Skadliga skatteförslag hotar tillväxt och jobb

- tre röster om hur förslagen till förändrad entreprenörsbeskattning drabbar företag inom miljöteknik och medicinteknik

3:12

Förändringarna av 3:12-reglerna måste åter till ritbordet

Trots uttalad vilja att satsa på jobbskapande och näringsliv så ligger nu ett förslag på regeringens bord som riskerar dra undan mattan för mängder av småföretag. De föreslagna förändringarna av 3:12-regelverket kommer att drabba tjänstesektorn genom krångligare regler och ökat skattetryck.

Tjänsteföretagen bidrar till utvecklingen av nya lösningar för vården, av nya miljösnåla industriprodukter och till produktivitetsökning i hela näringslivet. Många företagare drivs av att ta fram nya innovationer och lösningar och att se nya tjänster och marknader växa fram. I tjänsteföretag föds nya affärsidéer och där skapas nya jobb.

Men det är också riskfyllt att starta företag och sällan ett självklart val. Många byter bort en trygg anställning mot ett liv som företagare utan att veta om idén ska bära sig. Om enskilda individer ska våga satsa på sina idéer så behöver dessa risker uppvägas av fördelar.

Utredningen om 3:12-reglerna hade från början det lovvärda uppdraget att lösa problem i generationsskiften. Efter regeringsskiftet 2014 adderades tilläggsuppdraget att minska möjligheterna till inkomstomvandling och att öka skatteuttagen på entreprenörer. Ett rimligt syfte med regelverket hade varit att för fåmansföretagare skapa en rimlig fördelning mellan avkastning av eget arbete och avkastning från anställdas arbete, alltså mellan inkomstskatt och kapitalinkomstskatt, men i förslaget som presenterades i slutet av förra året går inget sådant att skönja. Förslaget korrigerar den tidigare regeringens missgrepp, att införa en regel om att en anställd delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme. Det är positivt. Men sammantaget innebär tyvärr förslaget flera angrepp på näringslivsklimatet: att skatten höjs med fem procentenheter på kapitalinkomstbeskattade utdelningar, att regelverket blir än mer komplicerat och att den viktiga förenklingsregeln kraftigt begränsas. Totalt föreslås skattehöjningar för ägare till småföretag med nära fem miljarder kronor, årligen.

Idag är över hälften av företagen i Sverige verksamma inom tjänstesektorn. Många av våra medlemsföretag drivs med mycket högt kunskapsinnehåll och med högutbildad personal. För många företag krävs stora investeringar under långa perioder innan de eventuellt når lönsamhet och kan göra utdelningar. Det förslag som nu ligger hos regeringen försämrar möjligheten att göra utdelningar för det enskilda företaget, och höjer skatten på de utdelningar som görs.

Utredningens förslag ökar därför kostnaderna för företagens verksamhet och minskar attraktiviteten för såväl externa investerare som för de medarbetare som också skulle kunna bli delägare i företagen. Risken är alltså påtaglig att färre idéer omsätts i nya företag – och detta gäller inte minst de högproduktiva företag som regeringen anser sig värna.

Människor och företag beskattas mycket högt i Sverige, vi har exempelvis världens högsta marginalskatter. Med ett lägre skattetryck skulle inte företagens behov av 3:12-regelvara lika stort men med dagens skattesystem så tillhör beskattningen av ägarledda företag de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat. 3:12-reglerna berör 250 000 företag med 400 000 ägare och 750 000 medarbetare. Rätt utformat kan regelverket hjälpa till att skapa både tillväxt och ökad efterfrågan på arbetskraft.

Förändringarna av 3:12-reglerna som regeringen har på sitt bord slår däremot i rakt motsatt riktning. Vi menar att alla förändringar av 3:12-reglerna måste betraktas ur detta perspektiv. Om regeringen vill se en ökning av företagandet i Sverige, med värdeskapande idéer till nytta för hela samhället, så måste förslaget tillbaka till ritbordet.

Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef Almega

Stefan Koskinen, chef för arbetsgivarpolitik Almega