Värnskatten och jämlikheten

Denna rapport är resultatet av ett uppdrag som Almega gett Fil. Dr Andreas Bergh vid Lunds universitet. Uppdraget har varit att belysa värnskattens fördelningspolitiska betydelse.

Ämnet av stor betydelse för tjänstesektorns framtida utveckling. Vi har idag ett skattesystem som byggdes upp under en tid då näringslivet helt dominerades av industriproduktion. Detta trots att Sverige idag är ett tjänstesamhälle i en globaliserad värld.

En hög beskattning av arbete är en sådan kvardröjande rest från gårdagen. Likaså de höga marginaleffekter som utmärker det svenska skattesystemet. Personalkostnadernas andel av tjänsteföretagens totala kostnader ligger runt 85 procent, betydligt högre än i industrin. Och i tjänsteföretaget är det medarbetaren och dennes kompetens som bildar stommen i den tjänst som företaget ska sälja. Den enskilde medarbetaren spelar huvudrollen i tjänsteföretaget . Då blir det ohållbart med ett skattesystem som straffar arbete och personlig utveckling. Värnskatten är kanske det tydligaste exemplet på hur höga marginaleffekter får en lönehöjning att tas upp av ökad skatt. Det är många i Sverige som är överens om att värnskatten är en skadlig skatt, den drar in ytterst lite till statskassan och den försvagar incitamenten till utbildning och utveckling i arbetslivet. Ändå är den kvar. Skälet, från politiskt håll, är att ett avskaffande av värnskatten skulle få negativa fördelningspolitiska effekter. Men stämmer detta verkligen?

I denna rapport utvärderas värnskatten som fördelningspolitiskt instrument. Dessutom föreslås ett antal tänkbara alternativ som skulle möjliggöra värnskattens avskaffande på ett fördelningspolitiskt neutralt sätt.

Analyser och förslag som framförs i denna rapport står författaren för själv. Almegas ståndpunkt är att de progressiva skatterna med värnskatten som främsta exempel är ett betydande hinder för den kunskapsintensiva tjänstesektorns utveckling och internationella konkurrenskraft.

 

Ladda ned rapporten (PDF)