Almega: Inför skolplikt för invandrare utan grundskolebehörighet

Hälften av alla nyanlända invandrare till Sverige – 227 000 personer ­– har som mest grundskoleutbildning, visar en ny rapport från Almega. För att öka denna grupps anställningsbarhet och säkra kompetensförsörjningen i tjänstesektorn föreslås skolplikt för kortutbildade arbetslösa utlandsfödda.

Hälften av alla nyanlända invandrare till Sverige – 227 000 personer ­– har som mest grundskoleutbildning, visar en ny rapport från Almega. För att öka denna grupps anställningsbarhet och säkra kompetensförsörjningen i tjänstesektorn föreslås skolplikt för kortutbildade arbetslösa utlandsfödda.

Rapporten visar att de kortutbildade nyanlända invandrarnas sysselsättning föll till 35 procent efter finanskrisen och har inte återhämtat sig.

– Låg utbildningsnivå innebär självklart inte låg kognitiv förmåga, säger Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på Almega. Den låga utbildningsnivån bland många invandrare är snarare ett resultat av deras utvandringsländers bristande skolsystem. Genom att ställa krav på kortutbildade att ta större eget ansvar för sin utbildning ökar deras anställningsbarhet och påskyndar integreringsprocessen i Sverige.

I dag arbetar 87 procent av sysselsatta Asien- och Afrikafödda boende i Sverige i tjänstesektorn, i alla typer av arbeten. Samtidigt finns fortfarande rekryteringsbehov inom exempelvis omsorg, städ, facility och hemservice. Men också i dessa branscher krävs en baskompetens för att kunna konkurrera om jobben. Almega menar att skolplikt för vuxna invandrare som saknar grundskolebehörighet kan säkra kompetensförsörjningen i företag med rekryteringsbehov, samtidigt som det minskar utbildningsklyftorna.

OECD:s senaste PIAAC-undersökning visar att Sverige har störst gap i läsförståelse och räknefärdighet mellan inrikes och utrikes födda. I Australien är gapet en fjärdedel så stort. Även Kanada, Tyskland och andra länder har mindre utbildningsgap än i Sverige.

I Australien har en specialutbildning för kortutbildade med språk-, läsförståelse och matematik lett till att 60 procent gått vidare till arbete och studier. Resultatuppföljning av företag i ett valfrihetssystem har varit avgörande för framgångarna.

– En nationell komvux-peng som ger kortutbildade möjlighet att välja fritt bland utbildningsanordnare skulle ge en mer likvärdig tillgång till utbildning, säger Fredrik Voltaire, utbildningspolitisk expert på Almega. Utbildningen bör dock fortsätta utföras lokalt för att säkra näringslivskopplingen.

Läs eller ladda ned rapporten på almega.se