Välfärdsskulden – investeringsbehov i skola och vårdlokaler

I denna rapport görs en beräkning av hur stora investeringar som kan behöva göras i offentligägda lokaler i skol- och vårdsektorn under tioårsperioden fram till 2024. Både skolor och sjukhus är på många håll i stort behov av om- och nybyggnad. Dels för att beståndet är ålderstiget och dels för att samhällets och medborgarnas krav utvecklats när det gäller alltifrån arbetsmiljö, energieffektivitet och patientsäkerhet.

De viktigaste resultaten i rapporten är:

  • Landstingen kommer att fram till 2024 behöva investera någonstans mellan 91 - 128 miljarder kronor för att möta behoven som följer av befolkningsökningen och förslitningen av befintliga lokaler.
  • Kommunerna kommer fram till 2024 behöva investera någonstans mellan 284 - 398 miljarder kronor för att möta behoven som följer av befolkningsökningen och förslitningen av befintliga lokaler.
  • Landstingens nuvarande investeringsplaner är i ganska hög grad kompatibla med de investeringsbehov vi beräknar.
  • Kommunernas nuvarande investeringsplaner täcker på sin höjd de investeringsbehov som följer av befolkningsökningen men de täcker inte alls förslitningen av beståndet. Även vid en generös beräkning av utgifterna för ny och ombyggnad måste kommunerna sannolikt flerdubbla sina investeringar i skollokaler.
  • En stor osäkerhet råder avseende privata investerares roll när det gäller både vård- och skollokaler. Enligt preliminära beräkningar äger privat kapital 10-tals procent av det totala beståndet vård- och skollokaler. Privata investerares nuvarande andel skulle kunna utökas vilket skulle innebära att de skulle kunna ta en ökad del av de investeringar som kommuner och landsting behöver göra. Samtidigt kan det motsatta inträffa. Privata investerare kan dra sig ur vilket kan spä på de kommunala- och landstingskommunala investeringsbehoven ytterligare. I extremfallet skulle investeringsbehoven för kommun och landsting kunna öka med tiotals procent utöver de beräkningar vi gjort.