Avtalen inom industrin illa anpassade för tjänstesektorn

Uppsägningar och ökat utanförskap riskerar bli följden av det industriavtal som slöts i måndags. För en fortsatt stark tjänstesektor, som är avgörande för svensk ekonomi, måste avtal kunna anpassas till den verklighet där de tillämpas.

Uppsägningar och ökat utanförskap riskerar bli följden av det industriavtal som slöts i måndags. För en fortsatt stark tjänstesektor, som är avgörande för svensk ekonomi, måste avtal kunna anpassas till den verklighet där de tillämpas.

De 3 procent i löneökningar som avtalet stipulerar ligger på en alldeles för hög nivå för tjänsteföretagen, där lönerna i regel utgör 75 procent av företagets omkostnader.

– Det är mycket bekymmersamt att industrins avtal kommit att hamna på så höga nivåer, säger Jonas Milton, vd Almega. För tjänstesektorns företag, med mycket hög lönekostnadsandel, ligger industrins avtalsnivåer alltför högt i rådande besvärliga konjunkturläge. För tjänsteföretagen gäller det att avtalen i högre grad måste knytas till de enskilda företagen och medarbetarens prestation.

Tjänstesektorn står för hälften av Sveriges samlade produktion och står för de största jobbökningarna. Men sektorn lyder också under andra premisser än industrin, bland annat i förhållande till den höga lönekostnadsandelen. När Almegas styrelse med representanter från skilda delar av tjänstesektorn möttes under tisdagen, uttrycktes en djup oro inför följderna av industriavtalet.

– En centralt styrd löneökning fungerar inte i tjänstesektorn, då olikheterna mellan företag och branscher är allt för stora, säger Jonas Milton. Företagsnära avtal fungerar bättre för både anställda och företag, och kan till och med göra så att sysselsättningen ökar.

För mer information:

Jonas Milton
vd Almega
Tel. 08-762 69 74
Mobil. 070-345 69 74