Kedjor av förädlingsvärden
- mer korrekt mått på utrikeshandeln?

Produktionen i världen blir alltmer fragmenterad vilket återspeglas i framväxten av globala värdekedjor. Den ökade specialiseringen har bidragit till en effektivare produktion och ett högre förädlingsvärde för Sverige och många andra OECD-länder. Den här utvecklingen har också gjort att det traditionella sättet att mäta utrikeshandel kan ge en missvisande bild av var i produktionskedjan som det största förädlingsvärdet skapas.

De globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning i olika länder. Specialiseringen av produktionen i olika länder påverkar utvecklingen även på arbetsmarknaden. För Sveriges del har de globala värdekedjorna skapat jobb främst för högkvalificerad
arbetskraft och främst inom tjänstesektorn.

Almegas senaste konjunkturrapport belyser i ett särskilt avsnitt vilka effekter de globala värdekedjorna fått på svensk ekonomi. Detta görs utifrån en ny databas som blev tillgänglig 2012, vilken tagits fram med hjälp av EU, WTO och OECD. Databasen ”World Input Output Database” (WIOD) kartlägger flöden av förädlingsvärden mellan länder och ger oss en unik möjlighet att få en mer korrekt bild av utrikeshandeln. I takt med att globala värdekedjor växer fram blir det traditionella sättet att mäta export missvisande. Almega visar med en ny metod att exporten i själva verket har ett betydligt större tjänsteinnehåll än vad som framgår av det traditionella sättet att mäta utrikeshandel.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka effekter globala värdekedjor har på svensk ekonomi. Förståelse för hur dessa flöden ser ut är en viktig förutsättning för att rätt beslut ska kunna fattas inom Sveriges ekonomiska politik. Något som blir av stor vikt för att de positiva effekterna av den ökade specialiseringen och höjning av förädlingsvärdet i Sverige och andra länder ska kunna fortgå.

Kedjor av förädlingsvärden.jpg