Almega räknar med en historiskt sett långdragen återhämtning i svensk ekonomi, och prognosen för Sveriges BNP-ökning ligger kvar kring 2 procent per år för 2014-2015.
Det är främst hushållen som beräknas bidra till ökad tillväxt, trots att deras sparande i år ligger kvar på de senaste årens höga nivåer. Hushållens konsumtion väntas i år öka lika mycket som deras realinkomstökning, dvs. med 2,6 procent. Övriga delar av Sveriges BNP bedöms bidra i mindre grad till BNP-ökningen. Uppgången för Sveriges export och investeringar bedöms bli trög i ett historiskt perspektiv.
Jämfört med Almegas höstprognos har tillväxten justerats upp för ett fåtal länder, men också ned för vissa, främst för flera nya tillväxtekonomier, till exempel Brasilien och Indien och även för Ryssland. Den globala tillväxten väntas ändå gradvis återvinna styrka och i år nå upp till den ökningstakt som i snitt rådde innan finanskrisen, 3,4 procent.
Mot bakgrund av den relativt måttliga ökning av Sveriges BNP som Almega räknar med för i år och nästa år bedöms sysselsättningen öka i något mindre omfattning i år jämfört med förra året. Företagen bedöms fortsätta att anpassa antalet anställda efter förmågan att hålla uppe produktionen per sysselsatt, detta för att motverka en försämring av produktiviteten och att drabbas av stigande kostnader per producerad enhet.
Almega räknar med att Sveriges inflation i år, för andra året i rad, kommer att hamna på 0 procent i genomsnitt. Den historiskt långsamma återhämtningen i både Sverige och omvärlden har pressat ned inflationen i många länder. Fortfarande bedrivs en expansiv penningpolitik i flera länder, med målet att få efterfrågan och inflationen att återhämta sig.
Sveriges produktionsnivå per capita ligger än så länge lägre än där flertalet länder normalt har legat lika många år efter tidigare finanskriser, enligt en studie av IMF. Enligt studien har länder i genomsnitt legat cirka 9 procent under den nivå som produktionen per invånare hade legat på i dag om tillväxtens trend hade fortsatt som innan krisen. Så här långt efter den senaste finanskrisens start 2008 ligger Sveriges BNP per capita på motsvarande 16 procent under trendnivån. Det hör sannolikt samman med att Sverige är ett så exportberoende land och därmed drabbats extra hårt av finanskrisens effekter på omvärldens efterfrågan. Utvecklingen för Sveriges export liknar exportutvecklingen för länder som drabbats hårdast av tidigare finanskriser, enligt IMF. I ett särskilt avsnitt i den här rapporten har Almega studerat finanskrisens effekter på exporten, både för Sverige och för våra närmaste grannländer. Där framkommer att Sverige och Finlands export drabbats extra hårt i samband med krisen 2008-2009.
Att Sveriges export nu ligger så långt under den nivå som hade varit fallet om trenden innan krisen hade fortgått, innebär att det kommer krävas ett kraftigt uppsving för exporten för att återhämta det stora tappet från finanskrisen. För att åstadkomma ett kraftigare uppsving krävs både en starkare efterfrågan från utlandet och en starkare internationell konkurrenskraft. Detta för att återvinna exportmarknadsandelar och få bättre fart på exporten.
Finanskrisen har också lett till att många länder tappat potentiell tillväxt och konkurrenskraft. För att återvinna tillväxt krävs också strukturella åtgärder som skulle förbättra länders tillväxtförmåga. Det kan till exempel handla om att öka investeringar i modernare teknik, nya tjänsteinnovationer, effektivare arbetsorganisation och arbetsledning. Men även ökad utbildningsnivå och större tillgång till högkvalificerad arbetskraft som bidrar till att återvinna en högre produktivitetstillväxt och konkurrenskraft.