Hoppa till innehåll

Hjärnskatt – översikt av inkomstnivåer, yrkesgrupper, utbildning och statlig inkomstskatt

    Kapitel

Sverige är idag ett tjänste- och kunskapssamhälle, där 8 av 10 svenskar arbetar med någon form av tjänsteproduktion. En stor del av dessa återfinns i kunskapsintensiva branscher, där många av medarbetarna har en utbildning på universitetsnivå.

Kunskap är den främsta resursen idag i företag där en allt större del av investeringarna sker i immateriella värden som FOU, varumärken och utbildning och inte i maskiner och fast utrustning.

För att de kunskapsintensiva företagen ska kunna växa, måste de kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens, där man i vissa fall måste söka denna kompetens utanför Sveriges gränser.

Dagens skattesystem sätter dock käppar i hjulen för tjänsteföretagen. Beskattningen av arbete är mycket hög i Sverige, vilket drabbar den personalintensiva tjänstesektorn extra hårt. Och de svenska marginalskatterna är enligt KPMG de högsta i värden.

Höga marginalskatter får till effekt att det lönar sig dåligt för individen att utbilda sig, att öka sin kompetens eller att ta sig an mer krävande arbetsuppgifter. Almega har därför valt att kalla marginalskatterna för en hjärnskatt. Skattesystemet straffar investeringar i kunskap. Denna rapport är gjord av Ratio forskningsinstitut på uppdrag av Almega. Den tar vid där den politiska retoriken slutar. En retorik som brukar handla om att ”De rika ska betala mer skatt”. Av rapporten framgår vilka dessa ”rika” är.

Sjuksköterskor, lärare och lokförare som tillhör denna grupp av ”rika” som drabbas av hjärnskatt. Nästan 4 av 10 medarbetare i den privata sektorn tillhör denna grupp.

Det må vara så att vissa anser att en hjärnskatt är nödvändig av rättviseskäl, men en skatt som i praktiken minskar utbytet av förkovran och utbildning är ohållbar för ett samhälle som lever på kunskap.

 

Ladda ned rapporten (PDF)