Almega: Kollektivavtal för ökad konkurrenskraft

Almega vill öka frihetsgraden i kollektivavtalen genom överenskommelser om ramvillkor, det centrala avtalet, som uppmuntrar lokala parter att anpassa innehållet efter förhållanden på arbetsplatsen. Målet är att lönebildningen ska vara företags- och medarbetarnära. Det betyder att de centrala avtalen på sikt inte ska innehålla normerande siffror, garantier eller lägstalöner.

Almega: Kollektivavtal för ökad konkurrenskraft

I samband med en träff med medlemsföretag i Göteborg presenterade tjänsteföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation Almega på torsdag sina krav inför vårens avtalsrörelse. Man betonade att kollektivavtalen måste ge handlingsmöjlighet att möta nya förutsättningar, samtidigt som individers drivkrafter stimuleras och goda prestationer belönas bättre.

– Göteborg är en region som tydligt ställer om från industri till tjänstesektor, säger Almegas vd Jonas Milton. Samtidigt läggs här i dag många varsel till följd av problem i fordonsindustrin. Allt hårdare konkurrens ställer höga krav. Därför behöver villkoren på arbetsmarknaden reformeras för såväl företag som medarbetare.

Den privata tjänstesektorn har länge varit Sveriges jobbmotor och sysselsätter i dag över två miljoner människor. Sektorn har svarat för drygt 80 procent av jobbtillväxten i svensk ekonomi, räknat från början av 1990-talet.

Almega vill öka frihetsgraden i kollektivavtalen genom att parterna träffar överenskommelse om ramvillkor, det centrala avtalet, som uppmuntrar lokala parter att anpassa innehållet efter förhållanden på arbetsplatsen. Målet är att lönebildningen ska vara företags- och medarbetarnära. Det betyder att de centrala avtalen på sikt inte ska innehålla normerande siffror, garantier eller lägstalöner.

– Det krävs inte minst för att alla tjänsteföretag ska kunna utvecklas, oavsett om de är verksamma på hemmamarknaden eller konkurrerar på en knivskarp internationell marknad. Kollektivavtalen kan, rätt utformade, ge viktiga konkurrensfördelar, säger Jonas Milton.

Vidare vill Almega få bort individgarantierna, som innebär att en del av utrymmet redan fördelats i det centrala avtalet. Avtalets siffersatta individgaranti vill man i stället ersätta med andra garantier som innebär att facket ges insyn och inflytande i den lokala löneprocessen och trygghet i hur företagen kommer att tillämpa avtalet.

– Dagens system innebär att lönehöjningar upp till individgarantin många gånger inte uppskattas som lönehöjning, utan som någon självklart och berättigat, säger Jonas Milton. Dessutom hindrar individgarantier företagen från att vilja investera i löneprocessen genom att en stor del av löneutrymmet redan är fördelat. De försvårar även jämställdhetsarbetet eftersom rådande lönerelationer konserveras.

Almega vill med dessa förändringar ge sina medlemsföretag drivkraft att investera i långsiktigt hållbara löneprocesser.