Skatteavdrag på hushållsnära tjänster

Skapa marknad för hushållsnära tjänster - kartläggning av utländska erfarenheter.

Ladda hem rapporten (pdf)

Höga skattekilar på arbetsintensiv tjänsteproduktion gör att relativpriser på sådana tjänster ofta blir mycket höga. Policyinstrument som använts för att omvandla latent efterfrågan till effektiv har varit dels skatteavdrag eller närbesläktat, dels administrativa förenklingar genom servicecheckar.

Kartläggningen visar att sänkta relativpriser lett till högre efterfrågan. Det tyder på jordmån för ökad marknadsproduktion av hushållsnära tjänster. Högre efterfrågan har skapat jobb. Ibland är nya jobb som statistiken registrerar arbeten som troligen dessförinnan utförts svart. Men ofta handlar det om nya arbetstillfällen netto, varav många är heltidssysselsättningar.

En målsättning har varit att underlätta för hushåll med två heltidsarbetande att klara hem, arbete och familj. Härvidlag är erfarenheterna också positiva. Genom att köpa tjänster sparar hushållsmedlemmar tid som kan användas till ökad fritid och mer samvaro med familjen. Det höjer välfärden för berörda. Sparad tid kan också utnyttjas till ökat arbetsutbud. Hushållets förvärvsarbetande tillbringar mer av dygnets timmar med sin yrkesmässiga kompetens. Det innebär höjda inkomster och effektivare samhällsekonomisk arbetsfördelning. Det senare betyder mycket för att öka tillväxten.

Ett användarvänligt system bör vara enkelt att hantera. Franska modellens servicecheckar är lärorika förebilder. Ett nödvändigt villkor för att system skall lyckas är stabila och tydliga regler. Utvecklingen i Danmark uppvisar brister. Lagstiftningen har ändrats ofta. Det har skapat osäkerhet hos konsumenter och producenter. Somliga hushåll har troligen avstått från att börja använda systemet medan andra sannolikt undvikit steget från svart sektor till legal. Företag har tvekat att ge sig in på marknaderna vilket hämmat konkurrensen.

Köpare av hushållsnära tjänster vill känna stort förtroende för den individ som skall släppas in i huset. Hushåll kan välja mellan att anställa någon i egen regi eller köpa tjänster av företag. På denna punkt värderar hushållen friheten att själva bestämma mycket högt. I Frankrike tillåts hushåll välja mellan att själva anställa någon eller köpa tjänster av företag som hushållsmedlemmarnas arbetsgivare valt. Sistnämnda inskränkning i frihet att välja har franska hushåll inte uppskattat. Danmark tillåter endast köp via företag.

I finska modellen tillåts hushållen välja ifall dom vill anställa någon eller köpa tjänster av valfritt företag. Denna valfrihet är sannolikt en betydelsefull anledning till att finska systemet vunnit bred uppslutning hos allmänheten.

Ett viktigt mål är att laglig verksamhet skall tränga ut svart. Det tycks ha lyckats till del men långtifrån så mycket som många hoppats. I samtliga undersökta länder har modeller för att skapa nya legala marknader införts när det sedan länge funnits svart sektor. Köpare och säljare har där arbetat upp förtroliga, ofta mångåriga relationer. Sådant förtroende har ett positivt värde som hushåll är beredda att betala för. Undanträngning förefaller begränsad även när konsumentpriser i legal sektor är lägre än dom antas vara i svart. Val mellan att köpa tjänster svart eller legalt är inte enbart en fråga om att jämföra pris.