De svenska marginalskatterna är ovanligt höga i en internationell jämförelse. Höga marginalskatter på arbete minskar människors drivkrafter att göra en extra insats på sitt jobb. Det lönar sig mindre att arbeta fler timmar eller ta på sig mer ansvar. Därmed förlorar också arbetsgivaren och samhället möjligheten att få ut mer arbete av dem som har värdefull utbildning och erfarenhet för sitt yrke.
Marginalskatten är den skatt en person betalar på en inkomstökning och är fortfarande mycket hög i Sverige, trots att värnskatten avskaffades 2020.
Personer som tjänar mer än 45 000 kronor i månaden betalar mellan 52 och 55 procent i skatt på en ökad inkomst. De får alltså behålla mindre än hälften av en löneökning.
De svenska marginalskatterna är ovanlig höga i en internationell jämförelse – näst högst inom OECD och långt över genomsnittet på 39 procent. Höga marginalskatter på arbete minskar människors drivkrafter att göra en extra insats på sitt jobb. Det lönar sig mindre att arbeta fler timmar eller ta på sig mer ansvar. Därmed förlorar också arbetsgivaren och samhället möjligheten att få ut mer arbete av dem som har värdefull utbildning och erfarenhet för sitt yrke.
De höga marginalskatterna gör det också mindre värt med utbildning, eftersom det inte lönar sig. Sverige är det land inom OECD där det lönar sig allra lägst att investera i en eftergymnasial utbildning – en stor anledning de höga marginalskatterna på arbete.
Sänkta marginalskatter är särskilt viktig för företagstjänster, som är den mest expansiva branschen inom tjänstesektorn med närmare 900 000 anställda.
Företagstjänster har fått en allt större vikt i svensk ekonomi, framför allt tack vare ökad efterfrågan på̊ tjänster som används inom övriga delar av ekonomin, och har bidragit till ökad tillväxt och sysselsättning i Sverige de senaste 25 åren. En stor del av dem inom kunskapsintensiva företag inom IT, teknik och forskning, som tillför innovationer och förbättrat tjänsteinnehåll i olika verksamheter, och bidrar mycket till förbättringen av näringslivets konkurrenskraft.
En stor andel av de anställda inom kunskapsintensiva företagstjänster betalar hög marginalskatt. Sju av tio civilingenjörer och sex av tio IT-utvecklare har en marginalskatt på 52,5 procent eller högre. Det innebär att de har lägre löner efter skatt än personer i motsvarande yrken i Sveriges konkurrentländer.
De höga marginalskatterna gör det alltså svårare för Sverige att kunna tävla om globala talanger och företagsetableringar.
Sänkta skatter på arbete är ett bra sätt att stimulera personer med värdefull utbildning och yrkeserfarenhet att arbeta mer och ta ytterligare ansvar i arbetet. Mer arbete inom kunskapsintensiva företagstjänster kommer att öka tillväxten inom branschen men också få spridningseffekter till övriga ekonomin.
En halvering av den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent skulle sänka den högsta svenska marginalskatten till 45,5 procent. Nivån på marginalskatten skulle fortfarande vara högre än OECD-genomsnittet men Sverige skulle ändå få en mer konkurrenskraftig marginalskatt än många av våra närmaste konkurrentländer till exempel Tyskland, Nederländerna, Danmark och Belgien. Och det skulle det få stora positiva sysselsättningseffekter. Bara i tjänstesektorn skulle en sådan sänkning skapa åtminstone 9 000 jobb.
