Dags för innovation! - Almegas inspel till forsknings- och innovationspropositionen 2016

Sverige satsar internationellt sett mycket stora resurser på forskning. Problemet är att vi helt enkelt inte får ut tillräckligt med innovationskraft ur dessa investeringar. Det vill vi ändra på och lägger därför fram en rad förslag för en uppdatering av forsknings- och utbildningssystemen med ett starkt fokus på såväl samverkan som ramverk. Nu är det dags för innovation!

 År 2014 uppgick Sveriges offentliga FoU-utgifter till cirka 33 miljarder kronor, det vill säga 3,8 procent av den totala statsbudgeten eller 0,9 procent av Sveriges BNP.  Almega presenterar en rad förslag för en uppdatering av forsknings- och utbildningssystemen med ett starkt fokus på såväl samverkan som ramverk.

En stor utmaning i sammanhanget är att överge gårdagens systemlösningar och möjliggöra för morgondagens affärsidéer. Dagens näringsliv ser inte ut som det gjorde då stora delar av systemen designades. Visst har det skruvats lite här och lite där under årens lopp, men nu måste vi tänka nytt. Utgångspunkten för ett modernt innovationssystem måste vara att identifiera var kompetensen finns och var tillväxten sker.

De kunskapsintensiva tjänsteföretagen (KIS- Knowledge Intensive Services) driver en stor del av vår innovation.  Idag arbetar hälften av alla yrkesverksamma ingenjörer i privat tjänstesektor och av dem arbetar i sin tur hälften i KIS-företag. Totalt sett sysselsätter KIS-företagen ca en miljon personer. Dessa företag, som också, ofta är små- eller medelstora till sin storlek, är i mycket begränsad omfattning med i offentligt finansierade samverkansprojekt. Det är slöseri och dåligt resursutnyttjande. Det är hög tid att finna lösningar för samverkans- och  finansieringsmodeller som skapar incitament för dessa företag att delta i projekt och program.

Den möjlighet som företagen sedan jan 2014 har till att få reducerad arbetsgivaravgift för FoU-anställda bör utökas så att blir attraktiva även för medelstora företag. Almega har fått statistik från Skatteverket som visar att teknikkonsulter och IKT-företag är två grupper som i hög utsträckning utnyttjar avdraget. Tillsammans står de för ca 63 procent av alla företag som fått beviljat avdrag. Genom avdraget kan det mindre företagen förstärka sin kompetens och på så vis även kunna öka möjligheterna att kunna ta sig an mer avancerade och komplexa uppdrag.

Almega konstaterar vidare att vi i Sverige måste öka förädlingsvärdet i produktionen av såväl varor som tjänster, för att kunna hävda oss i den globala konkurrensen. Stuprörstänkandet måste överges, kunskap måste tillgängliggöras och delas och tvärvetenskaplig kompetens, som tjänsteinnovation och digitaliseringen möjligheter, måste utvecklas i samverkansprogram som möjliggör affärsutveckling och innovationer.

Det är inte bara inom forskningen som en uppdaterad och utvecklad samverkan behövs. Universitetens och högskolornas kanske viktigaste uppgift är att säkerställa att studenterna för med
sig uppdaterad och efterfrågad kunskap. Studenterna som kommer ut till företagen sprider kunskap och fungerar som motorer för innovation. Därför är det oerhört viktigt att vi har högkvalitativ utbildningssamverkan och ett system där det lönar sig att samverka.

Almega ser också stort behov av att se över ramverket. Ex skulle innovation stimuleras i offentlig upphandling genom att fokusera på funktion och kvalitet, istället för bara pris. Det är fortfarande sällsynt, trots att det talats om det i så många år.

Även skattesystemet måste stimulera investeringar i kunskap så att vi lyckas locka attraktiv internationell kompetens och företagsetableringar till Sverige.

ALMEGAS FÖRSLAG I KORTHET:

 

KUNSKAPSINTENSIVA TJÄNSTEFÖRETAG DRIVER INNOVATION

• Ge de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att utforma strategiska forsknings- och innovationsprogram som i ökad grad möjliggör för små och medelstora företag, SMF, tjänstebranscher och nya verksamheter att delta.
• Ge VINNOVA i uppdrag att utifrån dagens näringsliv med en stark kunskapsintensiv tjänstesektor, finna nya hållbara finansieringsmodeller som möjliggör denna sektors medverkan.

INSTITUTENS INTERMEDIÄRFUNKTION MELLAN FÖRETAG OCH AKADEMI

• Öka samverkan och rörligheten mellan akademi, institut och kunskapsintensiva tjänsteföretag genom gemensamma projekt och delade tjänster.
• Bredda institutens uppdrag till att stödja nya branscher och företag, med fokus på SMF.
• Skapa en tvärvetenskaplig och branschöverskridande institutsfunktion för tjänsteinnovation inom ramen för RISE-instituten. Utveckla möjligheten till test och demonstration av tjänstedominerade verksamheter inom satsningen.
• För att möta företagens utmaningar bör instituten anta ett mer tematiskt utmaningsdrivet arbetssätt som fordrar tillgänglig kompetens över flera discipliner.
• Underlätta för företagen att nå institutssektorn med sina utmaningar genom att skapa ”en väg in”.
• Effektivisera och synliggör det offentliga innovationsstödsystemet, av bl a innovationskontor, inkubatorer, Science Parks, genom sammanslagningar av aktörer till ett mindre antal.

STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN (SIO) KOMPLETTERAT MED TVÄRSEKTORIELLA MÖJLIGGÖRANDE OMRÅDEN

• Ge fortsatt finansiering av strategiska innovationsområden med bredare samverkan. Förstärk med en satsning via VINNOVA, på de möjliggörande strategiska områdena tjänsteinnovation
och digitaliseringens möjligheter.
• Stärk kunskapsutvecklingen inom tillämpbar tjänsteforskning med tyngd på humaniora och samhällsvetenskap inom såväl akademi som institut.
• Utveckla incitament för ökad samverkan genom resurstilldelnings- och meriteringssystemen.

RELEVANTA UTBILDNINGAR FÖR TJÄNSTESAMHÄLLET

• Förtydliga lagstödet för utbildningssamverkan i högskolelagens 2§.
• Avsätt resurser, minst en miljard/år, för stärkt utbildningssamverkan kopplat till nationella och lokala mål, strategier och resultat.
• Stimulera små och medelstora företag att ta emot fler studenter på praktik och delta i samverkan, exempelvis genom samverkanscheckar.
• Utvärdera utbildningssamverkan i det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning.
• Stärk resurserna till humaniora och samhällsvetenskap för höjd utbildningskvalitet.
• Öka Sveriges attraktionskraft för internationella studenter genom ökade möjligheter att stanna och söka jobb efter examen samt genom ett stipendiesystem som är mer talangorienterat.
• Öka Sveriges förmåga att behålla internationella studenter på arbetsmarknaden. För det krävs stärkt samverkan, karriärrådgivning, språkkurser och etableringsincitament.

STIMULERA INNOVATION I OFFENTLIG UPPHANDLING

• Förutom en nationell strategi för offentlig upphandling bör regeringen ta fram en handlingsplan för innovationsupphandling i dialog med nyckelaktörer som myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv.
• Ge den nya upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stötta upphandlande myndigheter och leverantörer vid nytänkande och innovation i offentlig upphandling.
• Ge myndigheter i uppdrag att arbeta med efterfrågestyrda innovationsupphandlingar och satsa extra på innovationspartnerskap som träder ikraft 2016.
• Stimulera myndigheters, kommuners och landstings arbete med nytänkande och innovation i offentlig upphandling för att lösa viktiga samhällsproblem.
• Utveckla funktionsupphandling. Säkerställ att krav som ställs i upphandling har relevans den upphandlade affären. Mer fokus på kvalitet och innovation och mindre på lägsta pris.
• Skapa förutsättning för fler väl fungerande valfrihetssystem som gynnar nytänkande, fokuserar på funktion eller målstyrning och därmed driver innovation.

SKATTESYSTEM FÖR ETT KUNSKAPSDOMINERAT TJÄNSTESAMHÄLLE

• Avskaffa värnskatten för ökade incitament till utbildning och tillgång till nationell och internationell kompetens.
• Förbättra villkor för expertskatten för attraktion av kompetens.
• Utöka möjligheten till reducerad arbetsgivaravgift för FoU-anställda. Gör avdraget attraktivt även för medelstora företag.
• Locka fram affärsänglar genom utökat investeraravdrag