förstärkts två år i rad.

Diagram 3: Inköpschefsindex för privata tjänster och industri, jan 2023 till feb 2026

Säsongsrensat

Tjänsteföretagens framtidsförväntningar har varit positiva sedan 2025 men i februari skedde en märkbar försämring på grund av minskad produktion och orderingång (se diagram 3). Det återstår att se om detta är tillfällig nedgång eller inte.⁵

Informations- och kommunikationssektorn har vuxit starkt i över två år. Det fjärde kvartalet var produktionen 7,8 procent högre än ett år tidigare. Tillväxten har varit starkast bland datakonsulter och programvaruutvecklare. Data­konsulterna är optimistiska och en stor del av dem räknar med stigande efterfrågan även framöver (se tabell 1).

Exporten av telekommunikationer och datatjänster fortsätter att öka. Det fjärde kvartalet var exporten 1,9 procent högre i löpande priser jämfört med samma kvartal förra året.⁶ Ökningen i fasta priser var dock större eftersom export­priserna på dessa tjänster föll under perioden.⁷

Diagram 4: Produktion inom information och kommunikation, kvartal ett 2023 till kvartal fyra 2025

Förändring årstakt, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Den svaga konjunkturen och låg efterfrågan från andra branscher har hållit nere efterfrågan på företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Nu börjar dock läget förbättras. Det fjärde kvartalet var produktionen inom sektorn 2,9 procent högre än för ett år sedan.

Diagram 5: Produktion bland konsulter inom juridik, ekonomi, teknik med mera, kvartal ett 2023 till kvartal fyra 2025

Förändring årstakt, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Exporten av affärstjänster fortsätter att öka. Det fjärde kvartalet var exporten 6,1 procent högre, i löpande priser, än ett år tidigare. Exportpriserna på dessa tjänster steg dock under perioden.⁸

Förväntningarna på framtiden blir allt bättre. Enligt Innovations­företagen räknar 60 procent av teknikkonsulterna, arkitekterna och industri/techkonsultföretagen med ökad orderingång det närmaste halvåret. Över hälften av företagen räknar även med att öka sin personalstyrka det närmaste halvåret med undantag för arkitekterna där anställningsplanerna är mer dämpade.⁹

Återhämtningen går långsammare för andra företagstjänster som personal­uthyrning, fastighetstjänster, resetjänster och andra kontorstjänster. Det fjärde kvartalet var produktionen inom sektorn 1,7 procent lägre än ett år tidigare. Efterfrågan inom personaluthyrning är fortfarande lägre än normalt men börjar återhämta sig efter två mycket svaga år.

Diagram 6: Produktion inom uthyrning och andra stödtjänster till företag, kvartal ett 2023 till kvartal fyra 2025

Förändring årstakt, fasta priser och kalenderkorrigerat, procent

Enligt siffror från Kompe­tens­­företagen, där majoriteten av bemanningsföretagen ingår, var omsättningen det fjärde kvartalet cirka fyra procent högre, i löpande priser, än samma kvartal förra året. I fasta priser var omsättningen det fjärde kvartalet en knapp procent högre än ett år tidigare. Efterfrågan på uthyrd personal är fortfarande lägre än normalt men betydligt bättre än tidigare kvartal.  Förbätt­ringen är störst inom branschens största yrkesområde, uthyrning till industrin.¹⁰ Ljusningen för bemannings­branschen är ett tecken på att läget börjar ljusna på arbetsmarknaden.

Inom partihandeln, som säljer till företag, har produktionen fallit tre år i rad men utvecklingen har vänt i år. Det fjärde kvartalet var produktionen 3,3 procent högre än samma kvartal förra året. Transportsektorn fortsätter att utvecklas svagt. Det fjärde kvartalet var produktionen i sektorn 0,1 procent lägre än ett år tidigare.¹¹

Tabell 1: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till företag. Förväntningar tre månader framåt, nov 2025 och feb 2026

Nettotal, säsongsrensat

Hushållens realinkomster har stigit två år i rad och väntas fortsätta att stiga i år. Deras förtroende för ekonomin ökar men är fortfarande lägre än normalt.¹² Hushållens konsumtion har börjat ta fart och det fjärde kvartalet var den 2,4 procent högre än ett år tidigare.¹³

Den ökande konsumtionen ger ordentlig draghjälp till detaljhandeln vars omsättning ökat fem kvartal i rad. Det fjärde kvartalet var omsättningen inom detaljhandeln 5,2 procent högre än för ett år sedan.¹⁴ Företagen inom detaljhandeln är fortsatt opti­mistiska och en majoritet väntar sig ökad försäljning framöver. Även motor­handeln utvecklas bra. Det fjärde kvartalet var omsätt­ningen 5,4 procent högre än samma kvartal förra året.

Hotell- och restaurangbranschen har de senaste två åren pressats av stigande kostnader och låg efterfrågan. Ökningen av hushållens konsumtion ger dock draghjälp till branschen.  Det fjärde kvartalet var produktionen inom hotell- och restaurang 3,2 procent högre än ett år tidigare. Framtidsförväntningarna är positiva i branschen och en stor del av företagen räknar med ökande försäljning framöver.

Tabell 2: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till hushåll. Förväntningar tre månader framåt, nov 2025 och feb 2026

Nettotal, säsongsrensat

Personliga tjänster och kultur och nöjen har utvecklats svagt en längre tid men även här har läget förbättrats.¹⁵ Det tredje kvartalet var produktionen 1,0 procent högre än samma kvartal förra året.

Privat produktion av offentligt finansierade välfärdstjänster följer inte konjunkturen utan beror av demografi och politiska prioriteringar. Inom privat utförd utbildning steg produktionen det tredje kvartalet med 10,2 procent i årstakt efter en lika kraftig nedgång förra året.¹⁶

Diagram 7: Produktion inom privat utförd sjukvård och omsorg, kvartal ett 2023 till kvartal fyra 2025

Förändring årstakt, fasta priser kalenderkorrigerat, procent

Produktionen av privat utförd sjukvård och omsorg har slutat att växa. Det fjärde kvartalet var produktionen 0,4 procent lägre än samma kvartal året innan.¹⁷

Antalet konkurser i tjänstesektorn har varit ovanligt högt de senaste två åren. Trots att konjunkturen vänt uppåt har inte konkurserna blivit färre. Under 2025 gick 7 378 tjänsteföretag i konkurs, vilket var 94 fler än året innan. De tjänsteföretag som gick i konkurs 2025 hade dock färre anställda än de företag som gick i konkurs året innan.¹⁸

Diagram 8: Konkurser i tjänstebranscher, jan 2023 till feb 2026

Arbetsmarknaden har denna gång svarat snabbare på vändningen i konjunkturen än vanligt. Konjunkturen i tjänstesektorn vände upp under det andra kvartalet 2025 och redan det tredje kvartalet började antalet jobb att öka. Tillväxten av jobb har fortsatt. Det fjärde kvartalet var antalet jobb i den privata tjänste­sektorn 21 300 – eller 0,8 procent – fler än ett år tidigare. Mer än hela nettoökningen av antalet anställda i näringslivet det senaste året har skett i tjänstesektorn.¹⁹

Almegas arbets­mark­nads­indikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli fler även nästa kvartal.

Diagram 9: Almegas indikator för sysselsättningstillväxten i privat tjänstesektor

Kvartal ett 2010 till kvartal ett 2026

Sysselsättningen har ökat i nästan alla tjänstebranscher. Flest nya jobb har skapats inom personaluthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster till företag. På ett år har antalet anställda ökat med 7 400 personer, eller 2,4 procent. Inom personal­uthyrning och rekrytering har antalet anställda ökat med 4 000, eller 3,4 procent, det senaste året efter att ha minskat under två års tid. Inom bevakning och säkerhet fortsätter antalet anställda att växa. På ett år har de blivit drygt 1 600 fler. En ökning med 5,4 procent.

I de viktiga konsultbranscherna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 3 800 personer eller 1,1 procent. Huvuddelen av de nya jobben, 3 100, har skapats bland tekniska konsulter och arkitekter.

Tabell 3: Anställda inom privata tjänstesektor fjärde kvartalet 2025 jämfört med tredje kvartalet 2024

Förändring i antal och procent

Inom information och kommunikation fortsätter däremot antalet jobb att minska trots en mycket god tillväxt i sektorn. Det fjärde kvartalet minskade antalet anställda med 4 100 personer, eller 1,7 procent, jämfört med samma kvartal förra året. Den största minskningen skedde inom förlagsbranschen där antalet anställda minskade med 2 900 personer, eller 7,4 procent, det senaste året. Även bland datakonsulter minskade antalet anställda med 500 personer eller 0,3 procent.

Minskningen av antalet jobb inom sektorn trots god produktionstillväxt beror sannolikt på strukturella förändringar. Produktionen inom informations- och kommunikationssektorn har vuxit med sammanlagt 16 procent de senaste två åren men antalet anställda har minskat med fem procent under samma period.  Den största nedgången i antalet anställda har skett inom förlagsbranschen där ökad digitalisering och övergång från fysiska böcker till ljudböcker har minskat personalbehovet.²⁰ Bland datakonsulter och programvaru­utveckling har antalet anställda minskat med 2,4 procent på två år trots en god produktionstillväxt. Orsakerna till detta är inte tydliga men en stor del av arbetsuppgifterna inom branschen är högt exponerade mot AI-teknik och nästan alla företag använder AI-verktyg i sin verksamhet.²¹

Den ökande hushållskonsumtionen skapar nya jobb inom både besöksnäringen och handeln. Inom hotell och restaurang var antalet jobb det fjärde kvartalet 6 200, eller 2,8 procent, fler än samma kvartal förra året. Antalet jobb i branschen har vuxit fyra kvartal i rad. Inom handeln har jobben slutat att minska. Det fjärde kvartalet var antalet anställda drygt 1 600 fler än samma kvartal ett år tidigare, en ökning med 0,3 procent.

Inom privat utförd vård och omsorg har antalet anställda blivit 3 100 fler på ett år medan antalet anställda inom utbildning minskat med 1 100 personer.

Det senaste halvåret har tjänsteföretagens anställnings­planer blivit mer positiva även om uppgången sker från en låg nivå.²²

Diagram 10: Tjänsteföretagens anställningsplaner tre månader framåt, jan 2022 till feb 2026

Nettotal säsongrensat

Anställningsplanerna skiljer sig mellan tjänstebranscherna. Tekniska konsulter har de mest positiva anställningsplanerna följt av datakonsulter som dock inte är lika optimistiska som tidigare. Inom arbets­för­medling och rekrytering räknar betydligt fler företag än tidigare med att nyanställa det närmaste kvartalet. 

Tabell 4: Antalet anställda i olika tjänstebranscher. Förväntningar tre månader framåt, kvartal tre 2025 och kvartal fyra 2025

Nettotal säsongsrensat, procent

År 2023 hade hälften av tjänsteföretagen brist på arbetskraft. Bristen på arbets­kraft minskade sedan kraftigt när arbetsmarknaden blev svagare. Förbättringen på arbetsmarknaden har lett till att bristen på arbetskraft har börjat öka något igen.

Det fjärde kvartalet hade 19 procent av tjänsteföretag brist på arbetskraft, en ökning med tre procentenheter sedan förra kvartalet. Bristen på arbetskraft är störst bland tekniska konsulter där hälften av företagen upplever en brist. Bland arkitektföretagen har bristen på arbetskraft fördubblats det senaste kvartalet

Tabell 5: Andel företag med brist på personal, kvartal tre 2025 och kvartal fyra 2025

Säsongrensat, procent

Trots att arbetsmarknaden blir bättre minskar antalet lediga jobb i tjänstesektorn. Det fjärde kvartalet var antalet lediga jobb 7 900 färre än för ett år sedan. De lediga jobben minskade mest inom information och kommunikation och handeln.

Tabell 6: Lediga jobb med omgående tillträde i tjänstesektorn kvartal fyra 2024 och 2025

Antal

Den tillväxt av jobb som pågått under en tid börjar nu även synas på arbetslösheten som sjunker. I februari var 507 000 personer arbetslösa vilket var 26 000 färre än i februari 2025. Den säsongs­rensade arbetslösheten i februari var 8,4 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter på ett år. Även antalet långtidsarbetslösa börjar att minska. I februari hade 219 300 personer varit arbets­lösa i minst sex månader, vilket var 3 300 färre än ett år tidigare.²³

Diagram 11: Arbetslösheten jan 2021 till feb 2026

Procent av arbetskraften (15 – 74 år), säsongsrensat

Antalet varsel om uppsägning i tjänstesektorn fortsätter också att. De senaste tolv månaderna har 38 100 personer varslats om uppsägning, vilket är elva procent färre än föregående tolv månader. Antalet varsel har minskat mest inom personal­uthyr­ning och andra stödtjänster till företag.²⁴

Almegajouren hjälper medlemmar med en rad ärenden inom arbetsgivarfrågor. Under de senaste tre månaderna har 13 procent av samtalen till jouren handlat om uppsäg­ningar, vilket är tre procentenheter mindre än under samma period förra året. Antalet samtal till jouren har dock ökat något.²⁵

Priserna på tjänster ökar långsamt. Tjänste­företagens försäljningspriser (TPI) – som omfattar både tjänster till företag och konsumenter – ökade det fjärde kvartalet med 1,4 procent i årstakt och med 0,3 procent jämfört med kvartalet innan. Almegas prisindikator förutspår att priserna på tjänster kommer öka långsammare nästa kvartal.

Diagram 12: Almegas prisindikator för kommande förändring av tjänstepriserna

Kvartal ett 2010 till kvartal ett 2026

Prisökningstakten dämpas av fallande priser på informations- och kommunikations­tjänster. Priserna på information- och kommunikationstjänster har fallit med 1,5 procent det senaste året. Nedgången beror på att priserna på tele­kommunikationer och förlagstjänster fallit det senaste året. Däremot har priserna på datakonsult­tjänster och informationstjänster stigit.

Priserna på hotell- och restaurang­tjänster föll det senaste kvartalet efter att ökat snabbt tidigare kvartal. Det fjärde kvartalet var priserna 3,3 procent högre än ett år tidigare.

Priserna på konsulttjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har ökat med 2,2 procent det senaste året. Priserna på arkitekttjänster ökar igen efter en lång period med svag efterfrågan.

Diagram 13: Tjänstebranschernas bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex
Kvartal ett 2022 till kvartal fyra 2025

Priserna inom personaluthyrning och andra stöd­tjänster till företag ökade det fjärde kvartalet med 3,6 procent i årstakt. Priserna har ökat mest för bevaknings- och säkerhetstjänster.

Tabell 7: Prisökningstakten inom tjänster samt deras bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex (TPI), kvartal fyra 2025

Procent

Diagram 14: Prisförväntningar i tjänstesektorn jan 2022 till feb 2026

Nettotal säsongrensat, procent

Tjänsteföretagens prisförväntningar har stabiliserat sig på den nivå som gällde innan inflationen började stiga kraftigt 2022.  Bland juridiska och ekonomiska konsulter och tekniska konsulter räknar en stor del av företagen med att höja sina priser i närtid medan transportföretagen inte gör det. Bland arkitekter räknar fler företag än tidigare med att kunna höja sina priser framöver.

Tabell 8: Tjänsteföretagens prisförväntningar nov 2025 och feb 2026

Nettotal säsongsrensat

Priserna på tjänster som säljs direkt till konsumenter i Sverige ökar snabbare än priserna på alla tjänster men prisökningen har dämpats. I december steg konsument­priserna på tjänster med 3,0 procent, vilket var 0,6 procentenheter långsammare än i oktober. Ökande boende­kostnader och stigande priser på hotell- och restaurang­tjänster förklarar hälften av prisökningen på tjänster.

Tabell 9: Ökning av priserna på tjänster i KPI okt till dec 2025, årstakt

Procent

De sammanvägda prisökningarna på både varor och tjänster är lägre. Räknar man bort effekten av sänkta räntor (KPIF) var inflations­takten 2,1 procent i december.²⁶

Almegas tjänsteindikator har tagits fram av Almega från och med år 2001 för att ge en indikation om vart konjunkturen i den privata tjänstesektorn är på väg på kort sikt.²⁷ Indikatorn ger information för att tidigt kunna förutspå vändpunkter i konjunkturen, inom både tjänstesektorn och Sveriges ekonomi, eftersom den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP.

Almegas tjänsteindikator täcker in cirka 90 procent av den privata tjänste­sektorns föräd­lings­värde och drygt 80 procent av dess sysselsättning.²⁸ Indikatorn bygger på en skattning av sambandet mellan tjänsteföretagens svar i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och utfallet för produk­tionstillväxten i den privata tjänste­sektorn enligt SCB:s tjänste­produk­tions­­index. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktions­utveckling och den faktiska utvecklingen av tjänste­produktionen per kvartal enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) tjänsteproduktions­index.

Tjänsteindikatorn är beräknad i indexform där värdet 100 anger genomsnittet för den period som den bygger på (skattningen är gjord på data från och med år 2005). Indexvärden över 100 anger en högre tillväxt än det historiska genomsnittet och index under 100 på det motsatta. Indikatorn anger också om tillväxten kan förväntas öka, vara oförändrad eller minska under det närmaste kvartalet. Indikatorn är ledande och ligger två till tre månader före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB.

Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­företagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och den privata tjänstesektorns sysselsättningsförändring enligt SCB:s statistik över anställningar. Arbetsmark­nads­indikatorn bygger dessutom på uppgifter om rekryteringsgraden i tjänstesektorn, som hämtas från SCB och uppdateras kvartalsvis. Indexvärdet 100 anger det historiska genom­snittet för indikatorn baserat på det skattade sambandet från och med år 2005.

Prisindikatorn bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­före­tagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och förändringen av försäljnings­priserna i den privata tjänstesektorns enligt SCB:s tjänste­pris­index. Värdet 100 anger den genomsnittliga prisökningstakten sedan 2006.