I EU-kommissionens beslut från 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet drift hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg beskrivs hur trafiken på det europeiska järnvägsnätet ska hanteras. Bland annat anges för den berörda personalen de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet som krävs.Här diskuteras frågan om arbetsspråk och utbildning för lokförare och annan ombordpersonal i internationell gränsöverskridande järnvägstrafik.

1. CER:s projekt

CER har i flera år drivit ett projekt om ett harmoniserat järnvägsspråk för förare, där även Banverket (Kent-Erik Hytter) deltagit. När det gäller järnvägsspråk för förare som kör över gränser finns exempel från Eurostar, Thalys, SNCB, Öresundstrafiken med flera.
Gruppen utgick ifrån den grundläggande situationen med kontakten föraren – tågtrafikledningen. Man nådde en överenskommelse kring strukturerade meddelanden och deras innehåll. Gruppen har också arbetat med översättningar av meddelandena till andra språk med samma innebörd.
Gruppen har tagit fram en lista med meddelanden för olika typer av situationer, ett förslag till numrering av meddelanden och för strukturen. Dessutom har gruppen diskuterat strukturen för själva dialogen mellan förare och tågledning.

a. Lista över situationstyper
Signalling
Infrastructure defects and obstacles

b. Proposal for numbering of messages
Exampel: 1 = speed restriction, 2 = signalling defect, 0 = without national information
c. Structure of the messages
Train identification
Geografphic position (signal km etc)
The status of the problem
Information from the driver.
Answer from the train control unit
Confirmation
d. Structure of the dialogue between driver and infrastructure
Initiative
Communication Protocol
Communication Leader
 

Kvarstående arbete
a. att identifiera de meddelanden som relateras till de identifierade kritiska situationerna i EU:s olika språk
b. att omdefiniera några aspekter
c. att få stöd från språk- och terminologiexperter
d. att sätta upp undergrupper baserade på liknande språk
e. att utveckla ett numreringssystem för meddelanden
f. att förekomma sociala konsekvenser
e. hur organisera det fortsatta arbetet och vilka som ska delta
f. att diskutera de 30 meddelande som skulle vara gemensamma meddelanden från föraren till tågledningen och vice versa (förslag från SNCF)
g. att få möjlighet till medel från EU för att finansiera en djupare studie
Synpunkter till Trafikverket juni 2010 (Almega/Tågoperatörerna)

1. Arbetet med att ta fram systemet för formella meddelanden mellan lokförare och tågtrafikledning som diskuteras i arbetspappret från ERA bör inledas och vara klart innan något förslag går från ERA till kommissionen.
2. a. Det finns krav på generell språkutbildning och eftersom den europeiska referensramen för språk som tagits fram av Europarådet används brett inom EU, kan det förslaget stödjas.
2. b. Däremot finns det inte några uppställda krav på hur järnvägsföretagens språkutbildning ska se ut och vilka termer i olika språk som kommer att användas. Det är ut säkerhetssynpunkt oundgängligt att de termer som används uppfattas på samma sätt av lokförare och tågtrafikledning.
Järnvägstrafiken Sverige – Norge kommer att studeras av ERA och Transportstyrelsen.
CER deltar i arbetet inom ERA Working Party Vocational Competences.

2. Kraven i TSD Drift

1. Regelbok
Förarens regelbok ska upprättas av järnvägsföretaget på det arbetsspråk som ifrågavarande infrastrukturförvaltare använder.
2. Linjebok
Linjeboken skall sammanställas antingen på en medlemsstats språk som väljs av järnvägsföretaget eller på det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren.
3. Säkerhetsrelaterad kommunikation
Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser. Det språk som används skall vara det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda linjesträckan.
4. Språklig kompetens
Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget skall se till att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i TSD Drift.
I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, skall lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.
De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar eller i nödsituationer, skall ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.
Ur säkerhetssynpunkt krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens språk:
— Som ett minimikrav skall detta innebära att föraren är kapabel att sända och förstå alla de meddelanden som anges i bilaga C till denna TSD,
— kommunicera effektivt i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer,
— fylla i de blanketter som krävs i samband med användning av blankettsamlingen.
Andra medlemmar av tågpersonalen vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, skall som ett minimikrav, vara kapabla att sända och förstå information som rör tåget och dess driftstatus.
Vägledning angående tillämpliga kompetensnivåer finns i bilaga E (i bilagan). Kunskapsnivån för förare skall vara minst nivå 3.
— Kan hantera praktiska situationer som inbegriper vissa oförutsedda detaljer
— Kan beskriva
— Kan föra ett enkelt samtal
Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget skall vara minst nivå 2.
— Kan hantera enkla praktiska situationer
— Kan ställa frågor
— Kan svara på frågor
5. Utbildningsbehov
Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren skall genomföra en analys av utbildningsbehoven för deras respektive berörda personal.
I denna analys skall såväl omfattning som komplexitet beaktas och hänsyn skall tas till de risker som är förbundna med framförandet av tåg på TEN, särskilt sådana risker som har en koppling till människans förmåga och begränsningar (mänskliga faktorer) och som kan uppstå till följd av
----
— skillnader i fråga om det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltarens personal.

6. Ordlista med järnvägstermer
Järnvägsföretaget skall upprätta en ordlista med järnvägstermer för varje nät som dess tåg trafikerar. Den skall innehålla vanligen förekommande termer på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.
Ordlistan skall bestå av följande två delar:
— En tematisk ordlista.
— En alfabetisk ordlista.

7. Beskrivande diagram över rullande materiel
Om järnvägsföretaget anser att det skulle vara till nytta ur driftsynpunkt skall ett beskrivande diagram över den rullande materiel som används upprättas…. Den skall innehålla vanligt förekommande benämningar, på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.
3.4. Beskrivning av infrastrukturanläggningar
Om järnvägsföretaget anser att det skulle vara till nytta ur driftsynpunkt skall en beskrivning av infrastrukturanläggningarna (spår, kraftförsörjningssystem etc.) upprättas för den linjesträcka som trafikeras.
Den skall innehålla vanligt förekommande benämningar, på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.

3. Transportstyrelsens arbete med språkfrågan
Transportstyrelsen har avsatt en handläggare för att djupare belysa frågan om språkkrav.

4. Danska Trafikstyrelsen
Danska Trafikstyrelsen gjorde 2009 en studie kring hur tyska respektive svenska hanteras i den gränsöverskridande trafiken mellan Tyskland - Danmark respektive Sverige – Danmark. Språket bestäms av infrastrukturförvaltaren. För att generellt öka konkurrensen och tillgången till spårnätet har Banedanmark utarbetat förslag till att använda flera språk inom den danska järnvägen. På kort sikt användningen av tyska i Syddanmark och svenska i östra Danmark, samt användningen av engelska som ett generellt andra språk på hela spårnätet på lång sikt, i samband med utbyte av det danska signalsystemet mot ERTMS.

Tyska kan användas i Danmark till Padborg, där också tågledningspersonalen talar tyska.
I Öresundstrafiken finns åtskilliga svenska lokförare som kan köra hela sträckningen upp till Helsingör. För dem definieras fasta kommunikationsprinciper för till exempel hur siffror ska uttalas, och det finns begränsningar för lokförarens bestämmelserätt i oklara trafiksituationer.
Trafikstyrelsen har undersökt hur främmande språk används i andra länder som Schweiz och i Belgien.

Den belgiska modellen innebär att kommunikationen mellan trafikledningen och och lokföraren ska ske på det språk som talas där lokomotivet befinner sig och där trafikstyrningen sker.
Den schweiziska modellen innebär att trafikledningen och lokföraren använder sit eget språk, som talas långsamt och tydligt utan slanguttryck.
Öresundsmodellen kombinerar modell 1 och 2. Lokföraren och trafikledningen kommunicerar på sitt eget språk, men fraser som berör säkerheten ska uttalas på det språk där tåget befinner sig.

Lokförare i Danmark och Belgien ska leva upp till EU-direktivets språknivå 3, som harmonierar med EU direktivets kommande krav på språkkunskap (B 1).
I Schweiz räcker det med nivå ett, som innebär att kommunikationen kan ske med hjälp av bestämda begrepp.
Om ett språkligt budskap inte skulle bli förstått, och det har säkerhetsmässiga konsekvenser, krävs i varje enskilt fall att tåget stannas. Det får dock konsekvenser för tågdriften.
Lokförarnas språkkompetenser hanteras också olika. I Danmark/Sverige genomförs en två dagar lång språkkurs som fortbildning. I Schweiz har man genomfört en språktest för lokförare i språkgränsöverskridande trafik. I Belgien genomföres språktest i förbindelse med lokförarutbildningen, och efter behov sättas utökad språkundervisning in. Språkkompetensen testas löpande.