Riksdagspartiernas integrationspolitik – Hjälper eller stjälper de integrationen?

Utlandsföddas sysselsättning väntas sjunka 2016. En analys av vårbudget samt partimotioner visar att inte ett enda parti har tillräckliga reformförslag för att vända den negativa trenden. För växande tjänsteföretag är detta ett hot mot kompetensförsörjningen.

Regeringen föreslår kunskapslyft, utbildningskontrakt och höjda socialavgifter för unga. Budgeten minskar sysselsättningen med 1700 utlandsfödda år 2015. När utbildningsinsatserna får effekt ökar utlandsföddas sysselsättning med 1200 personer året efter. Utlandsföddas sysselsättningsgrad blir 59,3 procent jämfört med 59,2 procent utan regeringens politik.

Moderaternas förslag med fri tillgång till Komvux, YA-jobb för nyanlända och matchningsanställningar kan höja utlandsföddas sysselsättning med 2 000 personer år 2016. Utlandsföddas sysselsättning landar på 59,4 procent - 0,1 procentenheter bättre än regeringen.
Fp vill utöka RUT, förändra turordningsregler och införa lärlingsanställningar. C föreslår pilotprojekt för bättre arbetsförmedling, kompletterande utbildningar och intensivkurser. Kd vill öka incitamenten till arbete. Fp, C och Kd:s politik höjer var för sig utlandsföddas sysselsättning till mellan 59,7 och 59,8 procent. Om Alliansen skulle enas kring förslagen blir integrationseffekten markant högre.

Sverigedemokraternas lösning är återindustrialisering. Men även om återindustrialiseringen vore lika stor som i Tyskland skulle den bara omfatta 940 nya jobb årligen i industrin och ytterligare 1100 jobb i kringtjänster. Utlandsföddas sysselsättning blir 59 procent år 2016 med Sd:s politik.