De svenska värdeskaparna - tjänster i huvudrollen

Allt fler svenska företag ingår i globala produktionsnätverk inom en mängd olika branscher, allt ifrån fordonstillverkning och förskolor till dataspelsutveckling och konsultföretag. Företagens produktion blir alltmer utspridd över världen, olika delar av samma produkt görs ofta i flera olika länder.

Dessa så kallade globala värdekedjor utgör en viktig och växande del av den svenska ekonomin. Närmare en tredjedel av Sveriges alla privata jobb finns numera i företag som ingår i globala värdekedjor.1

Denna strukturomvandling leder till både nya möjligheter och utmaningar för individer, företag och Sverige som land. De delarna av produktionen som har högst värde förläggs i ökad utsträckning i Sverige. Ofta handlar det om kunskapsintensiva tjänster i början eller slutet av värdekedjan, till exempel forskning och utveckling, design, logistik och marknadsföring. Det är inom dessa områden som Sverige visat sig ha stark konkurrenskraft och det är också här som de allra flesta jobben vuxit fram under senare tid. I mitten av värdekedjan finns i många fall enklare tillverkning, vilken innehåller betydligt mindre värdeskapande och ofta är placerad i låglöneländer. Över 60 procent av alla nya jobb har de två senaste decennierna skapats inom dessa kunskapsintensiva tjänstebranscher.2

Nya siffror från OECD visar nu att tjänsteinnehållet i Sveriges export är betydligt större än vad man tidigare trott. Tjänster uppgår till nära 60 procent av svensk export. Det är nästan dubbelt så mycket mot vad tidigare statistik visat.

Denna rapport visar att tjänster får en allt större betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning, både ur ett makroekonomiskt- och företagsperspektiv. Den inleds med statistik kring tjänsternas ökade betydelse och följs sedan av företagsexempel samt de framtidsutmaningar som dessa tjänsteföretag möter.

/Linnea Kvist
Ekonomisk analytiker, Almega
Januari 2016


1 Tillväxtanalys. “Sverige i Globala värdekedjor - förändringar av företagens roll i en alltmer sammanflätad världsekonomi”, december 2014

2 SCB, nationalräkenskaperna