Fler utländska studenter kan säkra svensk tillväxt och välfärd

Sverige behöver bli mer internationellt attraktivt för studier och arbete. Det är nödvändigt för att den kunskapsintensiva tjänstesektorn ska kunna fortsätta växa och utvecklas, och på så sätt trygga svensk tillväxt och välfärd, menar tjänsteföretagens branschorganisation Almega.

Sverige behöver bli mer internationellt attraktivt för studier och arbete. Det är nödvändigt för att den kunskapsintensiva tjänstesektorn ska kunna fortsätta växa och utvecklas, och på så sätt trygga svensk tillväxt och välfärd, menar tjänsteföretagens branschorganisation Almega.

På tisdagen enades Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet kring nya harmoniserade regler som ska ge studenter och forskare från länder utanför EU bättre levnads- och arbetsvillkor när de kommer till ett EU-land. Detta välkomnas av Almega, samtidigt som man menar att det kan göras mer för att locka hit internationell kompetens.

– Kompetensbristen i många svenska företag akut och direkt tillväxthämmande, säger Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg. Det vore ett välkommet tillskott om tidigare utländska studenter började jobba här efter studierna. Men för det krävs en rejäl ambitionshöjning av politiken för internationalisering av den högre utbildningen.

Hösten 2014 hade Sverige endast 3 700 hitresta betalande studenter. De är efterfrågade inte minst som arbetskraft i exempelvis kunskapsintensiva arkitekt- och designkonsultföretag som har stora behov av internationell kompe­tens, eftersom de i växande utsträckning exporterar sina tjänster globalt och är allt mer internationellt konkurrens­utsatta.

– Tyvärr ser vi en nedslående utveckling både vad gäller svensk attraktionskraft och förmåga att etablera internationella studenter på arbetsmarknaden, säger Almegas utbildningspolitiske expert Fredrik Voltaire. Antalet studenter från länder utanför EES, har minskat sedan 2010, även om viss återhämtning skett. Färre än en av tio tidigare betalande tredje­landsstudenter etablerar sig på svensk arbetsmarknad efter studierna.

Almega påpekar att Sverige delvis redan har sådana villkor för tredjelandsstudenter och -forskare som man inom EU nu enats om; som exempelvis rätten att arbeta parallellt med studier och forskning, samt möjligheten för familjemedlemmar att flytta med och arbeta i det EU-land där studenten eller forskaren verkar. På andra områden vill Almega att Sverige ska gå längre, och föreslår därför:

1. Förändrat stipendiesystem med ökat fokus på att attrahera talanger och etablera dem på arbetsmarknaden. En etableringsbonus bör införas i stipendiesystemet.
2. Bättre villkor för studenter att etablera sig på arbetsmarknaden, det ska vara möjligt att stanna och söka jobb i 18 månader efter avslutade studier – jämfört med sex månader i dag och EU-uppgörelsen om nio.
3. Varudeklarera alla utbildningar vad gäller möjligheter till jobb, förekomst av samverkansrelationer med näringslivet, samt lärartäthet och andra mått på utbildningskvalitet och relevans.
4. Tydligare etableringsstöd till internationella studenter, med fokus på karriärrådgivning, utbildning i svenska etc.

I en kommande rapport konstaterar Almega att den växande globala utbildningsmarknaden innebär stora möjligheter till ökad utbildningsexport och minskade kompetensbrister, något som förutsätter ökad attraktionskraft och större förmåga att behålla internationella studenter på arbetsmarknaden. I rapporten föreslås en rad förändringar av högskole-, skatte- och migrationspolitiken.