Yttrande över Försäkringskassans allmänna råd - ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Undertecknande organisationer vill lämna följande yttrande över Försäkringskassans förslag till ändring i RAR 2002:6.

Först och främst vill vi påtala den orimligt korta svarstid våra organisationer har fått för att bereda och lämna synpunkter på Försäkringskassans förslag.

Förslaget till ändringar av allmänna råden är en följd av RÅ 2009 ref 57 och RÅ 2010 ref 17 och Försäkringskassans egen rättslägesanalys av domarnas betydelse för rättstillämpningen.

Vi har tidigare anfört att RÅ 2009 ref 57 bör ifrågasättas ur flera perspektiv.

- Domen är ifrågasatt beträffande måltiden i KR 3909-10. Prövningsrätt har nu beviljats i högsta instans och en prövning borde avvaktas innan beslut tas av en ändring av allmänna råden.

- Domen kan medföra att assistsans i matsituationen aldrig beviljas som grundläggande behov om den sökande själv kan föra maten till munnen. Det lämnas inte utrymme för den grupp där andra orsaker medför att den sökande inte äter trots att den fysiska förmågan finns.

- Domen lämnar öppning för ett godtycke främst ifråga om differentieringen av integritetskänslighet - en fråga där den sökande naturligt sett ska ha tolkningsföreträde. Domen öppnar för alltför mycket subjektivitet för att kunna vara prejudicerande för en rättsäker tillämpning.

- Domen tillämpas även för prövningar enligt LSS, vilket innebär att många med sedan länge konstaterat omfattande behov, helt diskvalificeras för rätten till personlig assistans.

Försäkringskassans tolkning av rättspraxis stärker den nu pågående process som innebär att ett betydande antal assistansberättigade mister sin assistansersättning och medverkar till att undergräva assistanslagstiftningens grundsatser och intentioner. Även personer med stora funktionsnedsättningar i assistansreformens primära målgrupp kommer nu att i än större utsträckning falla utanför rätten till personlig assistans. Vi kan inte se att man i något annat sammanhang låter rättspraxis styra om lagens innebörd på motsvarande sätt!

Försäkringskassan föreskriver att allmänna rådet till 51 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB) om måltider ska upphöra. Vi förstår att Försäkringskassan anser att det är en naturlig konsekvens av nuvarande rättspraxis och Försäkringskassans rättlägesanalys och knappast något som vi i sak kommer att kunna påverka genom vårt remissvar. Men vi vill poängtera att vi inte instämmer i den här drastiskt förändrade tolkningen av grundläggande behov, där endast praktisk hjälp med själva intagandet av föda (som beräknat i tid endast utgör en del av hela matsituationen) medräknas. Vår uppfattning är att långt fler personer än i dag inte kommer att beviljas personlig assistans.

RÅ 2010 ref 17 ger för handen att aktiv tillsyn ska ingå i grundläggande behov. Försäkringskassan skriver i konsekvensanalysen att man tolkar domen som att tillsyn inte ska anses ingå i grundläggande behov. Vi antar att Försäkringskassan i själva verket konstaterar att allmän tillsyn inte ska ingå i grundläggande behov men likväl i övriga behov, vilket bör förtydligas. Likaså bör förtydligas att behov av aktiv tillsyn utgör ett grundläggande behov.

Stockholm 2011-06-30

Anita Fink, KFO

Cecilia Black, Föreningen JAG

Christer Ryder, PARO

Fredric Käll, bransch personlig assistans Vårdföretagarna

Hanna Kauppi, Assistansanordnarna och bransch personlig assistans KFS

Katarina Bergwall, STIL

Vilhelm Ekensteen, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)