Direktiv 2004/40/EG om elektromagnetiska fält bygger på det allmänna direktivet om arbetarskydd, direktiv 89/391.
2008 beslöt EU genom direktiv 2008/46/EG att den nationella implementeringen av direktiv 2004/40/EC skjuts upp till den 30 april 2012.
Fram till dess kommer direktivet att revideras. Framför allt handlar det om en översyn av gränsvärden mot bakgrund av nya rekommendationer från den internationella strålskyddskommissionen, ICNIRP, och världshälsoorganisationen, WHO. Man vill bland annat införa nya krav för frekvensområdet 0 – 100 kHz, som direkt påverkar järnvägens elsystem som har en frekvens på 16 2/3 Hz.
EU-kommissionen har haft ett första offentligt samråd lanserat den 6 juli 2009 om en möjlig revidering av direktivet. På detta har CER lämnat svar (se bilaga 2).
I oktober 2009 hölls en expertkonferens i Umeå om EMF (Electro Magnetic Fields) i samband med det svenska ordförandeskapet i EU.
Nu återkommer kommissionen med sitt andra samråd med de sociala parterna.

Det andra samrådet inleds med en sammanfattning av de svar som inkommit på det första samrådet. Kommissionen drar slutsatsen att vare sig arbetsgivare eller arbetstagare är nöjda med det nuvarande direktivet, men från olika utgångspunkter. En majoritet av de sociala parterna är dock för ett direktiv med förbättringar som bland annat rör införandet av praktiskt användbara gränsvärden, riktlinjer för utvärdering av risker och utvärdering/beräkning av nivåer. På så sätt skulle en högre grad av harmonisering kunna uppnås inom EU när det gäller att skydda arbetare för magnetfält och samtidigt förenkla för arbetsgivarna.

Kommissionen kommer att föreslå ändringar i direktiv 2004/40 som innebär
- att det täcker alla sektorer (oförändrat)
- att det innehåller en ny uppsättning definitioner för negativa hälsoeffekter (art. 2)
- att det innehåller ett reviderat system för gränsvärden som skiljer sig från de nuvarande gränsvärdena och nya värden för frekvensområdet 0 – 100 kHz (påverkar artiklarna 2 och 3 samt bilagorna till direktivet)
- att det föreslår en mer sammanhållen mekanism för att underlätta mätningar och beräkningar (art. 3.3) och ge riktlinjer för hur man ska ta hänsyn till osäkerhet i mätningarna.
- att det försöker säkerställa att ett enklare men mer effektivt system för riskutvärdering tas fram för att underlätta utvärderingsarbete men också minska bördorna på små och medelstora företag (art.4)
- att det vill skapa flexibilitet genom att föreslå ett kontrollerat ramverk för begränsade avvikelser (nytt)
- att det föreslår en grund för medicinsk övervakning (art. 8)
- att det särskilt ska ta hänsyn till särskilda fall som medicinsk utrustning som nyttjar magnetfält och
- att det ska skapa möjligheter för icke-bindande åtgärder.

När det gäller olika frekvensnivåer vill kommissionen bibehålla det som sägs i direktivet för frekvenser över 100 kHz. Däremot när det gäller frekvenser från 0 - 100 kHz hänvisar kommissionen till ICNIRP, den internationella strålskyddskommissionen och föreslår fyra zoner.

Zon 0 (blå zonen). Här är situationen likvärdig med vad som gäller för allmänheten. Inga särskilda åtgärder.

Zon 1 (gröna zonen). Här ligger nivåerna under de nivåer som föreslagits av ICNIRP 2009 för frekvenser upp till 100 kHz. Här är det inga hälso- eller säkerhetsproblem. Att informera anställa är tillräckligt utom för frekvenser lika med eller lägre än 1 Hz när människan kan få svindel eller råka ut för illamående. Då ska åtgärderna i zon 2 tillämpas.

Zon 2 (gula zonen). Här ligger påverkningen mellan de värden som föreslås i ICNIRP från 2009 och de värden som gäller för zon 3. Inga skadliga hälsoproblem är förväntade men nivån kan påverka arbetares säkerhet eller möjlighet att utföra ett kvalitativt gott arbete på grund av bildandet av fosfener (ljusblixtar för ögonen).
Åtgärder här kan innehålla information, särskild utbildning och medvetandegörande, etikettering och begränsad tillgång till berörda arbetsplatser.

Zon 3 (röda zonen). Här överstiger påverkan de idag accepterade värdena föreslagna av ICNIRP och IEEE för frekvenser över 100 kHz. I den zonen ska det inte vara möjligt att vistas. Om tillträde ändå krävs, skall det vara under strikt kontrollerade former och aldrig som rutin.

Frågor till de sociala parterna:
1. De ska inge till kommissionen synpunkter eller rekommendationer
2. De ska informera kommissionen om alternativa lösningar särskild för hur man ska hantera gränsvärden inom frekvensområdet 0 – 100 kHz. Även för sätt att skapa och konkretisera införandet av vettigt och effektivt arbetarskydd för dem som utsätts för elektromagnetiska fält i sitt arbete. Alternativa lösningar för högre frekvenser, från 100 kHz till 300 GHZ är också välkomna.
3. Där det är tillämpbart, ska de sociala parterna peka på sin vilja att gå in i förhandlingar mot bakgrund av de förslaget enligt artiklarna 154(4) och 155 i fördraget.

CER:s ståndpunkt, juli 2010
CER would underline that directive 2004/40/EC provides a necessary and sufficient normative base for the health and safety protection of workers exposed to electromagnetic fields. The structure and the main parts of the current directive should be conserved. CER would also like to underline that a normative text should not integrate non-normative parts.
Concerning the health effects, which should be defined more clearly, CER supports a very restrictive attitude. Transitional health effects such as nausea and vertigo have a very strong subjective component. Integrate these "inconveniences" in the definition of negative health effects caused by EMF, would reduce the precision of the evaluation process. There is no medical diagnostic procedure, which would be able to connect these kinds of inconveniences clearly to an exposition to EMF. A high degree of uncertainty and fruitless discussion would be the consequence if the definition of "negative health effects" would cover a wide range of such very subjective symptoms.
Concerning the measurements and calculation of EMF-exposition, we welcome the intention of providing guidelines and tools for a pragmatic way to act. But we do not recommend integrating this kind of text into the directive. We think that the CENELEC standards, which are being developed by several working groups, would be the right place for publishing this kind of recommendations. They can be integrated into the informative annexes of these standards.
CER is convinced that the concept of defining exposure limit values should be kept. If the concept of action values needs to be replaced by a more complex, the ‘zoning’ system’ should not impose additional charges to the employers (like marking the different zones in the work area, etc.). As the workers need to be instructed about personal and organisation of protection measures, a zoning system has to be very easy to communicate.


Bakgrund

Föreskrifter och EU-direktivet

Direktivet i sin nuvarande form anger insatsvärden och gränsvärden (ögonblicksgränsvärden) för EMF vid olika frekvenser som bygger på ICNIRP:s ögonblicksvärden krav på arbetsgivaren att mäta, göra beräkningar, bedöma risker, tillhandahålla hälsokontroll etc. Direktivets gränsvärden baseras på säkerställda effekter på nervsystemet och på uppvärmning i hela eller delar av kroppen.
Risker & effekter vid överexponering är kramp, hjärtflimmer, påverkan på implantat. I direktivet anges tydligt att det inte omfattar långsiktiga effekter eller risker som uppstår vid beröring av strömförande ledare.
Gränsvärden för operatörer finns angivna i tabell i direktivet är t ex 500 mikrotesla vid 50 Hz och 30,7 mikrotesla vid 1000 Hz vilket är en tiondel av när det uppstår effekter i organismen.

För närvarande har vi i Sverige endast föreskrifter om högfrekventa elektromagnetiska fält, i frekvenser 3 MHz – 300 GHz. Vi har idag inga gränsvärden utan endast rekommendationer för lågfrekventa, magnetiska fält se Myndigheternas försiktighetsprincip.

Skador av elektromagnetisk strålning är ovanliga
Skador vid exponering för elektromagnetiska fält är mycket ovanliga. Det krävs mycket höga fält för att skador ska uppstå. Så starka fält finns vanligen bara vid mycket speciell utrustning till exempel mycket nära mikrovågstorkar, radarantenner, radio- och TV-sändare.
arbetsplatser där allmänheten har tillträde t.ex. kontor, är de elektromagnetiska fälten mycket långt under gränsvärdena.
Elektromagnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning.
De gränsvärden och insatsvärden som finns i EU:s direktiv om elektromagnetiska fält på arbetsplatser är satta så att negativ påverkan på det centrala nervsystemet och värmepåverkan inte ska ske. De är satta med en s.k. säkerhetsfaktor till den intensitet som ger denna påverkan och om gränsvärden inte överskrids anses det inte finnas någon risk för negativ påverkan på människor.

Effekter vid exponering
Vid exponering för elektromagnetiska fält kommer fälten att ge upphov till dels strömmar i kroppen och dels en uppvärmning av kroppen. Orsaken är att de elektromagnetiska fälten utanför kroppen får elektriska laddningar i kroppen att röra sig.
Elektriska laddningar som rör sig ger upphov till ström. Om denna ström blir tillräckligt hög så kan den påverka kroppens nervceller, i första hand nervceller i hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet. Det yttrar sig i nerv- och muskelryckningar. Detta sker för elektriska och magnetiska fält som har en frekvens lägre än cirka 10 miljoner Hz.
De första förnimbara effekterna vid exponering för fält vid dessa frekvenser är påverkan på centrala nervsystemet, i form av nerv- och muskelryckningar, samt ljusblixtar för ögonen.
För elektromagnetiska fält med en frekvens över 100 tusen Hz sker påverkan inte enbart genom ström utan även genom värme. Värmen kommer från den friktion som uppstår mellan molekylerna i kroppen då dessa rör sig på grund av fältens påverkan. För fält med frekvenser över 10 miljoner Hz sker påverkan enbart värmeeffekter.
De första förnimbara effekterna vid exponering för fält vid dessa frekvenser är en känsla av värme, obehag, ungefär som vid en lindrig feber.

Myndigheternas försiktighetsprincip
År 1996 gav fem svenska myndigheter, dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet ut en vägledning för beslutsfattare. Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.

Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats.

Myndigheterna rekommenderade då gemensamt att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.

Mot bakgrund av att det för närvarande saknas vetenskapligt underlag för att ange gränsvärden för lågfrekventa elektromagnetiska fält i syfte att skydda mot långsiktiga hälsoeffekter är Myndigheternas försiktighetsprincip den rekommendation som bäst svarar mot dagens kunskapsläge samt de rekommendationer som WHO och EU har om en ett nationellt förhållningssätt till införande av försiktighetsstrategi.

Försiktighetsstrategin innebär att det kan vara lämpligt med någon form av begränsning av exponering för lågfrekventa, lågintensiva magnetiska fält.

Bakgrunden är IARC:s klassificering och den vetenskapliga osäkerhet som råder om kronisk exponering för lågfrekventa, långintensiva magnetiska fält innebär en ökad risk för barnleukemi eller ej.

I juni 2002 redovisade IARC, International Agency for Research Cancer, sin klassificering av lågfrekventa elektromagnetiska fält och cancer. IARC har klassificerat lågfrekventa elektromagnetiska fält som möjligt cancerframkallande (klassifikation 2B, possibly carcinogenic).

"Möjligen carcinogen för människor" är den svagaste av de tre kategorierna "möjligen carcinogen för människor", "troligtvis carcinogen för människor" och "är carcinogen för människor" som används av IARC för att klassificera vetenskapliga bevis angående sådant som är potentiellt carcinogent.

Biologiska effekter

De eventuella biologiska effekterna av fält med låg styrka är dåligt kända.

De dominerande källorna till exponering för lågfrekventa magnetiska fält är kraftledningar, installationer och elektrisk utrustning. Samtidigt som fälten kan tänkas utgöra ett hot mot vår hälsa är det moderna samhället starkt beroende av elektricitet för att fungera. Det är därför ytterst väsentligt att såväl riskbedömning som skyddsåtgärder sker med kunskap och omdöme samt är väl genomtänkt.

 

Vilka är de typiska maximala exponeringsnivåerna i hemmet och i omgivningen?

Magnetisk flödestäthet i mikrotesla (μT)

Naturliga fält 70 (Jordens magnetiska fält)

Energi från elnätet (i hem som inte ligger nära kraftledningar) 0,2

Energi från elnätet (under stora kraftledningar) 20

Elektriska tåg och spårvagnar 50

(Arbetsmiljöverket. WHO:s Regionala Europakontor)

 

Elektromagnetisk strålning och effekter i järnvägsmiljön.

I avvaktan på forskningsresultat rekommenderar ansvariga myndigheter att försiktighetsprincipen tillämpas. Detta innebär att Trafikverket ska planera, projektera och bygga statens spåranläggningar så att magnetfälten begränsas.

• Om åtgärder som minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader ska Banverket sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses som normalt i den aktuella miljön.

• Vad gäller nya elektriska anläggningar ska Banverket redan vid planering sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Trafikverket ska öka kunskapen samt driva på utvecklingen av nya järnvägslösningar som reducerar magnetfälten

• Trafikverket ska kontinuerligt öka kunskapen om magnetfälten kring järnvägen genom att utföra mätningar och beräkningar.

• Trafikverket ska driva på utvecklingen av nya tekniska lösningar och nya sätt att utforma järnvägsanläggningen som leder till att ytterligare minska exponeringen av magnetfält från järnvägen.

Magnetiska fält

De magnetiska fälten bildas av de strömmar som matas till loket. Även de elektriska apparaterna inne i loket som exempelvis motorer ger upphov till fält. Dessa källor inne i loket avtar dock snabbt med avståndet (tredjepotensen av avståndet) varför det framförallt är lokföraren som utsätts för dessa fält. I hus som ligger nära ledningen har lokets fält avtagit så att det är den matande strömmen i räls, eller återledare, som alstrar det dominerande magnetfältet. Detta innebär att det bildas magnetfält vid spåret, inte endast när tåget passerar, utan också den tid som tåget matas via kontaktledningen. Spårets strömmatning är sektionerad med så kallade sugtransformatorer. Det är under tiden tåget går inom respektive sektion som det alstras starkast magnetfält vid spåret. Man kan således anta att detta magnetfält typiskt får en varaktighet på några minuter.
(Banverket)

Flera yrkeskategorier arbetar i elektromagnetisk strålning

Två av de yrkesutövare som idag utsätts för hälsorisker av att arbeta i elektromagnetiska fält är spårvagnsförare och lokförare. Andra yrken är

också utsatta. Undersökningar har visat att tågmästare utsätts för förhöjda nivåer under olika tider i sitt arbete under dagen.
(Motion till riksdagen 2002/03:A263 av Barbro Feltzing och Mona Jönsson (mp)

I Sverige rapporterade forskargruppen i Umeå (Hansson Mild m fl) för åtskilliga år sedan kromosomskador hos ställverksarbetare som exponerats för elektriska och magnetiska fält och gnisturladdningar. Umeågruppen har under senare år undersökt kromosomskador hos lokförare och även hos denna grupp funnit tecken på skador på det genetiska materialet. Kromosomskador kan leda till cancer och en epidemiologisk undersökning har visat att dödligheten i cancer är högre bland SJ-anställda än hos yrkesarbetande i allmänhet. En annan svensk studie har visat att risken att insjukna i kronisk lymfatisk leukemi är större hos lokförare än hos andra yrkesgrupper.

Lokförare tillhör de yrkesgrupper som är mest exponerade för magnetfält i Sverige. Medelvärdet under arbetsdagen kan variera mellan 2-15 μT med topp-värden överstigande 130 μT. Äldre RC2-lok har 4-5 ggr högre fält än moderna RC4- och RC6-lok.
(Elforsk)