Kortutbildade utlandsfödda
Skolplikt för integration och etablering

Tjänstesektorns sysselsättning har ökat med 50 procent de senaste två decennierna, inom både serviceintensiva och kunskapsintensiva branscher. Tillväxt och pensionsavgångar har bidragit till långsiktiga kompetensbrister och rekryteringsproblem.

Asyl- och flyktinginvandringen kan på sikt bidra till att klara kompetensförsörjningen i tjänstesektorn. Därför är det av största vikt att vi på ett mycket bättre sätt kan klara integrationen till jobb särskilt för gruppen med låg utbildningsnivå. De senare kategorierna har relativt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden på grund av att många är kortutbildade i en tid när de generella kunskapskraven stiger. Snabbare etablering av kortutbildade utlandsfödda på arbetsmarknaden är därför en nyckelfråga för tjänstesektorns utveckling och Sveriges tillväxt. Denna rapport visar på både behov och lösningar, och ett av huvudförslagen är att införa skärpta krav på utbildning – vi kallar det skolplikt för kortutbildade.

Stockholm den 27 april 2015
Ulf Lindberg
Chef näringspolitiska avdelningen, Almega

Rapporten har författats av Almegas arbetsmarknadsekonom Li Jansson samt utbildningspolitisk expert Fredrik Voltaire

Sammanfattning

En av de största integrationspolitiska utmaningarna är att hälften av de nyanlända har högst en förgymnasial utbildning. Sammantaget finns 227 000 kortutbildade utlandsfödda och arbetslösa personer i landet. I takt med fortsatt invandring från länder med låg läskunnighet förväntas antalet utlandsfödda kortutbildade att öka.

OECD har visat att Sverige har störst gap i hela OECD mellan inrikes och utrikes föddas läs- och räknefärdigheter. Sverige präglas också av stora skillnader i språk- och matematikkunskaper mellan sysselsatta och arbetslösa.

Samtidigt finns en rad servicebranscher med rekryteringsbehov som redan idag är de vanligaste arbetsgivarna för kortutbildade utlandsfödda. Ökningen av antalet afrikafödda i arbete var dubbelt så stor åren 2006-2013 (10,6 procent) jämfört med åren 2001-2006 (5,6 procent), bland annat pga reformer som RUT-avdraget.

SCB har därtill visat att pensionsavgångarna är större än antalet unga som kommer in på arbetsmarknaden, vilket innebär att kompetensförsörjningen är delvis beroende av invandring. För att fler kortutbildade ska kunna få arbete föreslås därför en reformagenda:

  1. Inför skolplikt för vuxna invandrare utan jobb och grundskoleutbildning som också uppbär offentligt finansierad försörjning.
  2. Inför fri tillgång till Komvux och yrkesvux, oavsett personens bostadsort. Reformen bör gälla alla, oavsett födelseland och förkunskapsnivå.
  3. Inför nationell komvuxpeng för likvärdighet, men behåll ansvaret för utförandet av Komvux på kommunal nivå
  4. Inför specialutbildning i språk och läsförståelse samt matematik som i Australien
  5. Stärk yrkesutbildningarna för enklare jobb
  6. Inför socialpeng som hjälper den enskilde med sociala behov
  7. Inför KRAV-BO
  8. Bevara och bygg ut reformer som gjort skillnad, t ex RUT-avdraget

För att reformerna ska bli framgångsrika krävs fokus på kvalitet och effektivitet. Kostnadsökningar kan minimeras genom att tillåta en mångfald av utförare, samt genom omdisponering av medel i offentliga insatser som målgruppen idag omfattas av.