Debatt: ”Politiken försvårar företagande i kvinnodominerade branscher”
Sverige vill gärna se sig som ett föregångsland för jämställdhet, men när det gäller kvinnors företagande finns det anledning att vara självkritisk. Bara 29 procent av Sveriges företagare är kvinnor. Det är långt under EU-snittet och innebär att Sverige hamnar efter flera europeiska länder som Bulgarien, Polen och Grekland, länder som sällan lyfts fram som förebilder i jämställdhetsdebatten. Om vi menar allvar med att fler kvinnor ska starta och driva företag måste det bli en tydligare politisk prioritering, men då måste politiken också hänga ihop.
Välfärdsföretagande är en jämställdhetsfråga
I dag ser vi i stället hur allt fler politiska förslag riktas mot de sektorer där många kvinnliga företagare faktiskt verkar: skolan, vården och omsorgen. På vänsterkanten har motståndet mot privata välfärdsföretag länge varit en central ideologisk fråga. Vänsterpartiet vill stoppa vinstdrivande företag i välfärden. Socialdemokraterna driver återkommande förslag som begränsar valfriheten och gör det svårare för privata aktörer att etablera sig och utvecklas.
Mer anmärkningsvärt är att även Liberalerna anslutit sig till samma tankefigur. Ett parti som historiskt stått upp för valfrihet, entreprenörskap och företagsamhet vill nu förbjuda aktiebolagsdrivna friskolor. Det är lätt att få intrycket att vissa politiker ser företagande som något positivt, så länge det sker i rätt branscher.
Bakom varje verksamhet finns människor av kött och blod. Det är rektorn som efter många år i yrket såg hur undervisningen kunde bli bättre och vågade starta en egen skola. Det är läkaren som ville skapa större kontinuitet för patienterna och byggde upp en vårdcentral. De tog risker. De investerade sina besparingar. De skapade arbetstillfällen. De blev företagare. Och många av dem är kvinnor. Därför är debatten om välfärdsföretagande också en jämställdhetsfråga.
Politiken gör det svårare för kvinnor
Alltför ofta talar politiken om kvinnors företagande som något som ska främjas genom strategier, handlingsplaner och myndighetsuppdrag. Men det spelar ingen roll hur många rapporter som skrivs eller hur många utredningar som tillsätts om politiken samtidigt gör det svårare att driva företag i de branscher där kvinnor redan är entreprenörer. Då riskerar ambitionerna att reduceras till symbolpolitik.
För samtidigt som man talar om vikten av fler kvinnliga entreprenörer skapar man större osäkerhet för dem som redan finns. Nya regler, återkommande utspel och förslag om begränsningar skickar en tydlig signal till den som funderar på att starta verksamhet inom skola, vård eller omsorg. Det är svårt att förstå hur det ska leda till fler kvinnliga företagare.
Ovärdigt ett land som Sverige
I dag är det bara Rumänien, Slovenien, Irland, Slovakien och Serbien som har en lägre andel kvinnliga företagare än Sverige. Vi befinner oss alltså redan i bottenskiktet i Europa. Om politiken fortsätter att göra det svårare att starta och driva företag i de sektorer där kvinnor faktiskt väljer att bli entreprenörer riskerar vi att hamna bakom även dessa länder.
Men det behöver inte bli så. Sverige har alla förutsättningar att vara ett av Europas bästa länder för kvinnor som vill starta och driva företag. Då måste politiken börja uppmuntra entreprenörskap där kvinnor faktiskt finns.
